Fotbollskanalens sammanställning över antalet herr- och damlag i landets olika distrikt visar på en dyster läsning. Antalet A- och B-lag har minskat rejält under de senaste 30 åren och hela tiden tvingas föreningar fatta det tuffa beslutet att helt enkelt lägga ner. 1986 fanns det på herr- och damsidan 5399 A- och B-lag. I fjol var samma siffra 3336.
Karl-Erik Nilsson, SvFF:s ordförande, är inte överraskad.
- Det finns naturligtvis en del förklaringar. Dels är idrotten i allmänhet utsatt för en mycket större konkurrens från ungdomars fritidsintressen. Sedan är vi en del av en samhällsförändring där det på landsorten har minskat både sett till arbetstillfällen och befolkning. Många flyttar nationala eller regionala centra vilket innebär att det blir tuffare för landsortsföreningarna att få ihop lag i dag. Man får ofta jobba tillsammans med både en och kanske flera grannföreningar, säger han.
Enligt Nilsson är det inte intresset eller viljan att spela fotboll som är problemet. Det är snarare det faktum att människor inte engagerar sig i de klassiska föreningarna på samma sätt. Många väljer att spela i Korpen eller i andra former tillsammans med kompisar.
- Vissa ungdomar, när de kommer upp i gymnasieåldern, slutar kanske inte spela fotboll för att de är trötta på fotboll, men de kanske vill ha ett annat erbjudande som inte innebär träning 3-4 gånger i veckan och långa resor.
Du har mycket kontakt med distrikten, är man orolig över det här eller hur ser man på det?
- Det är klart att det är något distrikten är oroade över. Är du med och tävlar får du också betala en liten peng och det håller också igång distriktskansliet och verksamheten där ute. Långsiktigt är det naturligtvis tufft om vi minskar i den här graden. Men jag tror också att vi ska kunna hitta andra möjligheter. Vi ser att futsal växer, det finns ett ökat intresse för fotboll som motionsform. Men det är färre som vi vill vara med och tävla under våra tävlingsformer och det behöver vi fundera på hur vi ska kunna angripa det.
Björn Eriksson, Riksidrottsförbundets ordförande, pekar även han på en rad olika orsaker som kan ligga bakom siffrorna. Eriksson räknar bland annat upp konkurrensen från andra aktiviteter, att landsbygden minskar sett till invånare – och ett annorlunda tänk där individen mer fokuserar på sig själv.
- Det finns en samhällstrend mot individualitet på bekostnad av lag. Det är en liten tendens i samhället. ”Var dig själv”, ”gör dina grejer”, ”ensam är stark”. Det tror jag ungdomar märker att det finns, säger han.
Hänger det ihop med att människor engagerar sig mindre ideellt?
- Både jag och nej, den finns där men den är inte helt oomstridd. Tittar vi antalet ideellt arbetande så är det faktiskt inte så att det minskar. Det minskar på två funktioner och det är kanske illa nog. Det ena är att det är jättesvårt att få ordföranden, det andra är kassörer. Det beror på att kraven hela tiden stiger. En kassör på min tid handlade ju i princip att ha hand om en kakburk och en plånbok. Nu ska man göra alla möjliga saker så folk drar sig för det.
Både SvFF och RF är överens om att det är en högaktuell fråga och enligt Nilsson står det högt upp på förbundets dagordning. Kärnfrågan handlar om att få ungdomar att spela längre.
- I det nuvarande strategiarbetet som vi nu genomför har vi upptäckt detta och vi såg det väldigt tydligt: vi peakar ungefär vid 12 års ålder. Då är vi som flest. En effekt av att man kanske slutar tidigare är att man börjar mycket tidigare. Vi fokuserar ganska mycket på det här just nu och vi har bland annat ett strategiskt mål för att få fler att spela längre, framför allt med fokus på de sena tonåren. Det här är en jätteviktig fråga och en stor utmaning.