Ministerns krav - fotbollen behöver göra mer: "Hade kunnat vara fler åtgärder"

LÄS MER: Reinfeldt tydlig - kan bli åtgärder mot tifon: "Kommer fortsätta arbeta"

Under tisdagen bjöd regeringen, genom socialminister Jakob Forssmed (Kd), in Svenska Fotbollförbundet, Svensk Elitfotboll, Stockholm Live, Spelarföreningen, Svenska Fotbollssupporterunionen, polisen och åklagarmyndigheten till ett nytt möte. Detta för att alla parter skulle få berätta om vilka åtgärder som har vidtagits och vad som planeras inför 2025.

Efter mötet menar Forssmed att alla parter behöver göra mer för att få bort ordningsstörningar.

- Det finns fortfarande en enighet i att mer behöver göras, och att fler exkluderas för att exkluderingsstrategin ska fungera. Jag har varit tydlig med att mer måste göras. Vi kan inte luta oss tillbaka för att inledningen av säsongen har varit bättre, vilket vi ser nu på slutet. Mer måste göras för att få bort ordningsstörningar från svenska läktare. Det är något av fotbollens måstematch, säger socialministern till Fotbollskanalen.

I september skickade SvFF ut ett förslag till ett nytt säkerhetsregelverk i allsvenskan och superettan, inför det kommande representantskapsmötet - ett årligt möte då svensk fotboll fattar beslut om regeländringar. Förslaget mötte skarp kritik från klubb- och supporterhåll. Efter att exempelvis klubbarna sagt sitt om förslaget, via Svensk Elitfotboll, har förbundet nu presenterat ett slutgiltigt förslag som det ska röstas om i slutet av november.

Stora delar av de förändringar som ursprungligen föreslogs har nu tagits bort, däribland krav om att klacksektioner ska vara placerade på kortsidorna, att tifo-fix ska övervakas, att banderoller ska granskas eller förbud mot exempelvis försäljning av dryck i pet-/plastflaskor och att supportrar håller i tygstycken som kan möjliggöra maskering.

Forssmed tycker att slutlistan med förslag är kort.

- Det finns möjligheter i dag som man kan utnyttja mer än vad man gör. Det kom nu ett antal förslag till Svenska Fotbollförbundets representantskap kring ytterligare åtgärder. Min bedömning är att det hade kunnat vara ännu fler än de åtgärder som de nu går fram med.

Vad har du fått förklaring kring att det inte är fler åtgärder?
- Du får ställa frågan till Svenska Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll om varför listan har blivit så pass kort. Jag ställde ett antal frågor på mötet kring detta och jag uppfattar att förslagen har kommit från matchdelegater runt om i Sverige utifrån vad de har bedömt för åtgärder som skulle kunna stävja eller förhindra ordningsstörningar. Man får ställa frågan till dem om varför det inte är fler åtgärder på listan.

Fredrik Reinfeldt, ordförande på SvFF, menar i sin tur att de borttagna förslagen kan komma upp igen i framtiden.

-  Det har inte funnits förslag som svensk fotboll backat från. Det är inte så processen har sett ut. Det har varit en bruttolista, som vi i förbundsstyrelsen sedan börjat bearbeta. Där tar vi fram några av förslagen till vårt representantskap i november. Resten kommer vi att fortsätta arbeta med och kanske ta fram något till vårt förbundsmöte i mars nästa år. Anders Hübinette kommer då också att lägga fram sin utredning, där det också finns möjlighet att se över lagstiftningsändringar kopplat till arbetet gentemot ordningsstörningar.

Ett exempel på en åtgärd som kan komma upp i framtiden är granskning av banderoller.

- På bruttolistan jag nämnde, som är ett arbetsmaterial där vi inte fattat beslut, ingår bland annat ett förslag om att granska banderoller, så att det inte står hatbudskap. Vi har ännu inte enats om hur det i sådana fall ska genomföras. Det väcker naturliga frågor om yttrandefrihet. Vi är klara över att det finns spänningar mellan åtgärder vi kanske skulle behöva genomföra och hur det svenska lagrummet och yttrandefriheten ser ut. Vi har inte något färdigt förslag kring det, men det har uppenbart varit aktuellt, då vi har haft ett exempel på det.

Inför årets säsong gick polisen ut med en summering av ordningsläget i svensk elitfotboll (allsvenskan, superettan och svenska cupen) under 2023, och slog fast att antalet matcher med "allvarligt ordningsläge" och "allvarliga incidenter" ökade kraftigt. I rapporten framgick det att 24 matcher i fjol uppvisade ett "allvarligt ordningsläge", där arrangören bedöms "förlorat kontrollen över tillställningen", och polisen behövt sätta in åtgärder för att "återställa ordningen".

Därefter agerade Svensk Elitfotboll med att göra om riktlinjer kring bangers, pyroteknik och inkastade föremål till direktiv i de särskilda tävlingsbestämmelser som finns för elitserierna.

