Höjdaren! - 1. Brighton - Chelsea
Böljande på sydkusten
På bästa sändningstid erbjuder lördagen en repris på höstens galna möte som ägde rum på Stamford Bridge. Chelsea slog då Brighton med 4-2, Cole Palmer gjorde 500 mål och Fabian Hürzeler vägrade att dra hem sin backlinje som gav motståndarna autostrada från mittplan. Sedan dess har inte mycket förändrats hos varken Hürzeler eller Enzo Maresca. På gott och ont. Mest ont.
De båda tränarna vill hemskt gärna bygga spelet bakifrån trots att varken Verbruggen, Sánchez eller Jörgensen är målvakter som är särskilt bekväma med bollen vid fötterna. Det kostar i sin tur baklängesmål efter baklängesmål och jag är på riktigt oroad för hälsan i Brightons defensiv efter 0-7 i fjärten mot Nottingham. Så får det bara inte se ut på Premier League-nivå.
Det kommer inte att krävas mycket för att se bättre ut mot Chelsea, men jag lämnar knappast några garantier för The Seagulls som bortsett från stjärnsmällen också har ett ansatt truppläge. Enzo Maresca har det bättre ställt i personalstyrkan men italienarens adepter imponerar inte särskilt mycket för den sakens skull. 2-1-segern var välbehövlig men Graham Potter behövde inte lyfta många fingrar för att göra sitt West Ham slagkraftiga på Stamford Bridge.
Ett lågt block och rappa omställningar, helst längs kanterna där Chelsea är direkt svaga på att försvara sig, är en enkel filosofi som skapar stora svårigheter för de blåklädda. Är Hürzeler beredd att svälja egot kan hans manskap fira stora triumfer om de låter Chelsea ta hand om bollinnehavet på sydkusten. Känner jag tysken rätt kommer han dock träget att fortsätta med sitt spelsätt.
Känner jag Enzo Maresca rätt kommer han att göra likadant. Det ligger således en öppen matchbild i korten och jag känner mig trygg i tron att vi får se en vinnare på Amex Stadium. Över/Under-marknaden vittnar onekligen om detta och jag är snabbt framme med “gubben” (etta-tvåa) redan på mindre system. Det kommer högst troligt att förbli spelvalet även på lördag.
Notabla avbräck
Solly March, Brighton (muskelskada)
Jason Steele, Brighton (axelskada)
Igor, Brighton (knäseneskada)
Mats Wieffer, Brighton (lårskada)
Ferdi Kadioglu, Brighton (tåskada)
James Milner, Brighton (knäseneskada)
Mykhailo Mudryk, Chelsea (avstängd)
Wesley Fofana, Chelsea (knäseneskada)
Roméo Lavia, Chelsea (muskelskada)
Benoit Badiashile, Chelsea (muskelskada)
Osäker till spel
Yasin Ayari, Brighton (muskelskada)
Carlos Baleba, Brighton (muskelskada)
Pervis Estupinán, Brighton (muskelskada)
Helgarderingen! - 3. Everton - Bournemouth
Vansinnigt svårtippat på Goodison
När en dörr stängs öppnas en annan, tänkte Everton och ersatte Sean Dyche med David Moyes. Jag hade inga jättehöga förväntningar på skottens comeback men det är bara att acceptera att det gamla gardet vet hur resultat ska karvas fram. Tre raka segrar mot Tottenham, Brighton och Leicester har mer eller mindre säkrat kontraktet för The Toffees som tar sig an Bournemouth i FA-cupen vid god vigör.
Moyes har bland annat låtit O’Brien ta plats i startelvan sedan han tog över. Den väldige irländaren har tackat för förtroendet på bästa sätt och längst fram i banan stod Beto för en doppietta i 4-0-segern senast mot Leicester. Med hänsyn till hur många skador Everton har i sitt anfallsled blir jag inte förvånad om 27-åringen startar även i lördagens tillställning. Då får Bournemouth se upp.
Strikern är ett välväxt skithus som trivs i det fysiska spelet och hemma på Goodison Park är Everton skickliga på att driva sina matchbilder till just fysiska akter. Bournemouth trivs i sin tur som allra bästa när de får pressa spelförande lag högt upp i banan. Det gjorde The Cherries med bravur i lördagens toppmöte med Liverpool, men Iraola och company fick trots allt nöja sig med 0-2 i brakan.
