Fotbollskanalen har granskat makthavarna inom den svenska fotbollen. Det handlar om 673 personer som sitter på 723 poster i 93 styrelser i förbund och dess nämnder, distrikt, intresseorganisationer och elitklubbar.
Av dem är bara 17 personer utlandsfödda utanför Skandinavien, vilket är två procent. Det är en siffra som även den stämmer dåligt överens med samhället i övrigt. År 2023 var 18 procent födda utanför Skandinavien (samt Finland och Island), enligt SCB.
Inom SvFF:s olika styrelser och nämnder finns det bara två personer som är födda utanför Skandinavien. Inom Sef och EFD är siffran noll. Av 93 ordförandeposter är det bara en som är född utanför Skandinavien, Peyman Rezapour i Bollstanäs i damernas serie elitettan.
- Jag hade ingen aning om det. Min första fundering är att jag tycker att fotbollen förenar, den är en allmän sport som är till för alla. Och då är det viktigt att vi som sitter och ska föra fram medlemmars önskemål och driva utvecklingen framåt, att vi är representativa, och det måste man göra ett aktivt arbete för, säger Rezapour och fortsätter:
- Sedan tänker jag att med jämlikhet och jämställdhet så måste man veta vad man håller på med. Vi är inte där i samhället, men vi måste börja göra förändringar, även i fotbollen. Jag är också stolt över vår förening. Jag är stolt över att SvFF:s första kvinna som generalsekreterare är Andrea Möllerberg som tidigare har varit ordförande i Bollstanäs. Jag vet att hon är väldigt mån om de här frågorna kring jämställdhet och jämlikhet, så det är bara att fortsätta med det. Men hela fotbolls-Sverige behöver jobba mycket mer med inkludering och på så sätt bidra till en positiv samhällsutveckling.
Aylin Wallin är med Svenska Fotbollförbundets Tävlingsutvecklingskommitté. Hon berättar att hon i fotbollens värld känner av att hon är kvinna och utrikesfödd.
- Det gör jag absolut. Jag ser annorlunda ut än de flesta andra. Jag är inte blond med blåa ögon. Bara en sån sak gör att man känner att man sticker ut. Eftersom jag är utrikesfödd och från en annan kultur så kommer jag med ett annat perspektiv på olika saker som jag kan lyfta, vilket jag ser som positivt, säger hon.
Varför tror du att det är så få utrikesfödda i svensk fotbolls styrelser?
- Jag tror inte att man inom fotbollen har varit tillräckligt bra på att prioritera att få in mångfald på alla poster. Jag tror inte heller att man har jobbat med mångfald på gräsrotsnivå förrän nu på senare år. Jag tror också till viss del att det har varit vanligt att rekryteringar till tjänster och roller görs via ens närmaste nätverk.
Aylin Wallin tycker att om två personer söker samma jobb, där en har en annan härkomst, så behöver vi bli bättre på att välja den som har det för att få in representation av olika typer av människor. Det för att få förebilder så att andra kan se att det går att komma in i styrelser och på chefsposter.
- Det är om vi jobbar så som vi på riktigt kommer att få in alla typer av perspektiv inför beslutsfattande, och då jobbar vi på riktigt med inkludering och mångfald. Jag är inte för kvotering men är helt övertygad om att det finns massor av utrikesfödda kvinnor med kompetens inom fotbollen som skulle kunna bidra till en bra utveckling av fotbollen för framtiden som skulle gynna ännu fler i längden, säger hon.
Elham Sheikhan är med i styrelsen i Göteborgs Fotbollförbund och är även domare.
- Jag ser vilket hårt klimat det är när unga spelar match, det kan vara när det är 11-12-åringar. Det kan vara väldigt hetsigt. Jag tror att det är en av flera anledningar till varför inte fler kvinnor och fler utrikesfödda kvinnor vill vara en del av fotbollen, säger hon.
Under 2020 valde Jörgen Nordmarker att hoppa av sitt uppdrag som ordförande för Värmlands Fotbollförbund. Det på grund av att han ansåg att svensk fotboll var för svag när det kom till jämställdhet och inkludering. Han ville därför släppa fram andra.
Fyra år senare frågar Fotbollskanalen hur han hade det som ordförande i distriktet.
- Jag kom från att ha varit ordförande i en förening och var van att jobba i föreningslivet, så det här i distriktet var inte kompatibelt, det handlade inte om fotboll där. Jag kunde inte stå för den kulturen. Det var nästan sektvarning när vi var på ordförandekonferenser med SvFF, säger han och fortsätter:
- Det var viktigt för många personer att ha på sig kavajen och att sitta med där. De uppträdde väldigt speciellt. Det kändes som att många hade glömt var de kom ifrån. Jag ställde mig frågan vad jag gjorde där, jag kunde inte stå för saker som var där. Det var bland annat en tuff jargong. Jag fick mig en rejäl smäll och har inte engagerat mig i fotbollen efter det.
Jörgen Nordmarker fortsätter:
- Förbunden bildades för att det var många klubbar som spelade. Vi får inte glömma var vi kommer ifrån. Jag tror att det finns en stor utmaning att jobba med detta. Sedan gick jag in och jobbade i RF i Värmland. Där fick jag möta andra idrotter, då fick jag en väckarklocka och såg hur man kan jobba. Fotbollen ligger efter med många bitar.
Jörgen Nordmarker säger att han bara kan utgå från hur det var i Värmlands styrelse, och han är säker på var det måste bli en förändring.
- Det brister när det kommer till vilka som sitter i valberedningen. Vilket urval har man? Jo samma som innan. Du ser personer som är dina vänner, inte de som är där ute. Jag vet inte varför man inte hittar lösningen, säger han.
- Men jag tror att detta kommer att ta tid. Detta skapades av män och det styrs av män. Vi borde ha kommit längre, men det är mycket inbördes beundran. Min erfarenhet när jag var med var att det var för gubbigt. Det var för många gubbar och man valde sina kompisar.