Veckans inne, nej ute
Det är inte lätt att göra någonting åt, fast det är snack om det mest hela tiden. Det är i alla fall extremt olustigt varje gång det händer. Nu var det Oliveira och Depor som gjorde ett så kallat spökmål i matchen mot Granada. Eller hur var det nu egentligen? Efter stor möda och besvär lyckades spanska Canal Plus – nästan – svara på frågan. Det fattades ett par centimeter för att hela bollen skulle vara inne. I alla fall om vi ska lita på de digitala mätverktygen. Enligt tränaren Oltra kommer det hursomhelst att jämna ut sig. Fast nu behövs det ju inte.
Veckans sporre
Ikväll måste Real Madrid göra en bra match mot City. Eller, laget måste göra en enastående insats mot den engelska mästaren för att få skutan på rätt köl. Hittills har det bara spelats fyra ligamatcher, men redan är Real Madrid åtta poäng efter Barça. Ett sådant övertag har laget aldrig tagit igen – för att sedan proklamera sig mästare. Trösten, möjligen, är att Real Madrid gjorde en lika usel inledning säsongen 01-02. Åtminstone i de första tre matcherna, innan det släppte mot Espanyol. Samma år vann man Champions League med Del Bosque…
Veckans comeback
Efter mycket brus, gnäll, tvångsledighet, eller åtminstone märkliga bortfall från uppställningen kom Athletic Bilbaos Fernando Llorente tillbaka. Iklädd tröjan han har burit i hjärtat hela livet. Och sättet han gjorde det på var fantastiskt. Tvåmålsskytten Aduriz var förstås hjälten, men det tog bara någon minut innan inhopparen Llorente utjämnade för baskerna. Espanyol, å sin sida, tappade ännu en gång poäng i matchens slutskede, efter att ha lett med 2-0 i mötet som slutade 3-3. Fast det är ju en helt annan historia, och en rätt nervös sådan.
Veckans mest onödiga
I regel så är en match avgjord, med råge, när ett av lagen leder med 4-0 efter en spelad timme. När resultatet står sig med tio minuter kvar, ännu mer. Icke så när det handlar om Atlético de Madrid. Rayo var på vippen att utjämna, efter att ha gjort tre mål inom loppet av tio minuter. Visst har Simeones killar börjat och spelat bra. Men det är ändå oroväckande att man kan tappa så mycket så snabbt. Vi vill ju att Atleti en gång för alla lämnar sin karakteristiska, schizofrena, oberäkneliga karusell, som kännetecknat laget de senaste… 40 åren.
Veckans lag
Diego Costa – anfallare (Atlético)
Otippad startspelare som bidrog med två assist och var inblandad i Atléticos straff. Dessutom passade Diego på att visa upp sitt bästa ansikte mot Rayo, laget där han i fjol hade sin stora professionella comeback.
Messi – anfallare (Barcelona)
Det tar slut när argentinaren kommer in på plan. Det ser onekligen ut som att Messi, ännu en säsong, kommer att visa världen vem som – faktiskt – regerar på plan. Möjligen kan det bli ännu bättre i år, eftersom Tito också låter honom vila.
Saviola – anfallare (Málaga)
Det har varit många turer fram och tillbaka, men det är kul att se argentinaren på spansk mark igen. Att han dessutom blev den som öppnade målskyttet, och bidrog med en assist, i segermatchen mot Zaragoza gjorde det hela bara bättre.
Joaquín – mittfältare (Málaga)
Andalusiern har, eller hade, ett rykte om sig att vara ostabil. Oavsett, under säsongsinledningen håller Joaquín som bäst på att slå sönder alla negativa föreställningar om sin effektivitet.
Xavi – mittfältare (Barcelona)
Det finns massor av dirigenter också finns det en Xavi. Stor uppvisning mot Getafe, det enda som fattades var ett mål signerat mästaren.
Navas – mittfältare (Sevilla)
Jesús är urtypen för en kvick kantspringare. Att motståndaren, Real Madrid, aldrig kom in i matchen tar inte på något sätt bort Navas merit.
Adriano – back (Barcelona)
Stabil och säker. Målgörare, igen, dessutom.
Cicinho – back (Sevilla)
Det var inte lätt att bryta igenom Sevillas försvar, och ännu mindre med brassen på plan. Möjligen kan det sydamerikanska nyförvärvet bli ett av årets stora utropstecken.
Pepe – back (Real Madrid)
Paniken sprider sig lätt när det inte fungerar. Men brasse-portugisen höll huvudet kallt, precis som han gör ibland, medan lagkamraterna hade svårt att koncentrera sig på Sanchez Pizjuán.
De la Bella – back (Real Sociedad)
Zaragoza är inte ett av ligans mest stabila lag. Det är inte baskerna i La Real heller. Och backkollegan Martinez gjorde visserligen målet, men Alberto de la Bella tar platsen i laget.
Palop – målvakt (Sevilla)
Reflexerna sattes på prov vid ett par tillfällen. Men framförallt var det kul att se den 39-årige Andrés ta målvaktsplatsen från Diego Lopez. Michel har ett angenämt problem, får vi hoppas, när det handlar om att fördela målvaktsminuterna i laget.