Bartra berättar om attentatet: "De svåraste 15 minuterna i mitt liv"

Det var inför tisdagens möte i Champions League mellan Borussia Dortmund och AS Monaco som hemmalagets spelarbuss attackerades på vägen mellan spelarhotellet och arenan. Polisen bekräftade senare att det skett tre detonationer i närheten av bussen – och försvararen Marc Bartra blev skadad.

Samma kväll tvingades han operera handen och armen för de skador han ådrog sig.

I ett känslosamt inlägg på Instagram berättar Bartra nu om tankarna i samband med attentatet, och besöket från hans närmaste.

”De (familjen) är mitt allt, de är anledningen till jag kämpar för att övervinna hinder och det här har varit mitt värsta i livet, en upplevelse som jag inte önskar någon”, skriver han.

”Smärtan, paniken och osäkerheten av att inte veta vad som pågick eller hur lång tid det skulle hålla på… det var de längsta 15 minuterna i mitt liv”.

Enligt brittiska The Guardian beräknas Bartra bli borta cirka fyra veckor för sin skada.

”När jag tittar på min hand, svullen och illa skadad, vet ni vad jag känner? Stolthet. Jag ser på den med stolthet och tänker att all skada de ville åsamka oss i tisdags stannade vid det här".

Matchen sköts upp till onsdagen och då var det Monaco som drog det längsta strået och vann med 3-2. Efteråt var tränaren Thomas Tuchel starkt kritisk till Uefa som han menade visade dålig känsla för vad som just inträffat.

- Minuterna efter attacken handlade den enda frågan om huruvida matchen kunde spelas eller inte. Vi blev behandlade som om en ölburk hade kastats mot bussen. Det kändes kraftlöst, sa han på en presskonferens.

Hoy he vuelto a recibir en el hospital la visita que más feliz me hace. Ellas son mi todo, la razón por la que lucho para superar siempre los obstáculos y este ha sido el peor de mi vida, una experiencia que no desearía a nadie en este mundo. El dolor, el pánico y la incerteza de no saber lo que estaba pasando, ni cuánto tiempo duraría... fueron los 15 minutos más largos y duros de mi vida. A todo esto os quiero decir, que creo que el shock de estos días va disminuyendo cada vez más y a la vez se suman las ganas de vivir, de luchar, de trabajar, de reír, de llorar, de sentir, de querer, de creer, de jugar, de entrenar, de seguir disfrutando de mi gente, seres queridos, compañeros, de mi pasión, de defender, de oler el césped como hago antes de que empiece el partido y motivarme. De ver las gradas llenas de personas que aman nuestra profesión, gente buena que sólo quiere que le hagamos sentir emociones para olvidarse del mundo y sobre todo de este mundo en el que vivimos, cada vez más loco. Lo único que pido, LO ÚNICO, es que vivamos TODOS en paz y dejemos atrás las guerras. Estos días cuando me miro la muñeca, hinchada y malherida, sabéis qué siento? Orgullo. La miro orgulloso pensando en que todo el daño que querían hacernos el martes, se quedó en esto. Gracias a los doctores, enfermeras, fisioterapeutas y personas que me ayudan a recuperar y que la muñeca quede perfecta. A las miles y miles de personas, medios, organizaciones de todo tipo, el BVB y compañeros, que me habéis hecho llegar vuestro apoyo y cariño. Por pequeño que sea, me ha llenado increíblemente de fuerzas para seguir SIEMPRE adelante. Necesitaba escribir y desahogarme y así zanjar todo para ya solo pensar en ponerme al 100% lo más pronto posible! Un saludo muy grande! Marc 💛

Annons

Ett inlägg delat av Marc Bartra (@marcbartra) Apr 14, 2017 kl. 3:38 PDT