Redan 2008 kom en 16-årig Joel Allansson till IFK Göteborg. Mittfältaren från Nybro spelade i olika U-landslag och spåddes en lysande framtid på Kamratgården.
Men det blev aldrig så trots allsvensk debut som 19-åring. Höftproblem, två operationer och en fotboll som inte passade riktigt gjorde att han valde att lämna för danska Randers för två år sedan.
- Det var en tuff tid, jag älskade IFK, det kändes tungt och en känsla av att ”fan, att jag inte lyckades där” men jag behövde en nystart. Jag hade inte velat lämna på det sättet. Det var ändå bra att komma till ett nytt ställe, säger Joel Allansson.
- Första sex månaderna gick inte alls som jag hade tänkt, då fick jag en törn. Men i efterhand var det nästa bra för då tänkte jag att jag är nere och det bara är att köra på. Det vände där.
Två år senare är han uttagen i det svenska B-landslag som är i Abu Dhabi och tränar och spelar två matcher inför ögonen på nya förbundskaptenen Janne Andersson.
- Det är en bonus, det hade jag inte räknat med. Framför allt inte i starten av den här säsongen. För mig är det bara en bonus och en erfarenhet, säger Allansson och ler brett.
Han fick ett inhopp mot Elfenbenskusten och under måndagen var han och ett batteri spelare i Dubia och fönstershoppade (”Jag gillar klockor, men det var för dyrt”) och sedan väntar ny match mot Slovakien på torsdag. Med tanke på att Sverige inte tränat kollektivt vare sig måndag eller tisdag kan ingen läsa in någon elva.
Joel Allansson pekar på speltid som den stora förklaringen till att han på två år gått från att knappt få starta i IFK Göteborg till att vara med B-landslaget i Abu Dhabi med endast en ytterligare spelare från hans tidigare klubb (Emil Salomonsson).
- Framför allt har det flutit på under en ganska lång period och jag har inte varit skadad så mycket. Jag har fått träna på ordentligt och kroppen svarar på ett annat sätt. Sedan har jag fått spela och gjort det ganska bra, säger Allansson.
- Träningsupplägget har varit annorlunda mot i IFK och i Randers har vi kört mer tio mot tio och stort spel och då blir det mindre kontakt och inte lika mycket vändningar som sliter på höfterna som i IFK där vi körde spel på mindre yta.
Just höftoperationerna var tuffa. Han gjorde en första 2012 och fick göra om den 2013 och tappade mycket tid och kraft. Tid och rehab har sedan fått ordning på det även om han hade ont en lång tid efter operationerna. Att danska ligan skulle passa honom bättre håller han inte med om:
- Det är inte så stor skillnad mot den svenska ligan, men jag har varit fast som innermittfältare och inte gått runt på en massa positioner och fått en annan trygghet av det skälet. Hade uppfattningen att det var skillnad mellan ligorna tidigare, när man mötte danska lag som ung var det fokus på kortpassningsspel och rörelse och flytta boll. I Randers var det mer fokus på presspel och det saknade jag och det är något jag har utvecklat.
Just Randers har hjälpt fler svenskar att komma tillbaka efter att man blivit stukade. Mikael Ishak och Karl-Johan Johnsson återvände från proffssejourer och fick fart på karriären igen, Allansson kom med några tunga år i Blåvitt. I Randers hittade man rätt:
- Det är en mindre klubb om man jämför med IFK, och man har en bra verksamhet och det är mindre media och mer fokus på fotbollen. Det är mindre tryck och bra personer i klubben. Det är hela verksamheten i sig, sedan är det skillnad på mig och Ishak och Kalle Johansson som kom från större klubbar, säger Joel Allansson.
Vad väntar nu?
- Målet med att gå till Randers var att få spela mer och det tog tid, men nu har jag fått det. Ambitionen är att göra det bra och sedan gå vidare. Det är inte en klubb som man ser sig själv stanna i i tio år. Jag trivs ganska bra i Randers och har fått stort förtroende och spelar regelbundet vilket jag vill. Har inte bråttom men har ett och ett halvt år kvar på kontraktet och då blir det att man antingen förlänger man snart eller så går man snart. Ett vägskäl.
Även om Joel Allansson inte har Allsvenskan på agendan just nu vill han återvända någon gång och spela för Blåvitt och visa vad han kan som inte riktigt funkade under åren i klubben.
- Det skulle jag jättegärna vilja. En fantastisk klubb där allt runt om kring är bra och fansen är underbara. Det är skillnaden mot Danmark, fansen i Sverige är mycket bättre och man får en annan inramning och helt annan adrenalin. Så det hade jag velat.
Någon kontakt med Blåvitt?
- Inte jättemycket kontakt, tränar lite när man kommer hem och pratar lite med Jörgen (Lennartsson). Men det är min klubb, jag var där i sex år, och jag hade velat komma tillbaka.
I klippet ser ni en kortare intervju med Allansson efter landslagsdebuten.