Tidigare under hösten gick Hammarbys damlag och vann SM-guldet efter en rafflande guldstrid – där Häcken besegrades med nöd och näppe. Vad är den gemensamma nämnaren för dessa klubbar? De har så väl dam- som herrlag i Sveriges högsta serier.
I avsnitt nio av poddserien "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" gästar Marcus Jodin, som är klubbchef i just Häcken. Han pratar bland annat om vikten av symbiosen mellan de olika delarna av organisationen.
- Vi har valt att bygga förutsägningarna så att de är helt identiska, oavsett om du är herrlag eller damlag. Det är inte för att vi ska få jämställdhetspoäng och applåder – det är för att vi tror att det är den mest framgångsrika vägen, säger Marcus Jodin och fortsätter:
- Det är en affärsmässig tanke att vi kan hålla allt på samma ställe. Det gör att vi kan bygga gemensamma staber som jobbar med olika frågor, vi kan hela tiden ha vår kontorsorganisation nära lagen och på sikt så kommer det att ge synergieffekter, vilket gör att vi rent ekonomiskt går fram på det.
Under de senaste åren har svenska klubbar med så väl dam- och herrlag på elitnivå blivit allt vanligare. 2024 kommer hela sex klubbar ha lag i så väl herr- som damallsvenskan, en siffra som var nere i en klubb för tio år sedan. I Häcken hoppas man kunna dra nytta av det ekonomiska uppsving som förutspås.
- Vi hoppas såklart att pengarna kring damfotbollen fortsätter att växa på det sätt som alla spår att det ska göra. Då kommer vi vara långt fram och vara redo att ta del av de växande pengarna.
En förening som har ett damlag på stark frammarsch är Malmö FF, som – till skillnad från Häcken – startade upp sitt damlag från grunden.
När Malmös vd, Niclas Carlnén, gästar "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" berättar han om den enhetliga linje som finns mellan dam- och herrverksamheten, men även om den tidsplan som är uppsatt för damlaget.
- Vår vision ser inte annorlunda ut. Det är att vara bäst i Sverige, ledande i Norden och etablerade i Europa. Nu har vi elitettan nästa år och då trodde jag att vi skulle ha det lite tuffare i division 1, men det hade vi inte. Det finns en möjlighet för oss att gå igenom elitettan också, även om jag tror att det blir mycket svårare. Det kan bli så att vi får ta ett år, men förhoppningen är att gå upp i damallsvenskan, förklarar Carlnén:
- Sedan behöver man nog något år för att etablera sig i toppen av damallsvenskan, för den är väldigt spetsig och sedan är nästa steg att konkurrera internationellt. Det är väldigt svårt att säga någon exakt tid, men jag skulle nog säga om tre till fem år.
Under Carlnéns tid i Malmö har klubben etablerat sig som ett vanligt förekommande inslag i europeiska gruppspel. På frågan kring vad som behöver göras för att bli än mer etablerade på den europeiska scenen är det inte pengar och lönekostnader som är det största problemet.
- Det första steget är att vi skulle hantera matchkalendern lite annorlunda för att få lite mer luft i systemet. Det tror jag är avgörande, framför allt under kvalperioden, men till viss del även under gruppspelet. Som det är nu slutar serien i början av november, men man vet att man spelar Europa-matcher in i december.
- Från och med nästa år så vet man att man spelar in i januari om man är med i Champions League eller Europa League. Om vi inte har tävlingsmatcher på två-tre månader så kommer formen vara svårare än vad det är mitt i säsongen.
En förening som inte har lag i de båda högstaserierna är FC Rosengård, som har varit en konstant i toppen av damallsvenskan under den senaste tioårsperioden.
Men när sportchefen Therese Sjögran gästar "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" menar hon att det finns en del orosmoln. Det handlar bland annat om svårigheterna med att andra europeiska ligor lockar med andra villkor, men även de svenska så kallade "dubbelklubbarna".
- Det spelar egentligen ingen stor roll hur mycket pengar vi får från spelare, för att hitta samma kvalitet igen är jättesvårt. De spelarna går oftast inte till svenska ligan längre. Att hitta en kontinuitet i ett lagbygge är väldigt svårt, det var mycket lättare förr, då ville också stora spelare komma hit, säger Sjögran och fortsätter:
- Det gäller inte bara mot utlandet, det gäller även mot de här klubbarna som har herrlag, som Häcken och Hammarby. Det är också en jätteutmaning, varför ska en spelare välja oss när de kan spela i Häcken och ha de förutsättningar som Häcken har på sin träningsanläggning? Vi måste hitta vårt sätt att utnyttja den kunskap vi har.
Dagens fotboll handlar till stor del om just resurser och vilka ekonomiska muskler man har att jobba med. Detta har aktualiserats för Sjögran och henens Rosengård på senare år, där stadsrivalen Malmö FF:s damlag alltså är på stark frammarsch i seriepyramiden.
- Det har varit ett samtalsämne sedan Malmö startade sin dam- och flickverksamhet. Jag tror att det blir farligt om man kolla på vad MFF gör hela tiden, vi måste hitta vår identitet och vad vi ska göra - vi kommer aldrig kunna konkurrera ekonomiskt, då måste vi hitta vår väg och använda den kunskap vi har.
Sjögran berättar om att ett led för att behålla sin konkurrenskraft är att hitta unga talanger, som sedan förädlas ut till större klubbar på kontinenten. Men det finns en problematik.
- Det finns inte tillräckligt med spelare med kvalitet. Sedan finns det någon enstaka i varje årskull, men de vill alla ha. Så det är klart att där finns en konkurrens, speciellt nu när MFF kommer upp, så utbudet är inte stort.
Är du orolig för att klubbar som inte är den typen av dubbelklubbar kanske inte överlever?
- Jag är inte så orolig för att vi inte ska överleva, det handlar mer om kommer ha möjligheten att fajtas om topplaceringarna. Jag är inte orolig för att vi kommer kunna göra det i två-tre år framåt, men senare. Det är lite oro i det, men samtidigt vet vi inte vad det kommer innebära om MFF går upp i damallsvenskan, vi är inte där än så länge, summerar Therese Sjögran.
Lyssna på hela avsnittet kring dubbelklubbar av "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" i spelaren.