1-1 efter förlängning och OS-finalen fick avgöras på straffar. Då klev Hedvig Lindahl fram och räddade två straffar, samtidigt som Kanada skickade en i ribban. Det gjorde att Caroline Seger hade möjlighet att skjuta hem guldet till Sverige - och ta Sveriges första stora mästerskapsguld på 37 år. Så blev det inte. Lagkaptenen sköt en bra bit över och i omgången efter missade Jonna Andersson samtidigt som Kanada gjorde mål. Gulddrömmen var i kras - och efter prisutdelningen var det en känslosam Seger som mötte pressen.
- Det är en enorm tomhet. Det är jättesvårt att beskriva känslorna och speciellt när man är så nära och kommer till en chans själv där man någonstans spelar hela sin karriär i huvudet och ser sig själv ta det där guldet, säger hon till Discovery+.
Hon berättar om tankarna inför och efter den missade straffen.
- För min del var det mycket glädje. Jag kände att det var ett ypperligt tillfälle att kröna sin karriär med något helt otroligt. men det är så här med straffar. Det kommer svida länge och det kommer göra ont länge, säger hon och avslutar:
- Det har inte sagts någonting (inom laget efter förlusten) och jag tror inte någon kan rädda den här situationen eller få en att må bättre.