Samtidigt som de sportsliga resultaten hackar betänkligt råder det även en stor anläggningsbrist. Enligt Naturvårdsverket finns det bland annat cirka 1 200 konstgräsplaner, samtidigt som det 2022 fanns 461 863 registrerade fotbollsspelare över tolv år i landet.
I avsnitt sex gästas poddserien "Blågul framtid – om krisen i svensk fotboll" av Andrea Möllerberg som är färsk generalsekreterare för Svenska Fotbollförbundet.
Möllerberg var själv starkt drivande när Upplands Väsby kommun byggde en ny inomhushall i Vilunda. Hon tröttnade på att inte få gehör från kommunpolitikerna och valde att i stället själv engagera sig politiskt vilket resulterade i den nya anläggningen – och nu vill hon se att kommunerna själva tar tag i problematiken.
- Solklart är det kommunen som är ytterst ansvarig för att ha tillräckligt många anläggningar för alla idrotter. Varje enskild kommun ansvarar för sin budget kring de här frågorna, sen är det klart att vi på fotbollförbundet, distrikten och klubbarna måste jobba med någon form av lobbyverksamhet och visa hur viktig fotbollen är i samhället.
- Men det är helt klart kommunen och kommunens politiker som måste förstå att det här är en investering och inte en kostnad och det tycker jag är märkligt att det inte är tydligare. Jag förstår att man har andra kostnader, men här är det en investering och besparing, där vi blir piggare och mår bättre.
Möllerberg medger att det är en komplex problematik och att utmaningarna är många - där hela landet måste innefattas av de lösningar som finns.
- Jag tror att om man tittar på hela Sverige så är utmaningarna väldigt olika. Vi har norra delen där vi kanske behöver fler uppvärmda planer och inomhushallar, för att de har en annorlunda vinter i jämförelse med södra delarna och storstäderna där det är väldigt trångt, förklarar Möllerberg och fortsätter:
- Jag skulle säga att den är väldigt allvarlig och framför allt i storstäderna där man ser att fotbollen växer och att fler och fler spelar fotboll. Det är en stor utmaning.
Samtidigt som länder som Frankrike, Tyskland och England har sina egna nationella träningscenter, saknas alltjämt samma sak i Sverige.
- Jag har såklart läst om det, men utmaningen som Sverige kanske har i jämförelse med många andra länder i Europa är att här kommer vi behöva finansiera det själva, eller delvis själva. Traditionellt i många av de andra länderna så har staten gått in med ett helt annat system, säger Möllerberg innan hon summerar:
- Det är den stora utmaningen för oss. Det är klart att vi vill få till ett nationellt träningscenter, det hade varit helt fantastiskt, vilka förutsättningar, möjligheter vi har. Men det är också kopplat till hur vi tål en sådan kostnadsmassa för det kostar pengar om man tittar till antalet planer som behövs, inomhushallar och vi kanske ska ha andra faciliteter också.
Vidare uppmanar även Möllerberg klubbar och supportrar att driva anläggningsfrågan.
- Om man tittar på elitverksamheter är det väldigt mycket upp till klubbarna att driva frågan. Om vi tar AIK och det blev faktiskt ett politiskt skifte i Solna, där man gick från många år av blått till rött, just kopplat till fotbollen och man drev på där från AIK att det här vallöftet vill vi ha med en ny anläggning, säger hon och fortsätter:
- Det är klart att våra elitklubbar har en jättestor möjlighet att påverka politiker med röster. Vår supporterkultur och våra medlemmar är oerhört starka och många. Tänk om vi kan få dem att rikta sig mot att påverka politiker att bygga fler och större anläggningar, då kommer fler spelare få bättre möjligheter och då kommer det förhoppningsvis att leda till bättre spelare. De har en väldigt stor möjlighet att påverka, där de kanske inte alltid förstår att de skulle kunna rikta sina supportrar mot ett visst parti som ger löften tillbaka.
Lyssna på hela avsnittet av poddserien "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" kring anläggningsbristen i spelaren.