Albin Ekdal meddelade under lördagen att söndagens landskamp mot Estland på Friends Arena blir hans sista i den svenska landslagströjan. Janne Andersson meddelade samtidigt att utsett Ekdal till lagkapten som ett sätt att hedra hans gärning i den blågula tröjan.
Mot Estland startade sedan Ekdal. Då blev det 71 minuter innan han blev utbytt mot Hugo Larsson.
I samband med bytet hyllades Ekdal stort på Friends Arena. Publiken ställde sig upp och gav 34-åringen en stående ovation, samtidigt som alla lagkamrater sprang och omfamnade honom med kramar. En känslosam och berörd Ekdal, som under ett ögonblick fick täcka ansiktet med tröjan, skickade sedan iväg en slängkyss mot den gula väggen. Bilder visade sedan att Ekdal var i tårar på bänken, där han la jackan över huvudet och tröstades av sin lillebror Hjalmar Ekdal.
På tal om Hjalmar, så fick Ekdal inte uppfylla drömmen om att spela i landslaget tillsammans med sin yngre broder. Den sistnämnde blev blixtinkallad istället för sjuke Carl Starfeldt under lördagen, men Hjalmar blev kvar på bänken under hela matchen.
Efter matchen var det en mer samlad Ekdal som mötte media. 34-åringen berättade om känslorna han upplevde på planen.
- Känslorna har väl lagt sig lite. Det var ganska tungt där när jag blev utbytt, måste jag säga. Tyngre än vad jag trodde. Men så är det när något som betyder mycket tar slut, då är det svårt att hålla tillbaka känslorna, säger Ekdal till Fotbollskanalen och fortsätter:
- Det är klart att jag hade förberett mig på något sätt. Jag visste ju att det skulle vara över. Men det kom naturligt, det var jobbigt. Alla kom fram till mig och kramade mig. Jag såg min familj och mina vänner. Det är tolv år av något av det roligaste jag gjort i min karriär och mitt i liv som är över. Så det är klart att det är jobbiga känslor.
På frågan om känslorna att han aldrig fick spela med lillebror Hjalmar var storebror Albin inte alltför brydd.
- Han blev ju inkallad igår och har inte spelat så mycket sedan sin långtidsskada med knät. Så inte jätteförvånade. Men det är klart att jag gärna hade spelat några minuter med honom. Mina föräldrar på läktaren hade nog blivit extra stolta. Men att spela några minuter tillsammans, det ändrar nog inte så mycket.
Pappa Lennart fyllde 70 år nyligen, hade det varit en fin present till honom att se sina söner i en landskamp tillsammans?
- Ja, faktiskt. Jag såg honom nu och han var sliten efter en hård fest i Linköping igår. Men han är nog glad och stolt ändå.
Ekdal debuterade i det svenska landslaget 2011 och avslutar sin landslagskarriär med 70 a-landslagsframträdanden.