Fotboll är världens största idrott. I Sverige är den överlägset störst och enligt Svenska Fotbollförbundet finns det 1,3 miljoner medlemmar av vilka 600 000 är aktiva spelare. Lägg till att det finns över 3000 fotbollsföreningar och 2021 hade man 1,5 miljoner aktiviteter som aktivitetsstöd.
Fotbollen står för en tredjedel av det totala idrottsutövandet i landet. På planer, anläggningar och arenor möts människor från olika åldersgrupper och med olika sociala bakgrunder i en gränsöverskridande gemenskap. Bland spelare, ledare och supportrar finns en mängd nationaliteter representerade och fotbollen används ofta som ett lyckat exempel på integration i samhället.
Men i styrelserummen är bilden annorlunda. För nio år sedan genomförde Fotbollskanalen den största kartläggningen hittills i sitt slag inom den svenska fotbollen, där vi analyserade de rådande maktstrukturerna och hur det såg ut i styrelserummen.
Bland de 507 makthavarna som undersöktes var 76 procent (388 personer) män och mindre än en fjärdedel, resterande 24 procent eller 119 personer, kvinnor. Dessutom var det bara elva personer av de 507 som var födda utanför Skandinavien, vilket utgjorde strax över två procent av det totala antalet beslutsfattare.
Nu, nio år senare, har Fotbollskanalen gjort en ny granskning för att se vad som har hänt.
Vi har tittat på vilka som sitter på beslutsfattande positioner i 93 styrelser som styr svensk fotboll. Från det nationella fotbollsförbundet med nämnder och kommittéer till landets samtliga 24 distriktsförbund samt styrelserna för föreningarna från de högsta serierna på herr- och damsidan i form av allsvenskan, superettan, damallsvenskan och elitettan plus intresseorganisationerna Svensk Elitfotboll (Sef), Elitfotboll Dam (EFD) och Ettanfotboll.
Sammanlagt rör det sig om 723 poster i 93 styrelser där vi ringar in den krets som tillsammans utgör fotbollens högst placerade förtroendevalda representanter. De som gemensamt bestämmer hur regelverk ska utformas, nämnder tillsätts och ekonomiska resurser fördelas. Granskningen visar på stora representationsproblem jämfört med samhället i övrigt.
Artikeln fortsätter under diagrammen.
Flera av svensk fotbolls makthavare sitter på mer än en styrelsepost och därför är det 673 personer som sitter på de 723 styrelseplatser som Fotbollskanalen granskat. Av de styrelseposterna som vi undersökt är 65 procent (470 poster) besatta av män och en tredjedel, resterande 35 procent eller 253 poster, besatta av kvinnor.
Något som fortfarande inte uppnår den målbild Riksidrottsförbundet (RF) anger i sin jämställdhetsplan som ska vara vägledande för idrottsrörelsen. Där det var ett fastslaget mål att specialförbund skulle ha minst 40 procent av det minst representerade könet i styrelsen.
Det var 1989 som svensk idrott införde sin första jämställdhetsplan med målet att alla Riksidrottsförbundets medlemsförbund – bland annat fotbollen – skulle ha minst 40 procent av båda könen i sina styrelser. Där det till slut mynnade ut i målet 2017 som inte alla uppnådde.
Vid 2017 års RF-stämma antogs nya jämställdhetsmål - att uppnås 2025. Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Då ska inget kön vara representerat med mindre än 40 procent. Då ska man också kunna uppvisa att andelen kvinnor respektive män på högre befattningar, som chef, ordförande eller liknande, inom idrottens olika organisationer uppgår till minst 40 procent.
Jämfört med granskningen 2015 har svensk fotboll blivit bättre. Då var det 24 procent av 507 makthavare som var kvinnor. Numera har man tagit kliv när det gäller helheten, men det blir annorlunda när man ser på tyngden på posterna.
Om man ser på ordförandeposter inom SvFF, nämnder inom SvFF, Sef, EFD och Ettanfotboll är det 15 män som innehar den högsta posten och bara fem kvinnor. Dock är det två av kvinnorna som delar på en ordförandepost och en tredje kvinna delar ett uppdrag med en man. Så i verkligheten är det 14,5-3,5 i männens favör och därmed är bara var femte ordförande är en kvinna.
I fotbollens 24 distrikt är det 17 män och sju kvinnor som är ordförande.
I allsvenskan och superettan är 31 män och en kvinna som är ordförande i föreningarna.
I damallsvenskan och elitettan är det tio män och nio kvinnor som är ordförande, men här har vi tagit bort nio ordföranden som är män och de leder den förening där damverksamheten ingår.
Det är uppenbart att även om det blivit fler kvinnor i styrelser så har männen ett fast grepp om makten i form av ordförandeposter. I svensk fotbolls styrelser är det 72,5 män som är ordförande och 20.5 kvinnor vilket är 22 procent kvinnor.
Snedfördelningen märks ännu tydligare när man väger in nationell härkomst. Bland de 723 posterna finns fler (18 personer) med tilltalsnamnet Anders än de som är födda utanför Skandinavien, vilket är 17 stycken (lika många som heter Peter som sitter i styrelser inom svensk elitfotboll).
Artikeln fortsätter under diagrammen.
Styrelserepresentanter som är födda utanför Skandinavien utgör bara drygt två procent av det totala antalet beslutsfattare, och det finns bara en person som är ordförande inom svensk elitfotboll, det är Peyman Rezapour i Bollstanäs i elitettan. En utav 93 är en dryg procent.
Det är en siffra som även den stämmer dåligt överens med samhället i övrigt. År 2023 var 18 procent födda utanför Skandinavien (samt Finland och Island), enligt SCB. Inom SvFF:s olika styrelser och nämnder finns det bara två personer som är födda utanför Skandinavien. Inom Sef och EFD är siffran noll.
Jämfört med granskningen 2015 är det här oförändrat. Även då var det 2 procent i styrelserna som var utlandsfödda och på nio år har svensk fotboll inte tagit ett enda steg i rätt riktning gällande mer mångfald. Lägg till det att vi inte tagit in de som är födda i Sverige och som har utländsk bakgrund som inte heller syns i styrelser.
Rättelse: I en tidig publicering av den här undersökningen förekom andra siffror kring antal styrelser, poster och personer men det påverkade inte utfallet kring kvinnlig representation eller hur styrelser i svensk fotboll speglar samhället i form av mångfald.