Fotbollskanalen har granskat makthavarna inom den svenska fotbollen. Det handlar om 673 personer som sitter på 723 poster i 93 styrelser i förbund, nämnder, kommittéer, distrikt, intresseorganisationer och elitklubbar.
Av dem är bara 17 personer utlandsfödda utanför Skandinavien, vilket är två procent. Det är långt ifrån hur det ser ut i samhället. 2023 var 18 procent av Sveriges befolkning födda utanför Skandinavien (samt Finland och Island), enligt SCB.
Bland de 723 posterna som är beslutsfattande inom svensk elitfotboll så finns det fler (18 personer) med tilltalsnamnet Anders än de som är födda utanför Skandinavien. En enda utrikesfödd person är ordförande inom svensk elitfotboll, Peyman Rezapour i Bollstanäs i damernas serie elitettan.
- Av det enkla skälet att vi inte har jobbat lika tydligt med inkludering som vi har jobbat med genderfördelning. Det märks också när vi har gått igenom de olika siffrorna. Det har sedan länge diskuterats fördelning och målformuleringarna när det gäller genderbalans, men det finns inte på samma sätt när det gäller inkludering, säger Fredrik Reinfeldt när Fotbollskanalen träffar SvFF-basen och fortsätter.
- Det är ganska tydligt att så som svensk fotboll är organiserad, föreningsdemokrati och hela den här strukturen med att det återspeglar människor som ofta själva har börjat spela fotboll och har levt med fotbollen väldigt länge, det har inte inkluderat på samma sätt som det borde med människor med annan bakgrund.
Vilken fara finns det med att det är många utrikesfödda på fotbollsplanerna men inte i styrelserummen - att så som det ser ut i styrelserum inte speglar samhället?
- Det är en bra poäng. Om vi börjar med att det är många utlandsfödda på plan. Det kunde ju varit så att det inte fanns några utlandsfödda på plan. Men här är det ändå uppenbarligen så att fotbollen rekryterar bredare. Det har vi också noterat. Det är särskilt tydligt på pojk- och herrsidan att det ser ut så. Det kan man också diskutera.
- Finns en sån diskussion när det gäller elitverksamheten på damsidan, varför det kanske inte är lika tydligt med spelare med utländsk bakgrund? Det är ändå en grund att arbeta utifrån, därmed får vi in dom i svensk fotboll, därmed har vi något att uppmuntra i form av att ta på sig annat ansvar, fortsätta inom fotbollen. Det är där vi måste starta.
Varför är det så ont om höga chefer med utländsk bakgrund?
- Ja det är en fråga man kan ställa runt om i det svenska samhället på många platser. Man kan se det i statliga myndigheter, man kan se det i kommunledningar, man kan se det i svenska börsbolag. Det är väl en bild av hur det svenska samhället ser ut och där är det inte skillnad inom fotbollen.
- Det man möjligen kan tycka är märkligt är att Sveriges största idrott och när vi tittar på vilka som strömmar in i fotbollen så är det ju en bred rekrytering, också med flickor och pojkar med annan bakgrund som kommer in i fotbollen. Men det är alldeles uppenbart att någonting i vår föreningsdemokratiska struktur, i det som därefter följer, för att vi inte inkluderar tillräckligt bra. Så jag ska inte framställa det här som enkelt eller något vi kan rätta till i det korta. Och jag vill också påpeka att detta är mycket brett samhällsproblem när vi tittar över Sverige.
Svenska Fotbollförbundet har genom åren fått kritik för sitt arbete med jämställdhet och mångfald, bland annat i en liknande granskning som Fotbollskanalen gjorde för nio år sedan. Då tittade vi på 507 makthavare och då var det bara elva personer som var födda utanför Skandinavien, vilket utgjorde strax över två procent av det totala antalet beslutsfattare.
Dessutom var det 76 procent (388 personer) män och mindre än en fjärdedel, resterande 24 procent eller 119 personer, kvinnor. Nu, nio år senare, är det alltså fortfarande bara två procent av beslutsfattarna som är födda utanför Skandinavien.
Av de 723 poster som undersökts är 65 procent besatta av män (470 poster) och en tredjedel, resterande 35 procent eller 253 poster, besatta av kvinnor.
Något som fortfarande inte uppnår den målbild Riksidrottsförbundet (RF) anger i sin jämställdhetsplan som ska vara vägledande för idrottsrörelsen där man har 40 procent som ett minimimått för det kön som är minst representerat.
Flera styrelserepresentanter inom föreningar i svensk elitfotboll som Fotbollskanalen har pratat med är kritiska till SvFF:s arbete med jämställdhet och mångfald. Flera menar att man helt enkelt har struntat i arbetet med mångfald. Och även ordförande Fredrik Reinfeldt är kritisk.
