Hammarby upptäckte Akinkunmi Amoo när spelaren var 16 år, och skrev under 2020 ett fyraårsavtal med den då 18-årige talangen, som anslöt från Sidos FC. Amoo hade då i omgångar varit på besök hos Bajen och tränat med U- och A-lag. Efter mindre än två år och 35 allsvenska matcher såldes nigerianen sedan i vinter för, vad som uppges vara, över 40 miljoner kronor till den danska storklubben FC Köpenhamn.
Under måndagen meddelade Svenska Fotbollförbundets disciplinnämnd att Bajen tvingas betala 350 000 kronor i böter för klubbens agerande vid Amoos övergång från Sidos FC 2020. Enligt nämnden har Bajen brutit mot flera centrala delar av förmedlarreglementet, vilket bland annat rör att agenten Patrick Mörk bedöms "innehaft ett sådant uppdrag som omfattas av förmedlarreglementet" och att Hammarby betalat ersättning till Mörk för "arbete och kostnader" som Mörk ådrog sig under perioden då spelaren var under 18 år.
Hammarby har i sin tur för avsikt att överklaga beslutet, och även Mörk har meddelat att han kommer överklaga domen om avregistrering i ett år.
Tidigare har SvFF:s disciplinnämnd även tagit beslut om att bötfälla AIK och IFK Göteborg med 350 000 kronor för liknande brott mot förmedlarreglementet, då en klubb alltså inte får betala en agent i samband med en affär som gäller en spelare under 18 år.
AIK straffades under 2017 för att klubben bedömdes betalat en agent i samband med Alexander Isaks övergång till Borussia Dortmund, medan IFK Göteborg straffades under 2019 för att en agent bedömdes medverkat vid försäljningen av Benjamin Nygren till Genk.
Enligt Riksidrottsförbundets stadgar är maxbeloppet för böter i sådana här fall 500 000 kronor, något som möjligen kan förändras framöver.
Svenska Fotbollförbundets jurist Christine Stridsberg öppnar nu för att höja maxbeloppet för böter, då 500 000 kronor inte är särskilt mycket i förhållande till klubbarnas omsättning. Stridsberg är samtidigt tydlig med att det är hennes personliga åsikt.
- Jag kan rent personligt tycka att den här gränsen på 500 000 kronor kanske känns lite otidsenlig. Jag vet inte hur många år den har varit med, men den har i varje fall varit densamma i över ett decennium. Känslan är väl att som utvecklingen går, dels i fotbollen, men även i andra idrotter som omsätter stora summor i högstaligorna i Sverige, så känns den där summan kanske numera lite lågt satt, säger hon till Fotbollskanalen och fortsätter:
- Man vill även helst att den typen av påföljd ska kunna verka avskräckande. Jag säger inte att det begåtts avsiktliga förseelser i Hammarbys fall. Ibland händer det att det är så att säga misstag och att man inte känner till reglerna, men om det ska vara avskräckande behöver det vara ett belopp som gör att man inte tycker att det blir en bra affär att bryta mot en regel för att man tjänar mer på det än vad bötesbeloppet kan bli. Min personliga uppfattning är att det vore bra om den maxgränsen kunde höjas, och det ganska rejält.
Vad tror du är rimligt att höja gränsen till för bötesbelopp?
- Det är svårt att säga. Man kan dels ha en ordning där det är ett absolut maxföreskrivet tak, och det finns även andra rättsområden, inte minst i konkurrensrätten, där man sätter gränser till en viss procent av omsättning och liknande, säger Stridsberg och fortsätter:
- Jag vet inte på rak arm om vi överhuvudtaget ska ha en beloppsgräns, men om det ska vara det, så ser jag med de omsättningar, som vi har i de största fotbollsklubbarna, att man behöver höja den med ganska många procent. Jag tror inte att det räcker att höja till ett maxtak på en miljon. Om man tjänar 40-50 miljoner på en viss spelaraffär, så kan både en halv miljon och en miljon vara värt risken i sådana fall. Om det ska vara en höjd beloppsgräns måste vi höja den ganska rejält.
Vad tror du en höjd maxgräns skulle innebära för framtida beslut hos nämnden?
- Typiskt sett brukar det i sådana fall följa med. Man ser det som en skala, som man drar olika påföljder på utifrån förseelsens allvar. Jag tror att de har lagt fast 350 000 kronor som en ganska tydlig praxis i den här typen av fall, då det handlar om en transaktion för en underårig spelare, man har tagit betalt för det och det har varit allsvenska klubbar. Det är ganska typiskt att straffmäta på det sättet. Man ser allvarligt på det, men man vill ändå ha en bit kvar av den tillgängliga skalan, då man kan tänka sig att en klubb kanske gjort tio sådana affärer, och då vill man att det ska kosta för även affär två och tre och så vidare. Om maxtaket hade varit fem miljoner och inte 500 000 tror jag att vi hade sett ett högre bötesbelopp än 350 000 för det här.
Stridsberg berättar vidare att SvFF behöver skriva en motion till Riksidrottsmötet för att få till en förändring. Det har dock ännu inte varit uppe på tapeten, även om ämnet diskuterats inom förbundet.
- Det är såklart en fråga som vi funderar på, men sedan ska man ha med sig just nu att vad gäller förmedlarregler, så är Fifa på gång med ett nytt globalt regelverk. Vi får följa exakt hur det ska se ut och vem som eventuellt ska utöva tillsyn och bestraffningar i sådana fall också, men generellt sett kan man ändå fundera över att det finns andra förseelser än brott mot förmedlarreglementet, som kan begås också, säger hon och fortsätter:
- Jag vill understryka att det är min personliga uppfattning i det här läget, då det inte är ett SvFF-beslut, men givet den utveckling vi har haft i elitidrotten senaste decennierna inte minst ekonomiskt, så tycker jag att det finns anledning att se över bötesbeloppet oavsett. Sedan vet jag inte om det är en fråga som är tillräckligt prioriterad och viktig för att driva hårt mot ett Riksidrottsmöte. Det får vi återkomma till.