Under onsdagen meddelade den amerikanska ligan MLS, som även innehåller ett par kanadensiska lag, att det är dags för tävlingsmatcher igen den 8 juli. Men det blir med ett annat upplägg. Alla 26 lag lag ska samlas på Disney World i Orlando, Florida, och från och med den 8 juli till den 11 augusti ska man spela en turnering med gruppspel, sextondelsfinaler, kvartsfinaler, semifinal och final.
Men upplägget har inte varit okontroversiellt. Det vittnar San José Earthquakes-svensken Magnus Eriksson om. Framför allt har frågan om att vara ifrån familjen lyfts gång på annan.
- Det är den största frågan som har lyfts. Det har varit massa förhandlingar och det är en jätteapparat att dra igång det här, men familjerna har varit fråga ett hos alla spelare i hela MLS. Sedan har upplägget blivit bättre och bättre ju längre vi gått i förhandlingen. Utifrån ursprungsidén är det här väldigt mycket mer optimalt än vad det var från början. Det kommer suga enormt att vara ifrån familjen, men med tanke på allt som har varit tycker jag ändå att upplägget känns helt okej och det är dags att börja spela fotboll igen och det är under de här premisserna och det är bara att gilla läget, säger han till Fotbollskanalen.
Han fortsätter:
- Det känns som att vi har varit i möten var och varannan dag. Det har varit en lång process för att få det att funka. Men det är inte världens mest optimala grej, långtifrån. Men det är det som är genomklubbat och det är det som gäller, så det är bara åka dit och ta hem det. När vi ändå ska åka dit så kan vi hända åka för att vinna. Det är bara och dit och köra järnet.
Eriksson och hans lagkamrater får inte heller en optimal uppladdning. De är precis tillbaka i kollektiv träning, men med vissa förbehåll.
- Det är kul att träffa grabbarna på avstånd. Det är en väldigt ny erfarenhet att träna, det är mycket riktlinjer och vi får inte ens passa bollen till varandra. Det är det som är i fas ett. Men det blir skönt att gå ut på planen och känna på bollen igen.
Hur har du hållit igång under de här månaderna?
- Vi har nästan varit borta tre månader nu. Men jag har kört på väldigt bra. Det är nog första gången under min ledighet som jag känner mig i väldigt bra form. Vi har fått program och alla hjälpmedel som vi har behövt. Det känns skönt, det känns som man är i bra fas innan man kommer dit (till Orlando).
Samtidigt uppgav FotbollDirekt häromdagen att 30-åringen kan vara på väg mot ”en brytning” av kontraktet med tanke på att det kommer bli mycket tid från familjen. Det är inget som Eriksson själv har ägnat några större tankar på.
- Jag har ett kontrakt att förhålla mig till och det är det jag förhåller mig till. Jag har varit ärlig och jag tycker inte att det här är världens mest optimala grej. Men jag förstår att det behövs åtgärder för att få spela fotboll under 2020, framför allt här i USA som det ser ut med situationen. Jag tycker inte att det är optimalt att vara ifrån familjen och jag tror det är många spelare som känner likadant. Men det är det som är läget och det är det som jag har att förhålla mig till. Vi får väl helt enkelt se vad det landar i, men tanken är just nu är att jag åker till Orlando.
Eriksson fortsätter:
- Sedan är jag familjemänniska och vi var ifrån nästan fem månader förra året efter att vår son hade fötts. Det kanske inte var den roligaste tiden. När det kommer till tid från familjen känner jag att det har varit tillräckligt. Framför allt har det varit väldigt många månader under vistelsen här i USA, sedan vi flyttade hit har vi säker varit borta från varandra i åtta, nio månader i total tid.
Samtidigt kan han möjligen lämna efter den här säsongen. Då löper avtalet med Earthquakes ut.
- Jag är öppen för det mesta. Det är lite extraordinära omständigheter med pandemin som härjar, så man får vara ödmjuk för det också. Men jag har jättebra kontakt med klubben härborta och vi får se vad det landar i. Vi trivs väldigt bra, men sedan ska man aldrig stänga någon dörr hem till allsvenskan eller förlänga här eller vad den nu än må vara. Paketet ska vara rätt för hela familjen.
Det var snack om Djurgården i vintras, hur låg det till?
- Jag har en jättebra relation med Djurgården. Det är klart att det alltid blir spekulationer och så. Vi pratar, sedan hur ingående och hur nära det var låter jag vara osagt. Jag har fått min roll här borta, så jag känner mig ganska trygg i min situation just nu. Sedan får man se vad som händer. Jag har heller aldrig varit bosman, så det blir intressant under de här omständigheterna.
Men han är uppskattad i sin nuvarande klubb. I somras blev han utnämnd till vicekapten och i de två första matcherna som spelades före coronautbrottet bar han bindeln.
- Hela den här resan har varit ganska otippad. Efter min första säsong här var jag närmare att lämna San Jose än vad jag var förra vintern. ”Micke” (Mikael Stahre) fick sparken med allt vad det innebar och det kom en ny tränare (Matías Almeyda) från Argentina och jag visste inte alls hur de såg på mig. Jag var värvad som San Joses dyraste spelare och kanske borde haft lite fler poäng än vad jag hade. Sedan diggade han (tränaren) mig, även om det kanske inte var dag ett, säger Eriksson och fortsätter:
- Under försäsongen fick jag en större och större roll och det slutade med att jag spelade nästan allting. När vi kom till sommaren satt den ordinarie lagkaptenen på bänken några matcher och helt plötsligt så låg bindeln på min plats, så jag blev vicekapten när inte han spelade. I år är han 38-39 så han är kanske inte någon man för att spela varje match och vi har ganska bra trupp och forwardsuppsättning, och i de första två matcherna spelade inte han, så då fick jag vara lagkapten. Han (tränaren) har visat extremt stort förtroende för mig och det är jag väldigt tacksam för.