- Precis som det finns siffror och väldigt mycket att följa upp kring genderbalans så finns inte det kring inkludering. Vi har inte ens statistik för det, säger Fredrik Reinfeldt och fortsätter:
- Så det första vi i så fall har sagt att vi behöver göra är att vi måste bli bättre på att kartlägga själva situationen. Ställa själva frågan om det finns något i vårt föreningsdemokratiska upplägg som exkluderar, utan att vi förstår varför eller fullt ut förstår själva mekanismerna som fungerar, som gör att människor med annan bakgrund, födda i andra länder, kommer från annan kultur, inte kommer in i som de borde i svensk fotboll. Resultatet är uppenbart, med det här har vi mycket kvar att göra.
Vid en titt på SvFF:s förbundsstyrelse, som är det högsta organet inom fotbollen, så finns det inga utrikesfödda där. När Fotbollskanalen frågar Fredrik Reinfeldt om det då kan bli så att det speglas nedåt och vilket ansvar förbundsstyrelsen därför har med de här frågorna så svarar han:
- Förbundsstyrelsen är också föreslagen av en valberedning, men det ska i ärlighetens namn sägas att förbundsstyrelsen i svensk fotboll är lite speciellt sammansatt. Jag är vald av förbundsmötet på förslag av en valberedning. Men tre av representanterna är distriktsrepresentanter som representerar de respektive landsdelarna, och de övriga tre representerar elitfotbollen - Elitfotboll dam och Svensk elitfotboll - på lite olika sätt.
- Här kommer just det här, att det är en ganska liten förbundsstyrelse, en representation som inte utgår ifrån individerna med utländsk bakgrund eller genderbalanserat, utan det är mer balanserat på distrikt och mot elitfotboll. Om man vill ha det på ett annat sätt då får man göra en översyn. Jag säger inte att vi föreslår det, men det är trots allt så att det finns en förklaring till vad som har varit grund för hur sammansättningen har sett ut i den svenska fotbollens förbundsstyrelse.
När det kommer till att det inte är jämställt inom svensk elitfotboll så vill Fredrik Reinfeldt flytta fokus från SvFF. Han vill gärna berätta att det närmar sig en 60-40-fördelning inom SvFF:s förbundsstyrelse, ledningsgrupp och kansli, och menar i stället att det är ett större problem i distrikt och klubbar.
Fotbollskanalen berättar att det på ordförandeposter inom Svenska Fotbollförbundet och dess nämnder, Svensk Elitfotboll, Elitfotboll Dam och Ettanfotboll är 14 män och bara fem kvinnor (där det inom SvFF är två av kvinnorna som delar på en ordförandepost och där en tredje kvinna delar ett uppdrag med en man).
- Som sagt, det jag har närmast omkring mig så är genderfördelningen god, men när det gäller en del av elitverksamheten som klubbarna och distrikten så är det inte riktigt lika bra och det har naturligtvis sina historiska skäl, säger Reinfeldt och kommer snabbt in på att fotbollen från början var männens sport och att det är något som man fortfarande ser effekter av, säger Fredrik Reinfeldt.
- Man ska veta att ledningsuppgifterna, ordförandeuppdragen, tenderar att vara de personer som länge har varit i fotbollen, vilket då oftare är män. Men det finns också en annan förklaring. Jag tittade på antalet registrerade spelare och det är tre gånger fler pojkar än flickor. Så vi har också ett nutida problem med balansen mellan könen, för det är dess spelare som sedan kan bli domare och ledningsfunktioner. Det finns alltså en risk att den här obalansen kommer att fortsätta också in i framtiden.
Om det inom SvFF, Sef, EFD och Ettanfotboll samt förbundets nämnder och kommittéer är många fler män än kvinnor på ordförandeposter (14,5 män mot 3,5 kvinnor) så är det precis likadant i distrikten och i elitklubbarna.
- I distrikten är det 17 män och sju kvinnor som är ordförande.
- I elitklubbarna är 42 män och tio kvinnor ordförande.
- I herrserierna allsvenskan och superettan är 31 män och en kvinna ordförande.
- I damserierna damallsvenskan och elitettan är det tio män och nio kvinnor som är ordförande, men här har vi tagit bort nio ordföranden som är män och de leder den förening där damverksamheten ingår.
- Så det finns ett ansvar som ligger hos många olika delar, säger Reinfeldt som återigen vill poängtera att det är distrikt och klubbar som måste göra ett bättre jobb.
- I vår förbundsstyrelse, i vår ledningsgrupp, högst upp i svensk fotboll bland personalen på det centrala kansliet så råder en 60-40 genderfördelning, det gäller också i de flesta kommittéer och arbetsgrupper som ligger närmast förbundsstyrelsen, säger han och fortsätter:
- Men i en del andra fall är det uppenbart att det är en obalans gendermässigt och då måste vi via våra diskussioner och utbildningar och hur vi formar kvalitetsklubbar och olika träningsprojekt också säkerställa att den framtida genderbalansen ska bli bättre.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. När det kommer till jämställdhet så är elitfotbollen i Sverige fortfarande under RF:s mål om att det ska vara minst 40 procent av båda könen i styrelser. Och att det bara är två procent utrikesfödda i fotbollens styrelserum är också något som inte är tillräckligt bra.
