Tränarikonen Sven-Göran Eriksson har avlidit, och blev 76 år gammal. Fotbollsvärlden sörjer nu Eriksson, däribland flera tidigare vänner i Sverige.
Glenn Hysén, som har haft Eriksson som tränare, är märkbart tagen.
- Det är för jävligt. Man visste ju om att det var dåligt och innerst inne hoppades ju man på ett mirakel men det blev det inte, säger han till Fotbollskanalen och fortsätter.
- Jag såg honom för en månad sedan. Nej, fy fan. Det är röven.
Hysén tyckte om Eriksson som människa.
- Det var en så jävla enkel person, han var inte märkvärdig utan underbar på alla sätt och vis. Jag har aldrig sett honom upprörd utan alltid trevlig och jävligt snäll.
Vilket blir ditt främsta minne?
- Det finns så klart väldigt mycket. Men en sån grej var första träningen i Blåvitt när han sa till mig att: "Glenn du är inte så bra att passa eller dribbla, strunta i det. Nicka undan bolljäveln, och tackla så blir det bra". Och det gick ju ganska bra.
Vad blir hans arv?
- Hans trygghet och enkelhet. Han var en väldigt enkel människa. Det var ingen kille som slog sig för bröstet och trodde att han var världsmästare.
IFK Göteborg-ikonen Torbjörn Nilsson hade Svennis som tränare i Blåvitt, och delar nu med sig av sin sorg.
- Han har räddat min karriär. Hade inte Svennis kommit till IFK Göteborg hade inte jag eller Glenn Hysén haft våra karriärer som vi har haft. Han står nog staty i Värmland snart, men han borde stå utanför Kamratgården. Utan honom hade inte IFK Göteborg haft sådana enorma framgångar. Svennis har varit i så många klubbar och landslag, han är den mest välmeriterade tränaren vi någonsin har haft. Det som är synd är att han inte blev svensk förbundskapten någon gång, säger Nilsson till Fotbollskanalen.
Vilket är ditt starkaste minne med honom?
- Han var expert på att skapa sammanhang som ledare. Men det starkaste, eller roligaste minnet, var när han kom till Kamratgården första gången. Alla satt och väntade, proffs och landslagsproffs. Så kom det in en blyg kille från Torsby med täckjacka. Vi trodde han hette Sven-Erik Göransson först, säger Torbjörn Nilsson med ett varmt skratt, och fortsätter:
- Men sedan blev han IFK Göteborgs räddare. Man har befarat det värsta, men nu känns det som att en familjemedlem har gått bort. Men man har befarat det i över ett halvår.
Glenn Strömberg hade också Eriksson som tränare, och lider i dag.
- Det som gör Svennis stor som människa är att han är så kylig och ödmjuk. Trots alla succéer han haft. Jag hörde aldrig att någon spelare gnällde på Svennis. Han var omtyckt av alla. Han var sig själv hela tiden. Vänlig och enkel. Oavsett var han var, säger Strömberg till Aftonbladet.
Ex-tränaren Hasse Backe har lett flera lag ihop med Eriksson, och var inte förberedd på dödsbeskedet.
- Det är omöjligt att förbereda sig. Det kändes som att jag fick feber. Det är ett vansinnigt tråkigt besked, säger han till TV4.
Vad är dina starkaste minnen av honom?
- Definitivt hans ledarskap. Han var totalt prestigelös, och var en av de generösaste människor jag någonsin träffat. Han var enorm på att bygga lag med att alla blir sedda och uppmärksammade. Det gäller inte bara spelare, utan även kontorspersonal, städpersonal och de som skötte planerna. Han hade ett tänk kring att bygga ett lag. Jag har lärt mig mycket av honom.
Tord Grip jobbade också i många år ihop med Eriksson i flera olika klubbar och landslag. Han menar att Eriksson blev sämre den sista tiden.
- De sista veckorna blev han snabbt sämre. Sista gången jag pratade med Svennis var förra veckan. Då var han trött men vi pratade som vanligt, säger Grip till Expressen.