Efter en lång och framgångsrik karriär valde Nilla Fischer till sist att lägga skorna på hyllan efter fjolårets säsong. Ett besked som innebar att en av svensk fotbolls allra främsta spelare, med klubbar som LDB Malmö, Linköping och Wolfsburg på meritlistan, skulle söka sig efter andra utmaningar i livet.
En av de första utmaningarna blev att förmedla sina berättelser i form av en självbiografi. En bok som skrevs tillsammans med Anna Friberg och som publiceras i dag, lördag.
- Först tänkte jag att det var ett roligt projekt. Sedan tycker jag att det är intressant att dela med mig av tankar och känslor under karriärens lopp och även livets gång, som det har varit hittills, säger Fischer när Fotbollskanalen träffar henne i hemmet i Linghem utanför Linköping.
Titeln "Jag sa inte ens hälften" är ett tydligt exempel på att det finns mycket som inte kom upp till ytan under den aktiva spelarkarriären.
Nu väljer Fischer själv att belysa ämnen som hur det är att vara kvinnlig fotbollsspelare samt hur det var att själv komma ut som öppet homosexuell, samtidigt som hon var mitt uppe i den brinnande karriären.
- Jag är en person som har sagt ganska mycket, eller tyckt och tänkt saker. Men det fanns mer där jag kände själv att jag borde sagt ifrån i vissa situationer och det är det som jag delar med mig av i boken, förklarar Fischer.
Är det några särskilda ämnen som du vill belysa extra?
- Vissa delar är bara om mig själv och mitt liv och ibland har det med tränare att göra eller andra situationer som Fotbollsgalan eller förbundet, där jag kanske kunde varit mer, enligt mig själv, högljudd eller sagt ifrån.
Även om Fischer kan se tillbaka på en karriär där det bland annat blev tre mästerskapsmedaljer med det svenska landslaget och en Champions League-titel med Wolfsburg, är det inte bara ljusglimtarna som kommer behandlas.
Inför boksläppet meddelar 38-åringen även att det har funnits jobbiga stunder i livet, där perioden kring att komma ut som öppet homosexuell lyfts fram.
- Det är exempelvis hela komma ut-processen. Jag tänker att det kan vara positivt och stärkande för personer att läsa om det med det tvivlet eller kampen kring mig själv, att hamna i det så kallade "facket".
Men givetvis finns det även inslag från den framgångsrika karriären, där tiden i tyska Wolfsburg sticker som en framgångsrik period, men där det samtidigt fanns tydliga skillnader mot den svenska fotbollen.
- Över lag under de här sex åren var det helt fantastiskt. Det var en omställning med den hierarkin som finns. Jag åkte från en match med Linköping ner dit och dagen efter skulle jag ut och köra ett fyspass med deras tränare och det var inte öppet för någon diskussion.
På landslagsnivå blev det totalt 189 landskamper under en period som sträckte sig från debuten 2001 till 2022. Men trots att landslagskarriären innehöll allt från Hemma-EM 2013 till dubbla VM-brons är det trots allt det där OS-silvret från Rio 2016 som väger tyngst.
- Vi började inte på topp om man säger så. Sedan gick vi, som jag skriver i boken, hela vägen till final. Det minns jag väldigt tydligt.
Vad är det som sticker ut från den resan?
- Det är särskilt med straffläggningarna. Vi hade två, en mot USA och en mot Brasilien. Först var det Sempa (Linda Sembrandt) som skulle lägga straffen, så hon började och så tog jag nästa match. Jag sätter ju min straff men får en felträff, mitt i målet, det var inte meningen och hela den känslobiten, summerar Nilla Fischer.