Isak Hien debuterade i landslaget under 2022 och har nu hunnit göra 13 matcher och spelat in sig i startelvan. Där har han oftast bildat mittlås med Victor Nilsson Lindelöf. Men med "Vigge" skadad fick han mot Azerbajdzjan spela tillsammans med debutanten Alex Douglas.
Det blev en skillnad för honom.
- Ja så är det. Jag har spelat med honom (Lindelöf) i princip varje match i landslaget. Han har ju varit länge i landslaget och det blir naturligt att han blir ledaren i backlinjen. Nu när han inte är här så blir det annorlunda och det blir någon annan som är ny. Då ska jag axla den rollen. Så det är lite speciellt, men ändå något som jag vill utveckla, och jag vill också ha den rollen i framtiden. Så det är kul på det sättet och kanske lite tur i oturen att jag får jobba på det också, säger Hien.
Trivs du att ha den rollen, att vara en som tar kommando?
- Svårt att säga. Det är så nytt och inte en roll som jag har haft, varken i klubblag eller i landslag under min karriär. Utan det har ofta varit att jag kommer och spelar med någon som är mer rutinerad och har mer erfarenhet.
- Den här gången har det blivit lite på uppstuds, men jag tycker att det sker naturligt när Douglas kommer in som ny, att jag hjälper honom. Det är inget som jag behöver tänka på. Så det har känts skönt. Det kanske var ett tvivel som man hade innan. Men det känns som att det ändå sitter och sker automatiskt utan att jag behöver tänka på att jag ska vara en ledare och ska styra upp och ta tag i det.
I Italien har Isak Hien fått beröm för insatser i först Hellas Verona och nu i Atalanta. I landslaget försöker han fortfarande komma upp till samma nivå.
- Jag har väl gjort strax över tio landskamper och jag har gjort bättre matcher och mindre bra matcher, men jag har inte gjort någon som jag känner att jag har kommit upp till nivån som jag har varit på i klubblaget. Men jag kämpar och försöker göra så att det ska hända. Jag hoppas att det sker snart, säger han.
Vad beror det på?
- Det är skillnad på klubb- och landslag och för mig har det varit ganska viktigt i klubblaget att man jobbar konsekvent och har mycket tid på sig, både med tränare och medspelare. Det kanske är på grund av någon annan anledning, som att det kanske är extra viktigt med kommunikation och relationer när man spelar så riskfyllt.
- Sedan jag lämnade Sverige har jag i princip hela tiden spelat i man-man-lag. Men jag vet inte. Jag har ingen ursäkt att ge utan jag ska göra det bättre.
Hur känns det att inte komma upp i din nivå?
- Det är frustrerande. Det är lite till och från. Ibland kan det vara extremt frustrerande att känna att man inte får ut max, och på samma sätt kan det bli frustrerande på andra hållet, att det kanske går lite över styr och man känner att man har fått ut ganska mycket av sig själv men kanske inte riktigt hela vägen, och så räcker inte det heller.