Sveriges EM tog slut i semifinalen efter en 4-0 förlust mot värdnationen England. Förväntningarna innan var solklara - i det minsta en final på Wembley men självklart fanns drömmen om ett guld där. Spelarna själva sa det, media och experter, ja - flera var överens om att Sveriges chanser till att vinna mästerskapet fanns där.
Fotboll är inte alltid så enkelt och detta är bara ett sätt att se på enskilda spelares prestationer även om det ändå inte resulterade i att Sverige som lag kunde vinna semifinalen mot England. I den här artikeln kommer vi att djupdyka ner i data och siffror från en del av spelarna som spelade flest minuter under turneringen; Fridolina Rolfö, Kosovare Asllani, Nathalie Björn och Magdalena Eriksson.
All statistik och data som presenteras i texten kommer från Sveriges matcher i EM 2022 i England.
PlayMakers data utgår ifrån något som kallas Expected Threat (xT) och betyder följande:
xT är en sannolikhetsmodell för fotboll som bygger på hur mycket mer sannolikt lagets bollinnehav kommer sluta upp i ett mål när bollen flyttas på planen från punkt A till A.
xTt värderar korrekta passningar, drivningar samt dribblingar av bollen. Utifrån detta kan man värdera vilka spelare som bidrar mest till att göra lagets bollinnehav mer sannolikt att sluta upp i ett mål. Med andra ord, vilka spelare bidrar till göra sitt lags bollinnehav “farligare” för motståndaren med sina aktioner?
Fridolina Rolfö
Förväntningarna på Barcelonastjärnan Fridolina Rolfö har väl sällan varit högre innan ett stort mästerskap. Efter en succésäsong i ett av världens bästa klubblag och flera vunna titlar entrade Diamantbollenvinnaren EM i England som en av de viktigaste spelarna för Sverige när turneringen kickade igång i öppningsmatchen mot Nederländerna. I Sveriges andra gruppspelsmatch gjorde Rolfö både mål och assist men ändå lät kritiken, som sedan växte, inte vänta på sig. Nog borde vi väl kunna förvänta oss mer av Rolfö tycktes många vara överens om.
Rolfös spindel är en fröjd för ögat sett till hur hennes siffror ser ut när vi summerar den svenska vänsterytterns EM-slutspel. Hon ligger över genomsnittet i alla offensiva aktioner.
Sett till all data så var Rolfö den näst bästa vänsteryttern i hela EM, strax efter Tysklands Klara Bühl.
Rolfös styrkor återfinns i många egenskaper och aktioner men två av dem är i carries (bollförande aktioner framåt med fötterna) och dribblingar. Bilden ovan visar inte bara alla carries och dribblingarna Rolfö gjorde under EM men också var dess aktioner utfördes på planen.
Sett till Carries så var Fridolina Rolfö den spelare i Sverige med högst xT från Carries i Sverige per 90 spelade minuter.
Att Rolfö också var EMs fjärde mest framgångsrika dribblare per 90 minuter spelade, det visar bilden ovan där League players står för alla andra spelare i turneringen.
Rolfö var också aktiv i passningsspelet från sin vänsterkant och slog flera passningar med ett högt xT-värde till sina lagkamrater.
Kosovare Asllani
Milans nya nummer nio, Sveriges Messi - Kosovare Asllani kom från en tuff säsong kantad av skador i Real Madrid. Trots dåligt med speltid på grund av ovanstående levererade Asllani högklassig fotboll turneringen igenom och startade alla Sveriges matcher i England. Inte en enda gång byttes hon ut, utan spelade alla minuter i alla fem matcher.
Att titta på hennes spindel från EM kan inte göra någon ledsen eller besviken.
Asllanis alla aktioner är över genomsnittet i turneringen men något som sticker ut är att hon var den spelaren som passade bollen flest gånger av alla (sett till alla landslag som deltog) in i boxen (straffområdet).
Aktiv i sista tredjedelen scorade hon också högt på Carries in i boxen (PA - penalty area) per 90 minuter spelade jämfört med alla andra spelare i turneringen. Ständigt aktiv i sista tredjedelen levererade hon flera passningar till lagkamraterna för att sätta dom i lägen till att göra mål. Nedan visar bilden med staplar vilka av de andra svenska spelarna som fick flest passningar i just sista tredjedelen serverade av Asllani.