Fredrik Reinfeldt berättar att han själv har gått igenom statistiken och medger problem inom svensk elitfotboll.
- Då görs både en del historiska och också mer nutida obalansproblem påminda och därför ska vi inte säga annat än att vi har mer kvar att göra när det gäller att säkerställa att också kvinnor kommer fram och kan få tyngre positioner, också i distrikt och i elitklubbarna, säger SvFF-basen.
Hur gör ni för att det ska bli så?
- Det börjar ju lite med det här inflödet att vi alltså ska notera att det är tre gånger fler pojkar som är registrerade som spelare jämfört med flickor och det leder ofta till en obalans. Men det vi gör är att vi medvetandegör tydligare krav på att vår syn på kvalitet och utveckling innebär att man också ska möta genderbalans som en utgångspunkt. Och att när vi tittar på styrelselyft och tränarlyft och olika initiativ vi har så tar vi upp detta och pratar med valberedningar om att säkerställa att det blir en bättre genderbalans framöver.
- Jag tycker mig se att högst upp och i det jag har följt svensk fotboll så går vi i den riktningen… eller är delvis redan där. Men det är svårare i en del andra. Det är svårast på elitklubbssidan.
Fredrik Reinfeldt tycker också att ”det finns för mycket kvar av att fotbollen är männens miljö”, och att det är en del i att det inte är fler kvinnor och utrikesfödda inom svensk elitfotboll.
- Jag har sett den svenska matchmiljön, både på elit och även i breddfotbollen. Det är alldeles för många män som uppträder otrevligt, hatiskt, som är aggressiva, som inte sällan dessutom uppträder alkoholpåverkat, som ju sätter en sorts miljö runt fotbollen som inte alla kvinnor och unga är bekväma med, och det är klart att om fotbollen ska tillhöra alla då har inte en grupp rätten att göra det här till sin domän, att här beter vi oss som vi vill, säger han och fortsätter:
- Den här problematiken finns. Det kan möjligen också ha en påverkan på varför människor med utrikesbakgrund med annan kulturell syn inte heller riktigt tycker att de passar in i den här, ibland, alldeles för hatiska, alldeles för aggressiva, miljön som finns runt svensk fotboll. Det har vi alla ett ansvar att försöka rätta till, men allra helst då de män som har en tendens att tycka att man gör som man vill på andras bekostnad.
En utrikesfödd kvinna som sitter i en styrelse inom elitfotbollen är också domare - hon menar att det hårda klimatet börjar i unga åldrar, att om hon dömer 11-12-åringar så kan det vara väldigt hetsigt och att det är en av flera anledningar till varför inte fler kvinnor och fler utrikesfödda kvinnor vill vara en del av fotbollen - hur ser du på det?
- Ja jag tror att det är helt korrekt. Det är ju inte konstigare än att man som människa tänker om man är bekväm och trygg dit jag söker mig. Om min känsla är att här är alla andra på ett annat sätt, eller avvikande och dessutom inte trevliga… ja då är det ju inte konstigare att man väljer att göra något annat. Det är också viktigt att komma ihåg detta.
- Det är också bra att hon nämner matcher som spelas av 10-11-åringar, för ibland pratar vi bara om allsvenskan för herrar, men det är inte hela berättelsen. För hela berättelsen om svensk fotboll är det som sker på vardagskvällar och på helger över hela landet där ett beteende ibland infinner sig som är baserat på aggressivitet och inte sällan utfall mot domare och otrevligheter som vi inte vill förknippa med svensk fotboll och som gör att människor väljer bort fotbollen. Det är ett sätt att exkludera, och det hör hemma i den här diskussionen.
Fredrik Reinfeldt tycker att det ligger ett stort ansvar hos en valberedning när det kommer till problemen som finns inom svensk fotboll med brist på jämställdhet och få utrikesfödda. Det är en valberedning som ska göra det förberedande arbetet.
- Vi utbildar också valberedningar i att tänka bredare. Det är välkänt att det finns en risk att valberedningar föreslår omval av personerna som redan sitter och har gjort det väldigt länge, säger han och fortsätter:
- I den roll jag har och de centrala uppdrag vi har inom fotbollen så har vi en tolvårsbegränsning i hur länge man får sitta. Det finns inte på samma sätt i alla våra distrikt. Men sen handlar det väldigt mycket om att tänka bredare i själva rekryteringen. Nu vet ju jag att valberedningar sitter med väldigt olika saker som ska balansera, vi har bland annat nämnt genderfördelningen. Men det här (utrikesfödda) är också en fråga som hör hemma där och det första man måste göra är att kartlägga, medvetandegöra och sedan arbeta mer tydligt med detta. För inkludering skapar en fotboll som är öppen för alla och det är det vi vill.