I en lång intervju med Aftonbladet har Smajl Suljevic återgett hur tre maskerade män tar sig in i hans lägenhet och knivrånar honom. Händelsen, som skedde i augusti 2017, blev slutet på hans tid i Gif Sundsvall, vilka han då tillhörde.
Östersunds FK blev nästa klubb efter sortin. Där gjorde han några enstaka matcher innan han lånades ut till den allsvenska konkurrenten Dalkurd. Under tiden i Borlänge-laget fick framför allt en händelse stor uppmärksamhet.
Det var efter ett hemmamöte med Hammarby som Suljevic och Bajens Imad Khalili rök ihop utanför arenan efter att de hamnat i luven på varandra under matchen. På en parkeringsplats utanför Gavlevallen var det irriterat mellan de båda och tjafset avslutades med att Suljevic skallade Khalili. Nästan ett halvår efter incidenten friades dock Smajl Suljevic av Gävle tingsrätt: Han ansågs ha agerat i självförsvar.
- Om någon tar tag i mig och vill slåss, ska jag då tänka att han vill pussa mig? Det är klart att jag försöker skydda mig själv, och det tror jag att 95 procent av de jag känner också hade gjort. Men nu har jag accepterat det där och gått vidare, berättar Smajl Suljevic för Fotbollskanalen.
Drygt två år efter den friande domen har han avslutat säsongen med division 1-gänget IFK Haninge. Men någon fortsättning där lär det inte bli.
- Jag börjar bli äldre, jag har spelat fotboll så länge jag minns och jag har inte kommit någon vart. Visst, jag har spelat i allsvenskan, men enligt mig är det inget att hänga upp i julgranen. Det är dags att ta tag i livet och göra annat.
I stället för att fokusera på sitt eget fotbollsspelande, vill mittfältaren varva ner och bli ungdomstränare i en kommande satsning i Dalarna, där han är ifrån. Bakgrunden till det är bland annat att det finns en längre tidshorisont i det projekt som väntar.
- Inget lag vill ha mig. Folk tror att jag är problematisk, att jag är råkriminell. Och det är den här ovissheten som dödar mig. När du är klubblös går du bara runt och tänker. Du mår dåligt. Att veta att det nu finns en långsiktig plan gläder mig, det ger mig lugn. Det får mig att vilja ge allt för de här barnen.
Ger du inte upp nu i och med att du lämnar elitfotbollen?
- Jag ger inte upp. Mitt största problem har varit att folk dömer mig. Jag är som jag är och jag säger vad jag tycker, så har det alltid varit. Det är såklart något jag jobbar med, men jag går samtidigt inte runt och tänker på att jag ska bete mig på ett visst sätt.
Han fortsätter:
- Tills nu har jag bett till Gud om att fotbollsbiten ska lösa sig. Nu ber jag bara till Gud om att min mamma, pappa och familj ska må bra. Jag ber också om att jag ska klara mig, att jag ska komma in på en fin väg. Men jag är ingen förlorare, mitt syfte med att kliva in på en ny bana är att utveckla barn till fotbollsspelare. Det som väntar känns skitbra. Om någon spelare som jag har utvecklat lyckas, då är det som om jag också har lyckats. Då kommer andra få äta sin ord.
Vad är "grejen" med ert projekt?
- I det här projektet ska mönster brytas, det ska vara mer som det är utomlands. Är du tillräckligt bra, då ska du få spela. I dag i svensk fotboll måste du känna hon och han och hi och ho. Vårt arbete är att ge varje spelare, oavsett nivå, de bästa förutsättningarna som passar just dig. Och, det är inte så svårt att blir proffs, folk överdriver och säger att du ska sova rätt, äta rätt och det ena och det andra. Om jag säger så här: De närmaste vännerna jag har som har blivit proffs har varit de oseriösaste människorna. Ändå har de blivit mångmiljonärer.
- Jag är inte kungen, det är inte så att alla ska lyssna på mig, men ungdomarna jag kommer arbeta med ska få inpräntat i deras huvuden att de är tillräckligt bra. De ska inte behöva spela i allsvenskan eller superettan. Här är fotbollen efter. Malmö har dominerat i ett decennium - till och med de andra storlagen säger att Malmö ska vinna. Vad är det för mentalitet? När vi växte upp så spelade vi i Dalkurd, vi hade ingenting, men vi brydde oss ändå inte om motståndarna.
