Läs mer: Så kan förbuden stegras för klubbarna: "Då får de spela utan publik"
Inledningen av den här allsvenska säsongen har kantats av protester från supportrar mot polisens aktioner för att få bort pyroteknik från svenska arenor. Först meddelade Gif Sundsvall att föreningens supportrar inte hade tillstånd att använda stora tygstycken på läktaren i hemmamötet med Kalmar FF sedan föreningens supportrar använt pyroteknik i hemmamötet med Malmö FF och nyligen fick inte AIK-supportrar tillstånd att ta in material som "uppenbart förknippas med pyroteknikanvändning" till hemmamötet med AFC Eskilstuna på Friends Arena.
Hur kommer det sig då att polisens aktioner kommer just nu?
Statskontoret gav i en rapport, från 2015, polismyndigheten kritik för att sakna nationella riktlinjer för aktiv och enhetlig villkorsgivning i landet, men även för hanteringen av resurser, det vill säga skattepengar, vid offentliga tillställningar i samband med idrott.
Det medförde att Polismyndigheten under 2016 införde nationella riktlinjer med syfte att styra hur "villkor ska tas fram, utformas, beslutas och följas upp när en ansökan eller anmälan om offentlig tillställning i form av ett fotbollsarrangemang kommer in till polismyndigheten". En del i det är en så kallad "villkorstrappa", medan en annan del i det är att en enskild person bär det juridiska ansvaret för ett arrangemang.
Polismyndigheten kan därmed numera genom "villkorstrappan" skärpa kraven på en förening om den inte följer reglerna, som i exemplet med Sundsvall, där supportrar använde pyroteknik i mötet med Malmö FF och sedan inte fick tillstånd att använda tygstycken på läktarplats mot Kalmar, då polisen anser att tygstyckena kan användas som ett "brottsverktyg" för att undvika identifiering vid användning av pyroteknik.
- Vi skulle bli mer effektiva i att lämna över ansvar i ordning och säkerhet till arrangörerna. Jag tror inte att just ordet pyroteknik användes på Statskontoret, men vi har tittat på en mängd olika åtgärder, där pyroteknik är en av de företeelserna vid offentliga tillställningar som vi måste komma till rätta med, säger Ola Österling, pressekreterare på Polismyndigheten, till Fotbollskanalen.
Österling berättar att det var först under andra halvan av fjolårets svenska fotbollssäsong som polisen var färdigorganiserad med de nya riktlinjerna och att polisen därefter informerade om förändringen.
- Det är för att vi har haft en aktivare samverkan i idrottsfrågor nationellt, en polisreform som varit, samt att det först nu vi, sedan ett år tillbaka, är färdigorganiserade. Jag skulle bedöma att det är orsakerna till att vi inte kommit till skott i de här frågorna förrän andra halvåret 2018, säger han.
Per Eliasson, chef, matchdelegater på Svenska Fotbollförbundet, fick precis som Svensk Elitfotboll och klubbarna i vintras information om förändringen från Polismyndigheten och berättar att förbundet ställer sig så här till ämnet:
- När det gäller pyroteknik och de här bitarna, så är det ett lagbrott. Det är därmed svårt för oss att ha synpunkter på det, men vi framförde den oerhörda vikten av dialog runt själva besluten, varför man gör det, men också uppföljningen av det här, så att klubbarna aktivt kan bidra i diskussionen. Sedan är polisen en myndighet och det är vad vi har att förhålla oss till, säger Eliasson till Fotbollskanalen.
Polisen kommer därmed nu, precis som klubbar och supportrar har märkt av under inledningen av den här säsongen, att vara mer aktivt i motståndet till pyroteknik genom att tillämpa "villkorstrappan" - vid brott mot regler - för att skärpa tillstånden till matcher.
Däremot är det inte tal om "hårdare tag" mot supportrarna, menar Ola Österling.
- Jag skulle inte vilja kalla det för det. Vi har fortsatt en bra dialog med klubbarna och jag kommer tillbaka till det fina arbete som klubbarna gör, men pyroteknik är och förblir farligt och pyroteknik är och förblir ett brott. Vi kan inte titta mellan fingrarna på det. Det finns inget motsatsförhållande i samverkan, god dialog och bra samtal med att vi fattar beslut. Jag kallar inte det för hårdare tag, då det är negativt och jag upplever inte att det är negativt, men sedan blir samverkan med supporterorganisationen kärv och så är det.
Är den lite mer aktiva hållningen enbart riktad mot pyroteknik eller är det något annat i detta som ni också organiserar er lite mer emot?
- Ja, maskering, men pyrotekniken är viktigare. Maskeringen är ofta ett mål för att kunna elda pyroteknik och inte sedan kunna identifieras för de brott mot ordningslagen som vi då skriver anmälningar på.
Österling är däremot noga med att påpeka att polisen i dagsläget inte vill förbjuda supportrars tifo-material, endast tygstycken som tas in av enskilda personer med syfte att undvika identifiering vid användning av pyroteknik, även om det kan bli ändring på det i framtiden.
