Super League-klubbar utmanade Uefa i EU-domstolen - efter att projektet om en stängd superliga kollapsat under 2021. Under torsdagen slog EU-domstolen fast att "Fifas och Uefas regler som gör andra nya fotbollsprojekt, som Super League, beroende av deras godkännande är olagliga", och därmed öppnade EU-domstolen upp dörren för superligor i Europa.
Efter beslutet gick företaget A22, som låg bakom Super League-projektet 2021, ut med ett förslag om en ny superliga med 64 lag i tre olika divisioner på herrsidan, samt en ny superliga med två 32 lag i två olika divisioner på damsidan. Real Madrid och Barcelona öppnade även för samtal om en ny liga, medan flera europeiska klubbar var tydliga med att de vill vara en del av det nuvarande systemet.
Fotbollskanalen har pratat med fotbollsjuristen David Mikhail, som har läst domen noggrant, och nu ger sin tolkning av beslutet, och bild av vad det kan komma att innebära för framtiden.
Mikhail är tydlig med att han anser att domen inte är så banbrytande, som A22 uttryckt, då han menar att EU-domstolen såg till Uefas tidigare regler, som gällde vid Super League-projektet 2021. Det är regler som Uefa ändrade i juni 2022, vilket förbundet också klargjorde kort efter domen.
- Det nya regelverket innebär att utbrytarligor eller konkurrerande verksamheter i allmänhet är tvungna att auktoriseras på förhand av Uefa - om lagen som tillhör utbrytarligorna eller de konkurrerande verksamheterna samtidigt vill tillhöra Uefa-strukturer. Det fanns sådana auktoriseringsregler även före 2021, men de var i ett katastrofalt skick och det var ganska solklart att de stred mot EU-rätten. De nya auktoriseringsreglerna, som kom 2022, innebär i korthet att exempelvis Real Madrid och deras allierade inte får starta en utbrytarliga och samtidigt tillhöra Uefa-strukturer - om inte utbrytarligorna fått en auktorisering av Uefa, säger han och fortsätter:
- I går sa Real Madrid och A22 att de vann i EU-domstolen. Jag skulle inte säga att de gjorde det i den utsträckning som de vill att man ska tro. Frågan om huruvida de nya auktoriseringsreglerna strider mot EU-rätten är inte löst, domstolen har bara konstaterat att Fifa och Uefa missbrukat sin dominerande ställning genom att de hotat om att sanktionera klubbarna som skapade Super League 2021 på obefintliga grunder, då de dåvarande auktoriseringsreglerna var så pass bristfälliga och lagstridiga. EU-domstolen har inte rört så mycket vid de nya reglerna från 2022, då domslutet är baserat på reglerna från 2021. Det enda som sägs om de nya reglerna är att auktoriseringsreglerna som finns och auktoriseringsproceduren måste vara transparent, objektiv, icke-diskriminerande och proportionerlig. Därmed säger inte beslutet något om att de nya auktoriseringsreglerna är olagliga, utan det enda som sägs och som inte är något nytt är att de gamla auktoriseringsreglerna stred mot EU-rätten.
Samtidigt menar Mikhail att det nya beslutet innebär att Uefa fortsatt har bestämmanderätt kring förslag på nya superligor, även om det framöver krävs en mer noggrann process inför beslut.
- Domstolen säger att det är legitimt att sätta krav på konkurrerande verksamheter eller utbrytarligor "för att kunna bevara samordningen av den gemensamma kalendern" (spelordningen) och "att kunna bevara och främja tävling baserat på idrottslig färdighet och möjlighet till framgång". Så om man har en auktoriseringsprocess som är transparent, objektiv, icke-diskriminerande och proportionerlig, så får Uefa skydda ändamålen, som jag nämnde, och sanktionera utbrytare i form av lag och spelare så länge man skyddar ändamålen, och förhåller sig inom EU-rättens ramar. Om man ska vara krass vann A22 inte i samma utsträckning som de påstår, förutom att domstolen konstaterade auktoriseringsprocessen måste vara transparent och så vidare. I övrigt har läget varit detsamma som sedan de nya auktoriseringsreglerna kom 2022. Möjligen innebär domslutet att Uefa känner sig tvunget att ändra de här auktoriseringsreglerna ytterligare för att anpassa sig till domslutet, och det är kanske den största vinsten för A22, då en öppnare, mer demokratisk process förmodligen innebär större möjligheter.