Vidare är Smajl Suljevic kritisk till nivån på fotbollen i Sverige. Han menar bland annat att de allsvenska spelarna borde besitta bättre teknik och att ligan "inte är på någon proffsnivå". Dessutom har bara en del av de som han tränats av varit bra, hävdar han.
- Jag har haft 20 tränare, två av dem har varit klass. Ungefär 95 procent av alla är utomjordingar. Några, Brännan (Andreas Brännström) och Graham (Potter), tänker utanför boxen och har visat upp Sveriges bästa fotboll genom tiderna. Jag skulle säga att de har en fotboll som är attraktiv och går framåt, är utvecklande. Deras stil liknar den ute i Europa.
Han utvecklar:
- Fotbollen i det här jävla landet måste förändras. Gör en dokumentär, besök alla allsvenska lag. Be varje spelare att trixa till 50 med höger och med vänster. Det garanterar jag att 70 procent inte klarar av. Vart ligger vi på rankingen? Allsvenskan är väl på typ 20:e plats i Europa? Vi har inget krig i det här landet, här finns alla förutsättningar.
Samtidigt som han lyfter fram sina tidigare tränare Graham Potter och Andreas Brännström som goda exempel, har det funnits tillfällen under karriären då relationen till hans tränare varit annat än bra. Smajl Suljevic berättar att den som ledde det spanska tredjedivisionslaget Internacional de Madrid, som han anslöt till 2019 och gjorde några få matcher för, inte pratade med honom under lång tid.
- Jag åkte dit och tränade mig i riktigt bra form, men han som tränade laget där pratade inte med mig på tre månader. Förutom "Buenos dias" var det knäpptyst.
Ni pratade inte alls?
- Alltså, till slut gick jag till tränaren och sa: "Coach, du pratar inte ens med mig? Du har inte ens pratat med mig på tre månader?" Sedan sa jag: "Lyssna, det är absolut ingen idé att jag är här." Visst, det fanns duktiga spelare där, men jag kan också passa en boll. Den här tränaren ville ha spanjorer, bänken med några brassar och jag själv fick inte spela.
Tiden i Spanien blev inte som han hade tänkt sig, och efter fyra månader var han på jakt efter en ny arbetsgivare. Jönköpings Södra skrev ett avtal med mittfältaren, men efter en handfull matcher gick parterna skilda vägar. På sin hemsida meddelade J-Södra att man tillsammans med Suljevic kommit överens om att bryta kontraktet.
Lite mer än ett år efter att han lämnade Jönköping, medger Borlängesonen från miljonprogramsområdet Tjärna Ängar att han fått andra perspektiv på tillvaron efter de senaste årens turer. De har fått honom att ställa sig den nästintill existentiella frågan: Varför spelar jag fotboll?
- Jag kan lika gärna sluta med fotbollen om jag ska fokusera på det andra och det tredje. När vi var små handlade det om fotboll, det fanns inget annat vi älskade så mycket. Vi måste lära känna personerna. När det kommer en ny kille, prata med honom, fråga honom. Är han blygsam? Är han trygg i sig själv? Det finns många saker som kan göra någon aggressiv eller kaxig. Han kanske har problem hemma? Eller med tjejen? Se människan.
Suljevic säger själv att en del i hans nya synsätt är att inte lägga så stor vikt vid vad andra tycker och tänker om honom.
- Folk kommer alltid snacka: "Han är förlorare", "han är hit och han är dit". De här personerna som pratar har inte givit mig någonting i mitt liv. Nu är jag lite äldre och har kommit till insikten att jag inte bryr mig det minsta om vad andra säger eller tycker. De här personerna känner ändå inte mig, de har läst Fotbollskanalen, Erik Niva och andra medier. För mig är det viktigt att du förstår människan. Jag har varit där ungdomarna är nu, och har kämpat för att ta mig upp.
Han är förvisso bara 27 år, men efter spel i åtta svenska klubbar, de flesta i allsvenskan eller i superettan, har Smajl Suljevic hunnit med att suga åt sig erfarenhet och tröttnat på klimatet i svensk fotboll. Nu vill han förändra systemet inifrån, gärna omgående.
- Jag är så hungrig, jag vill bara börja nu direkt. Ring mig om fem år, då kommer den här satsningen vara något grymt, avslutar han.