Debatten kring träningsmängd och hur träning bedrivs i svenska akademier är pågående. Men vad säger egentligen forskningen kring ämnet?
I det tolfte avsnittet av poddserien "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" gästar Dennis Hörtin, som är chef för barn och ungdom i AIK:s fotbollsverksamhet.
Hörtin pratar om de akademiska arbeten som ligger till grund för sättet som AIK arbetar på. Arbeten som har varit med och styrt de inriktningar som man har valt att följa i sin akademiverksamhet.
- Jag tycker att den doktorering James Vaughan gjorde kring att undersöka de sociokulturella sammanhangen kring stockholmsfotbollen och det publicerade arbetet LDRF av Mark O’Sullivan har tydliggjort vissa utmaningar och därmed gjort det lättare att hitta vilka metoder vi ska använda internt för att komma åt det. Så det är uppenbart att vi får goda grunder för beslut genom att göra på det här sättet, säger Hörtin och fortsätter:
- Sedan finns det såklart andra delar. Vi var exempelvis nere i Barcelona på en konferens 2017 där vi skrev ihop ett abstrakt, där vi försöker förstå vår klubb, våra spelare och våra lag med en viss filosofisk utgångspunkt och om man då har samma filosofiska utgångspunkt så blir det också mycket lättare att hitta in i vilka metoder vi ska använda för att ta oss framåt, så jag skulle säga att det är centralt i de diskussionerna.
Även om forskningen är en viktig del i AIK:s metodik påpekar Hörtin att det inte är riktigt så enkelt för alla klubbar. I stället måste man ha en anpassad forskning, som man går att applicera till den specifika klubben.
- Vi måste också konstatera att sammanhanget vi försöker förstå är väldigt komplext, det är väldigt föränderligt. I en kemi- eller bilverkstad så har du processer som du kan återupprepa, för att du får samma utfall. Men i mänskliga system så kan man inte riktigt göra. Det enda man kan göra är att se till att man har så god information som möjligt och det gör man genom att undersöka sig själv, säger han och summerar:
- Med det är det inte sagt att man inte ska vara nyfiken. Man måste titta på vad andra gör, men det är lika viktigt att undersöka sin egen miljö och förstå att de metoder som vi väljer måste rimma med vårt sammanhang och där tror jag inte att exempelvis Portugal, som många tar som exempel, är särskilt överförbart - det systemet ser väldigt annorlunda ut.
En person som har varit nära fotbollsspelare under en lång tid är Dale Reese, som tidigare bland annat har varit lagläkare i både Helsingborgs IF och IFK Norrköping, samt arbetat som fysiologisk koordinator inom landslagsapparaten.
När Reese gästar "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" pratar han bland annat om en oroande trend som går att urskilja bland unga svenska fotbollsspelare.
- Om man tittar 20-25 år tillbaka så hade man en annan aktivitetsgrad, både i skolan och i vardagen, och den digitala världen som vi lever i, där har den aktivitetsgraden minskat. Det innebär att ungdomar har blivit mer specialiserade i det som de gör, säger Reese och fortsätter:
- Den specialiseringen har inneburit ett antal överbelastningsskador som jag kan se. Det beror på att de inte har den bredden som är nödvändig för att klara av deras aktiva liv.
Reese pratar även om hur andra länder gör och vad Sverige behöver förändra för att lyckas uppnå en bättre grundträning på sina unga fotbollsspelare.
- Island har till exempel professionella tränare i ganska ung ålder, om man tittar på fotbollen. Där kommer ungdomar fram och är mer utbildade i vad det innebär att idrotta, träna och underhålla sin kropp. Det tycker jag är ganska viktigt och det ser man i andra länders akademier, de har lika stora organisationer som A-laget. Om man tittar på England exempelvis, där är deras akademier en grogrund för både försäljning och utbildning av klasspelare.
Var ligger ansvaret för detta? Är det på den enskilda föreningen eller är det distrikten och Svenska Fotbollförbundet?
- Om man tittar på den punkten så ser jag fyra olika faktorer som kan påverka en spelare. Den ena är spelarens fysiska förmåga. Sedan är det regelsystemet som kommer från Uefa, Svenska Fotbollförbundet och Sef kring allt runtomkring. Sedan har du klubbens faktorer, med faciliteter, ledarskap och hur de utbildar sina spelare. Sedan har man till slut belastningsfaktorer, som är säsongsupplägg, träningsdossering och tävlingstäthet, summerar Reese.
Lyssna på hela avsnittet kring forskning i förhållande till spelarutveckling i poddserien ”Blågul framtid – om krisen i svensk fotboll” i spelaren.