Resultatet speglade inte matchbilden helt och hållet, men här väntar en helt annan typ av uppgift för de rödsvarta. David Moyes är alldeles för rutinerad för att gå i Iraolas fälla och här förväntar jag mig istället att Everton vill se till att bollen är i luften så länge och så ofta som möjligt. Där har värdarna ett övertag på opponenterna från Dorset och när The Toffees packar straffområdet på sina fasta situationer finns det få lag som orkar stå emot.
Rent spelmässigt besitter Bournemouth den högsta höjden av dessa två, men jag är inte säker på att Iraolas kompani får diktera villkoren på Goodison Park. Jag ser detta som en på förhand vidöppen historia och kommer högst troligt att sitta fullsmetad på andelssystemet på lördag. I den här analysen väljer jag dock att luta mig mot en fattigmans helgardering. Det vill säga spikkrysset.
Notabla avbräck
Orel Mangala, Everton (knäskada)
Dominic Calvert-Lewin, Everton (knäseneskada)
Youssef Chermiti, Everton (lårskada)
Armando Broja, Everton (ankelskada)
Dwight McNeil, Everton (knäskada)
Evanilson, Bournemouth (fotskada)
Enes Ünal, Bournemouth (knäskada)
Marcos Senesi, Bournemouth (lårskada)
Julián Araujo, Bournemouth (knäseneskada)
Osäker till spel
Séamus Coleman, Everton (vadskada)
James Hill, Bournemouth (knäseneskada)
Adam Smith, Bournemouth (muskelskada)
Luis Sinisterra, Bournemouth (knäseneskada)
Alex Scott, Bournemouth (knäskada)
Draget! - 4. Coventry - Ipswich
All in på spelvärdet
Sanningen att säga hade jag höga förväntningar på Coventry inför onsdagens tungviktsmöte med Leeds. Frank Lampard hade lotsat sina adepter till fyra raka segrar i The Championship och således fått känning på playoff-platserna, det har de fortfarande, men insatsen var inte mycket att hänga i granen. Coventry fick 0-2 i nacken och Leeds låg betydligt närmare 3-0 än vad The Sky Blues gjorde en reducering.
Det råder inget tu tal att Leeds är det klart bästa laget i The Championship, men att inte ens kunna nå upp över 1,0 xG i en toppmatch på hemmaplan är i min bok inte godkänt från Lampard och company. Wright och Mason-Clark saknades båda och det ser inte ut som att duon är tillgänglig för spel när Ipswich kommer på besök i FA-cupen bara ett par dagar senare.
Här tror jag att det blir väldigt svårt för de hemmahörande att hinna ladda om batterierna. Ipswich har i sin tur fått en veckas vila sedan den blytunga förlusten mot Southampton och lär vara ruskigt revanschsugna. I jakten på överlevnad i Premier League kan Kieran McKenna mycket väl rotera på ett par positioner i sin startelva, men då ska det också sägas att spelare som Hirst, Clarke och Philogene inledde på bänken i helgen.
De två sistnämnda hade lekstuga i The Championship i fjol och även om det inte har lossnat i Premier League är duon tillräckligt skickliga för att montera ned Coventrys försvar på egen hand. McKenna är dessutom väldigt skicklig på att skruva på små detaljer beroende på vilken motståndare som står på andra sidan. En förmåga som Frank Lampard inte besitter på samma sätt.
Vanan av det högre tempot i Premier League är en annan fördel för Ipswich som av någon outgrundlig anledning värderas som tydliga underdogs av det svenska folket. Jag håller inte alls med och väljer därför att fånga spelvärdet till höger. Streckas tvåan under 40 procent när vi närmar oss spelstopp på lördag kan vi mycket väl ha att göra med kupongens bästa spik. Ipswich singlas.
Notabla avbräck
Christian Walton, Ipswich (ljumskskada)
Wes Burns, Ipswich (knäskada)
Chiedozie Ogbene, Ipswich (hälskada)
Osäker till spel
Ephron Mason-Clark, Coventry (knäseneskada)
Haji Wright, Coventry (muskelskada)
Sammie Szmodics, Ipswich (ankelskada)
Conor Chaplin, Ipswich (knäskada)