- Vi har inte villkorat tifo och inte fått några hintar om att vi ska göra det heller, men det är heller inte helgat. Just nu finns det däremot inte med i "villkorstrappan" och vi kommer inte att villkora det som det ser ut just nu. Det är endast de stora tygstyckena som är villkorat och det är det vi har riktat in oss på och sett som det största problemet, men samtidigt blir det efter varje match en utredning, säger han.
Österling menar att det därmed blev ett missförstånd mellan polisen och Sundsvalls och AIK:s supportrar gällande att de OH-flaggor, som går under ”tifo-material”, inte var tillåtna under mötena med Kalmar och AFC Eskilstuna, då det endast rörde sig om en typ av OH-flagga, som inte går under ”tifo-material” och i stället ”uppenbart kan förknippas med pyroteknikanvändning” som inte var tillåten. Det var det som polisen i förra veckan skickade in som en komplettering till AIK.
- Det är ju en form av OH-flaggor, ”over head”, över huvudet, men tifo-flaggorna har vi inte gett oss på en och jag hoppas att det dröjer. Vi har hittills inte upplevt att det finns ett problem där, men AIK:s match mot Eskilstuna ska också utvärderas. Jag har inte läst utvärderingen av den matchen, så jag vet inte hur resultatet blir där, säger han och fortsätter:
- Det är, som jag har fått förklarat för mig, de här flaggorna som inte tas in via tifo-grupperna (som inte är tillåtna i vissa fall). De tas i stället in av enskilda personer och kopplas ihop till stora flaggor som används som OH-flaggor. Det är sådana kardborrefästen och liknande som man kopplat ihop dem (tygstyckena) med, men jag har bara frågat om det.
Hur gör ni för att se skillnad på OH-flaggor som anses vara tifo-material och de OH-flaggor som i vissa fall inte är tillåtna?
- Det är arena-befälet och de poliser som är särskilt utbildade för att göra sådana bedömningar, som ska göra utvärderingen av matchen som sedan ligger till grund för villkoren till nästa match. Vi vill se en positiv trend i det här och det tycker jag också att vi har gjort med det arbetet som är gjort i klubbarna. Det har varit bra och svensk elitfotboll har också gjort det bra.
Hur ser du på motsättningarna hittills från supporterhåll ute i landet?
- Det är naturligtvis inte bra. Vi vill inte på något vis ha motsättningar med supportrar och vi vill jobba nära supporterrörelsen som vi gör med klubbarnas säkerhetsorganisationer och det är naturligtvis besvärande med konflikten med supportrarna. Det är ingen betjänt av och vi vill inte ha det, men vi försöker att föra en kommunikation och en dialog så långt det är möjligt. Till slut hamnar vi i att vi har en ingripandeskyldighet som polis, säger han.
Österling fortsätter:
- Vi får inte se mellan fingrarna och är det då så att man upplever att polisen gör fel i de här villkoren, vilket är ett myndighetsbeslut som fattas för varje match, så kan man väcka talan. Om man tycker att de här besluten är oskäliga eller felaktiga, så kan man få de prövade i förvaltningsdomstolen och ett sådant avgörande har vi redan fått i år i förvaltningsdomstolen. Då dömde man till polisens fördel, men jag uppmanar alla som känner sig felaktigt behandlade att överklaga det, vilket man gör till förvaltningsdomstolen.
Hur tror du att det här kommer att fungera framöver?
- Vi har ett tiotal poliser som bara sköter dialog med supporterorganisationerna och supporterorganisationerna i respektive klubb har ju särskilt utpekade kontaktpersoner - SLO - och de gör ett enastående jobb i supporterklubbarna. De evenemangs- och supporterpoliser som sköter dialogen märker naturligtvis av att det blir kärvt och skapar irritation, men vi kommer fortsätta att sträva efter en god samverkan och en god samverkansdialog.
Vad tror du att det här kan ge för resultat?
- Vi hyser stora förhoppningar om att vi kan bli av med pyrotekniken. Vi vill att läktarkulturen ska vara sund med stämningsfulla arrangemang, men vi har också ett ansvar att minimera risker för att på så sätt kunna låta arrangören ta det större helhetsansvaret. Vi tycker att vi har en bra dialog med säkerhetsansvariga, men till slut måste vi fatta någon form av beslut eftersom att det match efter match efter match brinner pyroteknik och det finns en lag som säger att det inte får brinna pyroteknik på läktarna vid offentliga tillställningar. Det kan vi inte bortse från.
Hur ser du på att polisen lägger stora resurser på ett brott (användning av pyroteknik) som har ett förhållandevis lågt straffvärde i jämförelse med andra typer av brott?
- Ja, det har ett lågt straffvärde, men med stora risker med att elda med 2 000-gradig låga med en massiv rökutveckling som i sin kemiska uppbyggnad är rentav farlig och som orsakar problem för de som andas in den. Jag förstår väl retoriken i kritiken, men jag delar den inte. Jag är av den uppfattningen att vi inte ska ha pyroteknik på våra arenor på grund av att det är farligt. Det är farligt för rökutveckling, gradantal och det är mycket folk på liten yta. Vi riskerar olyckor och det är en hög risk genom att elda pyroteknik.