För att visa var Asllani var mest aktiv med både Carries och dribblingar under EM kan bilden nedan ge en hint om var Milans nya forward gillar att “operera” på planen.
Nathalie Björn
Även Björn kom till EM efter en hackig säsong i klubblaget Everton. Inte bara resultatmässigt för The Toffees men också individuellt där lite skador hade spökat och hindrat mittbacken från regelbunden speltid. Ändå spelade även hon varenda minut för Sverige i EM och gjorde det med bravur, även om hon fick ta över dirigentpinnen från Caroline Seger på mittfältet, som tyvärr fick stå över en del matcher på grund av skada.
Björn sa det själv efter en match, att hon kanske behövde öva på sina avslut och hennes spindel stöttar henne fullt ut i det påståendet. Vad vi såg, det säger även datan. Utöver det finns inte mycket att klaga på i Björns aktioner.
Över genomsnittet hittar vi Björns passningsfot om vi kikar på xT för passningar per 90 minuter spelade. Hennes passningar skapar otroligt värde för Sveriges offensiv då hon är bra på att hitta rätt in i offensiv tredjedel och passa bollen framåt i planen.
Från sin defensiva position på mittfältet i rollen att länka ihop backlinje och anfall slog hon flera nyckelpassningar (key passes) under turneringen.
Var hennes defensiva aktioner tog plats syns också på värmekartan nedan
Björn är en erkänt duktig försvarare och enligt Willie Kirk, som värvade henne unders in tid som tränare i Everton kan hon bli en av Europas bästa mittbackar de kommande åren. Återstår att se om Peter Gerhardsson väljer att använda henne på det centrala mittfältet i Sverige eller om hon kommer att få vara just mittback i den blågula tröjan framöver.
Magdalena Eriksson
Också Magdalena Eriksson, Chelseakaptenen, kom från en säsong där en skada hade hållit henne utanför spel under tre månader i mitten av den. Tillsammans med Amanda Ilestedt spelade ändå Eriksson alla matcher för Sverige i backlinjen där dessa båda mittbackar också fick agera ytterbackar när Coronan drabbade den svenska backlinjen hårt. Eriksson spelade vänsterback under VM i England och gjorde det också under en match med Chelsea under säsongen 2021/22 (FA Cup finalen mot Arsenal) men har till synes cementerat sin plats som mittback i en redan tuff konkurrens om just dessa positioner i Sverige.
I duellspelet och xT prevented (förhindrade xT aktioner från motståndarna) visar Erikssons spindel från EM att hon höll en hög klass.
Tillsammans med Linda Sembrant hade Eriksson högst xT prevented per 90 minuter spelade av alla svenska spelare.
Också Eriksson defensiva aktioner och var dessa tog plats på planen, syns i värmekartan ovan.
Att hon också är en viktig kugge i uppbyggnadsspelet för Sverige som mittback är också väl känt. Den rollen spelar hon kanske än mer i klubblaget Chelsea där tränaren Emma Hayes använder Erikssons tekniska egenskaper med bolltrygga fötter som en viktig nyckel till att starta Londonlagets anfall.
Progressiva passningar där bollen kommer framåt sett till distans i meter per 90 minuter spelade jämfört med alla spelare i turneringen återfinns Eriksson som en av de mest aktiva spelarna när vi tittar på det mätvärdet.
Slutkläm
Att Sverige gick in i EM som en av favoriterna var helt befogat och förväntat. Vad som i slutändan avgör en turnering är inte alltid saker man kan förutse. Att behöva ändra en backlinje i varje match på grund av skador och Covid kan vara en av anledningarna till att de där riktiga flytet uteblev. Att de svenska spelarna sett och jämfört med lag som Tyskland, England och Frankrike faktiskt inte har spelat lika mycket i sina klubblag en annan.
Hur som helst, Sverige är ett av de fyra bästa lagen i Europa sett till resultatet. Detta i en turnering som många också anser är svårare att vinna än OS och VM.