Redan 1989 lanserade Riksidrottsförbundet en jämställdhetsplan om att alla medlemsförbunden - bland annat fotbollen - skulle ha minst 40 procent av båda könen i sina styrelser.
Nu öppnar RF-basen Anna Iwarsson för att göra liknande när det kommer till mångfald. Det berättar hon när hon får ta del av Fotbollskanalens granskning av makthavarna inom den svenska fotbollen, där bara 17 av 673 personer är utlandsfödda utanför Skandinavien.
- Vi har satt upp jämställdhetsmål men vi har inte satt upp mål kopplat till mångfald och jämlikhet på det sättet. Och det här är verkligen en fråga som vi har adresserat nu, om vi behöver göra det på ett tydligare sätt, som vi också tar in nu i vårt arbete inför det kommande strategiska arbetet, säger hon och fortsätter:
- Samtidigt kan jag ju se att vi har en förändringsresa som handlar just om det. Så vi har arbete pågående med mycket utbildning och kunskap och lärande.
I granskningen av fotbollen har vi tittat på vilka som sitter på beslutsfattande positioner i det nationella fotbollförbundet SvFF, i landets samtliga 24 distriktsförbund, i styrelserna för samtliga klubbar från de högsta serierna på herr- och damsidan i form av allsvenskan, superettan, damallsvenskan och elitettan, samt i ledningen för intresseorganisationerna Svensk Elitfotboll (Sef), Elitfotboll Dam (EFD) och Ettanfotboll.
Det handlar om 673 personer som sitter på 723 poster i 93 styrelser i förbund, nämnder, kommittéer, distrikt, intresseorganisationer och elitklubbar.
Av dem är bara 17 personer utlandsfödda utanför Skandinavien, vilket är två procent, och det är bara en person som är ordförande.
Det är långt ifrån hur det ser ut i samhället. 2023 var 18 procent av Sveriges befolkning födda utanför Skandinavien (samt Finland och Island), enligt SCB.
Anna Iwarsson är kritisk mot hur det ser ut med mångfalden inom svensk fotboll.
Borde ni sätta upp mål när det kommer till mångfald, precis som ni gjort med jämställdhet?
- Ja, jag är alldeles för övertygad om att fotbollsförbundet själva ser att med tanke på den breda mångfald av medlemmar som man har så vill man också ha företrädare som speglar medlemskåren. Så det här är något som vi behöver lyfta tillsammans med våra förbundsstyrelser runt om i hela idrottsrörelsen, säger hon.
Samtidigt är Anna Iwarsson självkritisk. Flera som Fotbollskanalen har pratat med tycker att det är ett problem att RF pratar mycket om jämställdhet men inte alls lika mycket om mångfald.
- Det är en väldigt relevant fråga som jag upplever och det är klart att här har vi ett arbete att göra, säger hon.
- Det är oerhört viktigt att vi också speglar samhället med tanke på att vi har 3,2 miljoner medlemmar. Vi vill fortsätta vara öppna, inkluderande, relevanta, attraktiva. Och det här är en oerhört central fråga.
Hur vill du att det ska se ut inom fotbollen?
- Jag ser framför mig att vi nu har en bättre spegling av den samhällskontext, att vi omfamnar det nya Sverige och att vi har det i samtliga ledningar inom hela idrottsrörelsen. Så det här är något som handlar om att vi ska kunna stå upp för att vara den med mångfald och den jämlika idrottsrörelse som vi vill vara.
För nio år sedan genomförde Fotbollskanalen den största kartläggningen hittills i sitt slag inom den svenska fotbollen, där vi analyserade de rådande maktstrukturerna och hur det såg ut i styrelserummen.
Bland de 507 makthavarna som undersöktes var 76 procent (388 personer) män och mindre än en fjärdedel, resterande 24 procent eller 119 personer, kvinnor.
Dessutom var det bara elva personer av de 507 som var födda utanför Skandinavien, vilket utgjorde strax över två procent av det totala antalet beslutsfattare.
När vi nu, nio år senare, har gjort en ny granskning för att se vad som har hänt så går det även att se att svensk fotboll fortfarande inte når upp till den målbild Riksidrottsförbundet anger i sin jämställdhetsplan som ska vara vägledande för idrottsrörelsen där man har 40 procent som ett minimimått för det kön som är minst representerat.
Av de 723 poster som undersökts är 65 procent besatta av män (470 poster) och en tredjedel, resterande 35 procent eller 253 poster, besatta av kvinnor.
Anna Iwarsson tycker att fotbollen måste göra mer och bättre.
- Det har skett en förändring, men jag är inte nöjd än. Vi behöver jobba mycket mer offensivt i det här arbetet, säger hon.
Upplever du att det är öppet för alla att nå samma positioner inom svensk elitfotboll?
