BÖRJAR HÄCKEN HITTA RÄTT?
Efter en tuff försäsong med hel drös insläppta mål och endast en seger (första cupmatchen mot Östersund) fick Häcken det att lossna mot Hammarby (2-1) förra helgen.
Då var det samtidigt ett Häcken som var skoningslöst i omställningsspelet - men hade desto mindre boll i matchen.
Mot Elfsborg gick slutligen det Häcken som den svenska fotbollspubliken lärt känna de senaste åren att känna igen före paus. Bollklubben dominerade bollinnehavet under stora perioder, stod för flera vackra kombinationer, kom till vassa målchanser och värderade klart bättre (bortsett från ett fåtal tillfällen där det omedelbart blev farligt bakåt, vilket måste slipas bort).
Häcken brukar prata om sin ”Häcken-fotboll”. Det behövs kontinuitet och det har tagit tid - men mot Elfsborg var den tillbaka i lite mer än 45 minuter. Förlusten till trots måste det beskedet kännas oerhört skönt för tränare Paco Johansen med endast två veckor till allsvensk premiär mot Mjällby.
Nu har norrmannen 14 dagar på sig att slipa på det sista för att få sitt Häcken flygfärdigt. Där ingår allra främst effektiviteten framåt och skärpan bakåt över 90 minuter.
SÅ GICK DET FÖR LINDAHL I DEBUTEN
Häcken har skadebekymmer på högerbackspositionen. I går blev Axel Lindahl klar för klubben på ett korttidslån från Kalmar FF. Mindre än 24 timmar senare startade han för sin nya klubb mot Elfsborg.
Under sina 67 minuter på planen skötte sig 28-åringen mer än godkänt. Ständigt spelbar, trygg med bollen och rappa fötter. Defensivt, vilket har varit Lindahls stora problem i Kalmar, sattes han inte nämnvärt på prov. Där återstår det att se hur han presterar, men i ett än mer offensivt viktat lag blir samtidigt inte den typen av brister lika blottade som i Kalmar.
MATCHENS HÄNDELSE
Det är svårt att peka på något annat än den dråpliga situation som föranledde Elfsborgs ledningsmål efter sex minuter.
Häcken-målvakten Andreas Linde var ute långt till vänster i straffområdet och fångade upp en förlupen boll, som han i sin tur rullade ut mot Simon Gustafson. Mittfältsstjärnan skulle på ett tillslag försöka skarva bollen vidare, men misslyckades med aktionen och slog den i stället rakt på Elfsborgs Timothy Ouma - och in i eget mål.
Slarvigt? Sånt som händer en gång på miljonen? Antagligen lite av båda. Men dråpligt var det. På alla vis.
FRÅGETECKNET
Fjolårstvåan Elfsborg har gjort om i truppen ordentligt inför årets säsong. Samtidigt vill tränare Jimmy Thelin göra laget något mer spelförande än 2023. Hittills har den utvecklingskurvan inte varit spikrak, vilket insatsen mot Häcken också vittnade om.
Elfsborg trycktes bak betänkligt under de första 45 minuterna och fick ägna sig åt ett kontringsspel som inte heller det klickade.
Efter paus var boråsarna däremot klart bättre och matchbilden jämnades ut helt. Då kom Andri Baldurrson mer till sin rätt centralt och de offensiva spelarna hamnade närmre Häckens mål - vilket i sin tur skapade ett par målchanser (inte minst en stolpträff efter en vacker aktion av just Baldursson) - och slutligen dubbla mål.
Frågetecknet landar på Elfsborgs utveckling av det egna spelet. Utropstecknet? Det får också Elfsborg, som precis som i fjol mer eller mindre alltid hittar en väg till seger. Oavsett hur svår matchbilden kan se ut.
Det är en enorm styrka som är svår att få grepp om. Men klart är att det imponerar - massor.
MATCHENS SPELARE
3: Mikkel Rygaard. Bäst på planen. En av allsvenskans absolut bästa spelare senaste åren. Ser inte ut att trappa ner det minsta. Dominant i matchen. Omöjlig att ta bollen ifrån. Fin aktion till 1-1.
2: Andri Baldurson. Islänningen ser slutligen ut att börja hitta ordentligt rätt på Elfsborgs mittfält. Snurrfinten fram till stolpträffen i andra halvlek var delikat. Nyckel bakom segern.
1. Adam Lundqvist. Imponerade stort mot sitt gamla lag där Häcken-backen dundrade fram längs vänsterkanten konstant. Skicklig i passningsspelet, vassa inspel och trygg bakåt. Byttes ut i paus.