Mikhail ser sammanfattningsvis att Uefa kan stoppa en stängd superliga utifrån ändamålen om att bevara och främja tävling baserat på idrottslig färdighet, men ser samtidigt att det finns möjlighet till superligor, där deltagande är baserat på just sportsliga resultat, då det alltså följer ändamålen.
- Jag tror inte att en stängd superliga kommer att kunna skapas där intagningen är baserad på annat än sportslig färdighet, även efter det här domslutet, då Uefa fortfarande kommer kunna hävda att det centrala inom europeisk fotboll är idrottslig kompetens och möjlighet till framgång. Då kommer man kunna tackla många av de här förslagen med stängda ligor, bara med hjälp av det argumentet, även om själva processen fram till ett nej måste vara mycket mer omfattande, demokratisk och transparent. Så länge auktoriseringsprocessen följer kraven kommer Uefa kunna tackla en hel del, säger han och fortsätter:
- Men jag tror på sikt att man kan skapa alternativa turneringar i Europa, som alternativ till Champions League. Jag kan se att sådana paneuropeiska turneringar blir av, och så länge de här förslagen är baserade på idrottslig kompetens och möjlighet till framgång på idrottsliga meriter tror jag sidoturneringar kan skapas, men jag har väldigt svårt att se stängda superligor, där intagningen baseras på annat än idrottslig kompetens och möjlighet till framgång.
Mikhail ser exempelvis stora skillnader mellan A22:s förslag i går, och Super League-projektet 2021. Gårdagens förslag var att lags deltagande skulle vara på sportsliga meriter, medan 2021-versionen handlade om en helt stängd liga.
- Det är en väldigt stor skillnad och det är inte samma sak. Uefa kommer som tidigare att ha en bestämmanderätt, men de kommer inte att kunna täppa igen helt på ett godtyckligt sätt för konkurrerande verksamheten, då processen är omgärdade av alla krav i ljuset av domslutet. De, som vill ha konkurrerande verksamheter, kommer också bli bättre på att anpassa sina idéer för att kunna få genomslag, säger han.
Mikhail har samtidigt svårt att se svenska storklubbar gå ihop i någon form av superliga eller supercup där intagningen baseras på ekonomiska faktorer, såsom en form av "super-allsvenska".
- Jag ser inte framför mig att svenska lag kan gå ihop sig på ett sådant sätt. Det jag tror är att, om det skulle skapas något komplement eller ersättare till befintliga turneringar i Europa som Champions League och Europa League, blir det ännu mindre pengar kvar till svensk fotboll. Som tävlingarna är organiserade i dag finns det en solidarisk grundtanke, som handlar om att pengar delas ut till blåbärsnationer, där många lag inte kvalificerar sig till Champions League och Europa League. Med alternativa turneringar för de bästa lagen blir det mindre pengar kvar till tävlingarna, där svenska lag verkar. Jag ser inte framför mig att de fyra rikaste lagen i Sverige går ihop och skapar någon svensk supercup eller liknande. Skulle man göra något komplement vid sidan om som klarar reglerna på en europeisk nivå tror jag det skulle leda till mindre pengar i Sverige, säger han.
Vidare är fotbollsjuristen tydlig med att supportrar förstås har stor makt, och att det de vill och bestämmer sig för kan komma att rita om kartan.
- Något som är väldigt centralt är också att fotbollsanhängare har stor makt. Hade fans velat se en superliga tror jag att Uefas sanktioner inte hade spelat roll. Om fans inte hade protesterat när det första förslaget kom 2021 hade det kanske blivit en superliga, då sanktioner inte hade kunnat stå emot det alla tycker. Jag tror dock på möjligheten till alternativa paneuropeiska turneringar på sikt där den idrottsliga essensen är i centrum.