- Det är en väldigt bra fråga och om du också vidgar frågan och lyfter in ett mångfaldsperspektiv, att vara inkluderande, så är det en av våra viktiga förändringsresor som vi har inom vår strategi 2025, som handlar om en inkluderande idrott för alla, och då pratar vi om jämställdhet, om jämlikhet och vi har mångfaldsaspekten, säger hon och fortsätter:
- Och det är klart att just i de ledande rummen, i styrelserummen, så måste det finnas förebilder, förebilder som alltså företräder mig med den erfarenhet och bakgrund som jag har.
Varför är det så svårt för svensk fotboll att uppnå de här målen?
- Vi behöver arbeta med utbildning, vi behöver bryta normer, vi behöver i många fall bryta traditioner av hur det ska se ut eller förväntas se ut.
När det kommer till jämställdhet så tycker SvFF:s ordförande Fredrik Reinfeldt att distrikten och elitklubbarna har större problem än förbundet.
Vid en titt på SvFF:s förbundsstyrelse, som är det högsta organet inom fotbollen, så finns det inga utrikesfödda där.
När Fotbollskanalen frågar Anna Iwarsson om vem eller vilka inom svensk fotboll som ansvaret ligger på kring att det fortfarande inte är jämställt så är hon tydlig.
- Alltid när man pratar om normförändringar och kulturförändringar så ligger det i den yttersta ledningen. Det handlar om strategiskt ledarskap som måste vara bärande av ett sånt förändringsarbete. På samma sätt som jag behöver göra det i min styrelse. Så den yttersta ledningen har en otroligt viktig del i det arbetet, säger hon.
Vid en titt på ordförandeposter inom SvFF, Sef, EFD och Ettanfotboll så är det 14 män och bara fem kvinnor (där två av kvinnorna delar på en ordförandepost och där en tredje kvinna delar ett uppdrag med en man).
I distrikten är det 17 män och sju kvinnor som är ordförande.
I elitklubbarna är det 42 män och 10 kvinnor, men här har vi tagit bort nio ordföranden som är män och de leder den förening där damverksamheten ingår.
Varför är det så svårt för kvinnor att nå ordförandeposter inom svensk fotboll?
- Jag vill vända på den frågan. Jag tänker att det inte är svårt för kvinnorna, jag tänker att det här kanske är en gemensam strategisk fråga för oss alla. Vi måste ändra perspektiv. Vi kan inte påkalla och påstå att kvinnor ska träda fram, utan vi måste också se till att öppna upp, och det är ett ledarskap som vi alla måste bära, säger Anna Iwarsson som är kritisk över att det är 14 män och bara fem kvinnor, där två kvinnor alltså delar på en ordförandepost och där en tredje kvinna delar ett uppdrag med en man, som har ordförandeposter inom SvFF, Sef, EFD och Ettanfotboll.
- Ja, det är oerhört viktigt att det finns kvinnor på de ytterst ledande befattningarna och jag märker ju det nu i och med att jag har blivit vald av medlemmarna till ordförande i Riksidrottsförbundet, var jag gör skillnad på det sättet. Det är ju många som verkligen ser och jag får inspiration av sådana som ser mig som en viktig förebild.
- Och jag ser också många goda exempel när jag tittar runt i idrottsrörelsen. Men här tror jag också på att vi måste se att det finns många goda förebilder som kan berätta om sin resa, säger hon.
Vad gör ni i RF för att svensk fotboll ska vara jämställd?
- Vår kraftfulla satsning är att jobba med utbildning för att vi behöver skapa kunskap, fakta, men vi lyfter också fram just data och statistik som påtalar de behov som vi ser. Så det här är en strategisk fråga och det här är också en strategisk fråga nu när vi ska blicka förbi 2030 mot 2035.
Hur kan ni använda era bidrag för att få svensk fotboll att vara jämställd och att bli bättre med mångfald?
- Ytterst är det klart att vi förstås skulle kunna se över om man kan tillhandahålla statligt stöd om man inte uppnår de mål som vi gemensamt har satt upp som mål. Det är klart att det är en faktor. Men i det här arbetet nu så behöver vi snarare lägga allt fokus på att åstadkomma de förändringar som vi vill och uppnå de mål vi har satt upp tillsammans.
SvFF-basen Fredrik Reinfeldt tycker att det ligger ett stort ansvar hos en valberedning när det kommer till problemen som finns inom svensk fotboll med brist på jämställdhet och få utrikesfödda.
Anna Iwarsson håller med:
- Man måste nog se att en valberedning behöver gå ifrån att vara reaktiva och vänta på att man kanske får nomineringar eller kandidater eller intresse och kanske jobba mer med uppsökande verksamhet. Det är ju verkligen valberedning som är superstrategerna som ska forma vilken laguppställning man vill ska företräda sin idrott eller sin förening eller förbund. Så det är en oerhört central grupp, säger hon.