Det var under slutskedet av matchen mellan Nederländerna och Sverige som Blågults stjärna Kosovare Asllani fick en boll mot ena sidan av ansiktet och blev liggande i gräset. Läkarteamet på plats valde att då att fixera Asllanis nacke och bära ut henne på bår, på grund av att man misstänkte en nackskada.
SvFF gick under morgonen ut med lugnande besked och senare på torsdagen berättade läkaren Houman Ebrahimi om vad som hände i samband med smällen och efteråt på sjukhuset.
- Det gjordes en datortomografi för att utesluta hjärnblödningar eller frakturer. Det visade inga tecken på det. Och sedan gjorde vi en magnetkameraundersökning för att se om det var någon skada på nerver eller ligamentskada men det såg också väldigt bra ut. I dag på morgonen har de kontrollerat det igen. Och bara positiva besked härifrån, säger han.
Ebrahimi förklarar att Asllani efter smällen klagade på smärta ut i vänsterarmen, vilket man såg som ett varningstecken.
- Hon fick en boll på vänstersidan av ansiktet vilket gjorde att hennes nacke tiltade väldigt mycket åt höger. Hon hade en skjutande smärta ut i vänster arm. Och då är det väldigt viktigt att man stabiliserar nacken för att se att det inte är en nackskada. Och det var det inte. Det var en utsträckning av nervplexus. Det är väldigt vanligt inom rugby och amerikansk fotboll (kallad "stingers").
Han vill dock inte uttala sig om hon rent medicinskt kan vara redo för spel på lördag mot England, i bronsmatchen.
- Jag kan tyvärr inte uttala mig om det. "Kosses" välmående är väldigt viktigt för oss, och att vi inte riskerar någonting. Det här kommer vi att ta dag för dag. Det klassiska svaret.
Ebrahimi menar dock att skadan är av en sådan att att landslaget kan behandla på plats.
- Absolut.
På frågan om skadan riskerar att förvärras vid spel svarar han.
- Om man ser till den här arbetsdiagnosen som vi jobbar med - "stingers and burners" - de här vana rugbyspelarna skakar bara av sig armen och fortsätter. Men de är byggda på ett annat sätt och det är en annan idrott om man säger så. Utifrån det får jag återgå till svaret att vi tar det dag för dag. "Kosse" måste må bra och känna sig trygg innan vi tar det här beslutet och det gör vi tillsammans med "Kosse". Det är väldigt viktigt.