I dagsläget är det bara yrkesverksamma lag som enligt Folkhälsomyndighetens restriktioner, får spela matcher och delta i tävlingar. Barn får inte spela matcher - och det får inte heller de som befinner sig på breddnivå, från division två och neråt på herrsidan i fotboll, för att ta ett exempel.
Då Fotbollskanalen talat med flera distrikt om nuvarande läge och om det finns någon oro för att det ska leda till minskat intresse och färre utövere, båda bland seniorer och barn, så har många svarat jakande.
I samband med tisdagens pressträff, då FHM redovisade en viss ljusning men fortsatt strök under att det är stor smittspridning och hårt tryck på sjukvården, fick Fotbollskanalen en kortare intervju med statsepidemiolog Anders Tegnell som då fick ge sin syn på situationen.
Varför får inte barn och breddidrottare spela matcher utomhus?
- Vår bedömning hittills, med den stora smittspridning vi haft och har är att det medför för stora konsekvenser. Man träffas på olika sätt i samband med idrottandet och när man har en så stor smittspridning vi haft i Sverige så är det svårt att utesluta att det här också kan ge en effekt. Vi var verkligen tvungna att minska att man träffar varandra, så mycket som möjligt. Men vi tycker att det är viktigt, inte minst för barn, och tittar på det kontinuerligt. Förhoppningsvis, om den här trenden håller i sig, kan vi ganska snart låta barn börja spela lokala matcher igen. Cuperna med resandet det medför, det kommer att dröja betydligt längre innan vi är där.
Just matcher och tävlandet är ju väldigt centralt inom idrotten och en stor anledning till varför många spelar exempelvis fotboll. Har Folkhälsomyndigheten förståelse för det?
- Absolut, samtidigt befinner vi oss i en situation där vi har en väldigt allvarlig situation i Sverige med hårt tryck på sjukvården. Vi behöver verkligen bryta alla nära kontakter som kan ge en smittspridning. Jag har stor förståelse för att det är jobbigt för många inom idrotten, och inte bara för de inom idrottsrörelsen, utan för väldigt många på andra sätt också. Men vi är tvungna att hjälpas åt och inte skada vår sjukvård mer än absolut nödvändigt.
När vi pratar med distrikten framkommer kritik mot Folkhälsomyndigheten för er hantering kring det här. Finns det anledning till självrannsakan eller är ni nöjda med hur ni agerat under den här processen?
- Vi har kontinuerligt försökt hålla en betydligt högre öppenhet kring de här frågorna än de flesta andra länderna som haft mer drastiska nedstängningar än de vi haft i Sverige - och faktiskt gjort det möjligt att ha en fysisk nivå som få andra länder haft. Jag tycker nog att vi gjort vårt bästa för att balansera detta. Men det har funnits situationer, som just nu, där vi varit tvungna att ta till alla möjligheter för att hålla nere smittspridningen.
Hur ser du på risken på att det här faktiskt får större negativa effekter på folkhälsan än en eventuellt ökad smittorisk om man spelar matcher?
- Den måste man ta på väldigt stort allvar, samtidigt är det inte bara risken för de här personerna som det handlar om, det är risken för en smittspridning i samhället och den smittspridning vi har i samhället leder fortsatt till att människor avlider och vi har väldigt många på intensivvårdsavdelningarna. Den balansen måste vi få annorlunda, innan vi börjar träffas till och med på ett så pass lågrisksätt som det är kring exempelvis barnmatcher. Vi hoppas komma dit snart, vi tar det här på väldigt stort allvar, det vill jag verkligen understryka.