Tobias Hysén var med och startade upp Kungsbacka City, som 2019 debuterade i division 6, och har agerat både spelare och tränare i föreningen. Efter två raka uppflyttningar har klubben spelat i division 4 de senaste säsongerna.
Efter tre år på vift är den tidigare Blåvitt-stjärnan nu tillbaka på tränarbänken i Kungsbacka City.
- Det känns jättekul! Jag har följt klubben hela tiden under de här tre åren. Jag har till och med varit med och spelat matcher under fjolåret. Så jag har inte släppt det. Det är svinkul att vara tillbaka, säger Hysén till Fotbollskanalen.
När Hysén lämnade Kungsbacka City spenderade han först två år som assisterande tränare i Tvååkers IF i division 1, innan han 2024 arbetade som tränare i superettan-klubben Utsiktens BK:s akademi.
- Den största anledningen till att jag går till Kungsbacka City nu är att jag känner att jag just nu inte har tid till att lägga fyra träningar i veckan plus match. Med familjepusslet och hela biten är det svårt att få ihop så mycket tid till att lägga på det.
- Att det blir just Kungsbacka är att jag har min bakgrund där. Jag var med och grundade klubben och vi har alltid hoppats att jag på något sätt skulle kunna komma tillbaka dit och försöka en vända till. Nu passade det väldigt bra.
Tobias Hysén väntas samtidigt inte släppa Utsikten helt. Planen är nämligen att 42-åringen ska få en roll inom "Kiken" även 2025.
- Målsättningen och förhoppningen är att jag ska kunna vara kvar i Utsikten i någon roll, men mer på det administrativa planet. Helt tror jag inte att jag släpper det, utan det blir mitt jobb så att säga. City blir mer på fritiden, på kvällstid, säger han.
Vad pratar ni om för typ av roll i Utsikten?
- Vi pratar om det just nu, hur vi ska kunna lösa det på bästa sätt. De skiter ju inte pengar direkt, om man får uttrycka sig så. Det finns en ekonomisk aspekt att ta hänsyn till.
- Men jag pratar med akademichefen och sportchefen och det finns en ambition från bägge håll att vara kvar. Sen i vilken roll det blir får vi se framöver. Men när jag inte är tränare behöver jag nog ändå ha en något mer konkret roll än att bara vara något sportsligt bollplank.
Vad har du för ambitioner med tränaryrket för egen del?
- Det är lite svårt att säga. Nu har jag tagit ett litet kliv tillbaka så sett att jag var tränare i en elitakademi och nu blir tränare i division 4. Men jag ser det som att jag samlar på mig erfarenheter från olika nivåer. Jag tycker att det har varit väldigt lärorikt att vara i alla de miljöerna som jag har varit i. Förhoppningsvis är jag en bra mycket bättre tränare nu är när jag började för fem-sex år sedan.
- Men den långsiktiga ambitionen har jag inte något direkt svar på. Vi får se lite när kidsen hemma blir lite större och inte vill vara med pappa längre. Om eller när jag väljer att gå all in på det får vi se, men gör jag det är målsättningen att komma så långt som möjligt.
Men nu riktas alltså tränarfokuset mot Kungsbacka City och division 4. Då är målet glasklart.
- Den kortsiktiga målsättningen nu är att gå upp i division 3. När vi kommer dit måste vi sätta en lite större organisation på plats för att vara förberedda på allt som skulle kunna hända. Där är vår största utmaning.
- Det finns en potential i klubben som vi ska försöka få fram. Målsättningen är att få ihop en trupp här innan serien börjar, med 18-20 spelare, beroende hur många vi kan få in, som kommer ner och kör. Laget hade problem med träningsnärvaron förra året, och det måste vi få upp nu.
Vad har klubben för långsiktiga ambitioner?
- Vi vill komma så högt som möjligt. När vi startade allting hade vi som målsättning att ligga i division 4 inom tre år. Det löste vi. Sen har vi etablerat oss i fyran och kvalat uppåt två år.
Hur många matcher blev det för dig på planen i fjol?
- Jag spelade två. Matchformen är inte riktigt där. Jag sa att jag inte ville vara med och spela. Dels för att jag inte varit med och tränat och dels för att kroppen inte mår bra efteråt. Men så var det ett par gånger de hade ont om folk.
Hur kändes det spelmässigt?
- Det var två olika matcher. Den enda matchen kändes det ändå ok där touchen satt hyfsat och jag kunde använda lite rutin och så. Men i den andra matchen mötte vi Lerkil i ett derby. Då var de överlägsna och man sprang mest runt och jagade skuggor. Den var tuffare för självförtroendet!
Är det aktuellt att spela något i år?
- Nej. Inte om jag inte får någon sorts lidnersk knäpp. Det ska nog väldigt, väldigt mycket till.