På frågan om hur exkluderingsstrategin fungerat i år är Forssmeds svar följande:

- Svensk Elitfotboll beskrev det som att en större andel är utestängda från svensk fotboll. Jag tycker fortsatt att arrangörer kan arbeta mer med arrangörsavstängningar, att stänga av supportrar under en längre tid om de inte kan följa de regler som gäller. Det är viktigt för att strategin ska fungera, säger han.

I mars ville Forssmed också se fler och längre arrangörsavstängningar för personer som bidrar till ordningsstörningar. Han menade att arrangörsavstängningar inte har varit längre än tre år, vilket ligger i linje med att tillträdesförbud, enligt svensk lag, högst får gälla i tre år.

Hur han tycker klubbarna jobbat med arrangörsavstängningar i år?

- Jag tycker fortfarande att det finns möjligheter för klubbarna att göra mer än vad de gör. Jag tycker att de behöver ett mer gemensamt förhållningssätt kring det här. Det finns större möjligheter än vad man i dag nyttjar och man behöver stötta varandra i att bli bättre på att kunna och vilja stänga av på längre tider. Där skulle man kunna göra mer, säger Forssmed.

Upplever du att klubbarna inte vill stänga av längre tider?
- Man säger själva att en större andel än tidigare får avstängningar i och med att ordningsstörningar på totalen minskat den här säsongen. Det är då en högre andel och det är i sådana fall väldigt bra, men jag tycker att det finns utrymme till att stänga av på längre tider och ha ett mer gemensamt förhållningssätt, så att supportrar inte kan spela ut klubbar mot varandra kring vem som gör vad när det gäller arrangörsavstängningar.

Hur tycker du att fotbollens tonläge är gentemot polisen?
- Självklart får man diskutera polisens beslut, det kan väcka reaktioner, men jag tycker ofta att man inte lägger skulden där den hör hemma, nämligen hos de som faktiskt rätt synkroniserat vill förstöra en match på olika sätt genom ordningsstörningar eller på annat sätt. Det är de som bär skulden för situationen vi har i svensk fotboll. Det behöver man vara tydlig med. Det är inte mot polisen man ska rikta sina frågor i det här sammanhanget. Man måste rikta de mot sig själv kring vad vi kan göra ytterligare för att de supportrarna inte ska finnas på svenska läktare.

Nyligen avbröts derbyt mellan Hammarby och Djurgården, innan det återupptogs en dag senare inför tomma läktare. Forssmed vill inte svara på om det är en åtgärd som kan komma att användas även framgent.  

- Polisen har ett mandat att kunna avbryta matcher. Dras uppdrag är inte att en match spelas färdigt till varje pris den kvällen. Det handlar om att värna hälsa. Då gäller det att arrangörer kan säkra arrangemang på ett sådant sätt att matcher kan genomföras på ett tryggt och säkert sätt för publik, spelare, domare och ledare. Det är rena självklarheter, men tyvärr fungerar det inte tillräckligt väl. Om en stor mängd pyroteknik kan komma in på svenska arenor behöver man skärpa de rutinerna, säger han.

Nyligen var det stökigt kring ett Köpenhamnsderby, vilket gjorde att intresseorganisationen Divisionsforeningen efteråt meddelade att samtliga derbyn mellan FC Köpenhamn och Brøndby kommer spelas utan supportrar på obestämd tid.

Forssmed ser inte att svensk fotboll ska behöva ta till en sådan åtgärd i närtid.

- Jag hoppas inte att vi hamnar där, utan att vi kan värna om den fantastiskt positiva supporterkulturen som vi har med fantastiska arrangemang och inte minst tifo-arrangemang. Många minns ju tifona mer än själva matchen just för att det är en sådan kulturyttring. Jag hoppas att vi inte hamnar där, men då krävs det att fler gör mer vad gäller ordningsstörningar och våld på svenska läktare, så det inte tillåts befinna sig där.

Anders Hübinette fick i december i fjol i uppdrag av regeringen att lämna förslag på åtgärder för att minska våldsamheter och ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. Utredningen kommer att släppas den 31 mars 2025. När regeringen gick ut med utredningen framgick det i ett pressmeddelande att Hübinette bland annat ska…

…ta ställning till om reglerna om tillträdesförbud bör ändras för att kunna minska våldsamheter och andra ordningsstörningar på ett mer effektivt sätt,

…lämna förslag på åtgärder för att öka efterlevnaden av tillträdesförbuden så att personer med tillträdesförbud inte kommer in på arenorna,

…undersöka om straffen bör skärpas för den som innehar eller använder pyrotekniska varor, obehörigen beträder eller kastar in föremål på spelplanen, maskerar sig eller överträder ett tillträdesförbud,

…se över möjligheterna att dela kamerabevakningsmaterial mellan arenaägare och arrangörer av idrottsarrangemang, och

…lämna förslag på åtgärder som arrangörerna eller andra aktörer kan vidta för att stärka säkerheten och minska ordningsstörningar vid idrottsarrangemang, med fokus på fotbollsmatcher.