Imponerande stabilt, Djurgården
Matchen mot Brage senast tyckte inte Djurgården var något vidare, men man fick en flygande start mot BP och gjorde mål efter bara en minut. Nyförvärvet Victor Edvardsen högg till inne i straffområdet efter att en frispark fastnat i högen av spelare framför mål. Och bortalaget fick tidigt till ett tryck mot BP. Det avtog dock med tiden, fullt naturligt. Så som Brommapojkarna spelar får man räkna med att de i perioder rullar runt och har mycket boll. Men det var Djurgården som hade spetsen. Det visade man i de avgörande situationerna, även om 2-0 och 3-0 lär ses som självmål, och att leda med tre bollar i paus är imponerande stabilt. Redan då var den här matchen avgjord, utan att allt hade klaffat för Djurgården.
BP tog över efter Djurgårdens byten
I den andra halvleken tog BP över mer och låg på för en reducering. Djurgården valde att byta ut Magnus Eriksson och Haris Radetinac i den 56:e minuten och efter det var det hemmalaget som skapade saker framåt, åtminstone under en period. Men det resulterade inte i någon nämnvärd stress hos bortalaget, som spelade av matchen på ett säkert sätt. Det blev 45 rätt ointressanta minuter på Grimsta IP efter paus.
Nästa uppdrag för Djurgården: spela till sig hemmaplansfördel
3-0 till Djurgården på Grimsta och 1-0 till Brage i Halmstad innebär att det räcker med kryss i sista omgången mot ett redan utslaget HBK för att de blårandiga ska säkra avancemang till kvartsfinalen. Det är oerhört svårt att se ett scenario framför sig där Brage, som står på tre poäng efter två omgångar, tar sig förbi Djurgården. Nu blir fokus för Djurgården att roffa åt sig en hemmaplansfördel i slutspelet. Just nu ser det ut att bli få skrällar i gruppspelet, vilket innebär att tufft motstånd väntar i kvartsfinalen oavsett lottning. Därmed blir också hemmaplansfördelen, som de fyra bästa gruppsegrarna får, viktig. På Tele2 Arena ska Djurgården vara favorit mot egentligen alla lag.
Edvardsen till vänster ger både för- och nackdelar
Efter att ha blivit lite för isolerad som center under årets första matcher fick Victor Edvardsen kliva ut på vänsterkanten när Kalle Holmberg hoppade in senast mot Brage, och då gjorde han mål direkt. Mot BP fick han starta på den ytterpositionen för första gången i Djurgården, när Holmberg fick chansen från start. Det resulterade återigen i ett Edvardsen-mål. Och med den tidigare Degerfors-forwarden på kanten får man precis det tänker att man ska få, en Edvardsen som är mer involverad i spelet men som relativt sällan är inne i boxen när det väl smäller till. Det lär på ett sätt ge nyförvärvet en befriande känsla men avvägningen kring hur man ska använda honom framöver är nog inte helt enkel att handskas med för tränarduon Lagerlöf och Bergstrand. Kalle Holmberg gör mycket nytta genom sitt hårda arbete och sätt att röra sig på, och Edvardsen hamnar i intressanta situationer med bollen vid fötterna. Men ursprungstanken med Edvardsen-förvärvet, att ha en riktig ”killer” längst fram i planen, kittlar väl ännu mer? Kanske får vi se det först när fler av truppens yttrar än Haris Radetinac hittar formen.
Bengtsson är uppgraderingen Djurgården var ute efter
Elliot Käck är en helt okej allsvensk spelare. Men är han en vänsterback för ett lag som ska utmana om SM-guldet? Nja, inte riktigt. I fjol var han begränsad och det är fullt rimligt att Djurgården kände att man behövde förstärka på den positionen. Och Pierre Bengtsson ser ut att bli just den uppgraderingen man var ute efter. Landslagsmeriterade Bengtsson är trygg i det defensiva spelet och erbjuder även en bra offensiv. Han följer med upp i anfallen och levererar inlägg på en högre nivå än Käck. 33-åringen känns på inget sätt trött och "färdig" efter några tunga år i FCK.