Hugo Larsson vs Jon Dahl Tomasson överskuggade den svenska landslagssamlingens avslutande seger mot Estland. Talangens förståeliga besvikelse över noll minuters speltid i Baku kom att sno rubrikerna oavsett hur Sveriges förbundskapten försökte jonglera med statistik.
Sedan dess har dansken ringt Hugo Larsson som excellerat i klubblaget efter senaste samlingen. Vad duon diskuterade är mellan huvudpersonerna, enligt Dahl Tomasson men förbundskaptenen försökte på alla sätt skjuta ner de mörka molnen. Det var bara stort i Sverige, inte i laget och inte någon annanstans.
Jon Dahl Tomasson säger att han inte lovat Hugo Larsson någon speltid. Inte heller tycker Sveriges dansk att det är något konstigt att 20-åringen var skadad på söndagen när han lämnade landslaget men frisk nog att träna fullt på tisdagen och spela på lördagen. "That’s fotboll".
Ja, ja, så går det till. Klart att Jon Dahl Tomasson inser att det är ny generation spelare som kan vara mer transparenta kring vad de känner och att han behöver anpassa ledarskapet en del. Ändå är det uppenbart att om man lyssnar lite runt om kring landslaget är JDT:s version inte delad av alla.
Att Hugo Larssons svar till pressen passerade helt utan att någon brydde sig i landslaget är inte korrekt. En hel del spelare reagerade. Både för honom, men även emot honom. En del spelare upplevde att det fanns inslag av mindre lagtänk och mer jagtänk när man är så tydlig med sin besvikelse.
Plus att det skakade om en del i Eintracht Frankfurt som gick ut och skyddade sin spelare mot JDT:s påpekande på vad han saknar. Självklart ska en klubb se annorlunda på det hela och man får inte glömma bort att den tyska klubben både vill att Larsson ska prestera på planen och någon gång ge avkastning. Det handlar om att skydda värdet.
Självklart går det att förstå sättet att försöka tona ner händelsen och försöka vända blad. Att helt enkelt titta framåt. Alla kan vi inse att en ledare stöpt i en dansk-nederländsk skola och i omklädningsrum runt om i Europa inte är smidigheten personifierad. Plus att en 20-åring som talar fritt kanske inte heller flyger.
Alla tjänar förhoppningvis på att bägge parter vänder blad. Att man likt kungen när hans vänsterprasslande nådde ut väljer att blicka framåt. Då handlar det om en ny samling och två nya matcher för herrlandslaget som ska både utvecklas och göra resultat på en och samma gång. Där jakten främst är efter en gruppseger och närmast väntar Slovakien och Estland borta.
Frågan om Hugo Larsson kan ta klivet in i laget mot Slovakien? Ännu är JDT:s uttagningar och startelvor mer svårlästa än exempelvis Janne Anderssons. Det går snabbt för en del spelare som kan vara i startelvan ena samlingen och utanför truppen i nästa (läs: Linus Wahlqvist Egnell, Simon Olsson, Samuel Gustafsson).
Hugo Larsson skulle definitivt kunna starta ihop med både Yasin Ayari eller Anton Saletros och kanske den senare är att föredra borta mot Slovakien. Även om JDT inte lovat något borde Larssons form i klubblaget peka på en plats från start och särskilt nu när både Mattias Svanberg och Jens Cajuste är borta. Tror på det.
Sverige tappar förutom ovan mittfältare även Alexander Isak. Givetvis en förlust men offensivt har Sverige alternativ nog att hantera att Newcastle-anfallaren är borta i två matcher. Det finns gott om alternativ med Viktor Gyökeres, Gustaf Nilsson, Anthony Elanga, Dejan Kulusevski och en glödhet Sebastian Nanasi.
Över försvaret är det måndag-hela-veckan-känsla med skadorna. Isak Hien är osäker och även om Victor Nilsson Lindelöf är tillbaka har han inte spelat något. Nej, det är som vanligt backlinjen som kan göra en orolig. Om Sverige släpper till chanser som mot Azerbajdzjan när Slovakien väntar kan det bli riktigt jobbigt.
I det här läget är det givetvis rätt att tala om att Sverige går för seger i bägge landskamperna, men ett kryss i Bratislava och tre poäng i Tallinn vore en bra samling. Då ser det gynnsamt ut inför avslutningen i november och att det svenska landslaget kan kröna JDT:s fas 2 med att vinna gruppen.