I samarbete med The Guardian och medier över hela världen presenterar Fotbollskanalen VM-länderna. I Egypten riktas fokus här mot målvakten Essam El-Hadary. Författare: Ahmed Yousef, Kingfut.com.
I VM:s historia har ingen spelare någonsin spelat ihop med sin svärfar. Det kommer inte hända i år heller, men det var nära att bli så. I fjol gifte sig Shadwa El-Hadary, dotter till den egyptiska landslagsmålvakten Essam, med yttermittfältaren Mahmoud Abdelmoniem. Relationen fick sig dock ett abrupt slut efter bara 48 dagar, då de framkom att Abdelmoniem redan var förlovad med en skådespelerska. En udda situation som, lätt sagt, bör ha skapat en udda stämning i det egyptiska omklädningsrummet.
Det stoppar dock inte Essam El-Hadary, 45, från att skriva historia i Ryssland. Genom hela sin karriär har han, mer eller mindre, haft en dröm han velat förverkliga. Denna sommar kommer det att ske - mer än 22 år efter hans landslagsdebut - då han gör sin första match i ett VM-slutspel, som turnerings äldsta spelare någonsin.
Resan dit har, uppenbarligen, varit lång. El-Hadary, som fått smeknamnet High Dam efter den kända vattenblockaden i sitt hemland, föddes 1973 i en småstad vid namn Kafr al-Battikh som direkt översatt betyder Vattenmelonstaden. Trots stadens namn är det möbelproduktionen och inte frukten som den är känd för. Essams far var en hantverkare som ägde en liten möbelbutik. Redan i ung ålder fick han ett ultimatum av sin pappa: satsa på skolan eller hjälp mig att göra möbler. Hans son tänkte över sina alternativ, men struntade i båda för att istället spela fotboll – något han gjorde i hemlighet. Så varje gång skulle spela fotboll tog han med sig läroböckerna till planen och sa till sina föräldrar att han skulle plugga. När kläderna han spelade i blev smutsiga tvättade han dem i en närliggande flod, allt för att undanhålla sin dröm för sina föräldrar.
Det var på de smutsiga, slitna fotbollsplanerna i stadens utkanter som han upptäcktes av det lokala laget Kafr al-Battikh. Som 17-åring plockades han upp av andradivisionslaget Damietta, då som utespelare. Han spelade för lagets akademi i en säsong, innan han till slut samlade mod att berätta för sin far om hans nya karriärsatsning. Varje dag joggade han sju kilometer till lagets träningsanläggning, tillsammans med sin bästa vän som höll honom sällskap på cykel.
Innan han skrev på för Damietta hade han aldrig tidigare spelat med målvaktshandskar. Han fick sitt första par i samband med sin första träning med klubben, men dök upp dagen därpå utan dem. Han förklarade för sina tränare att han hela tiden spelat utan och ville, så länge det gick, fortsätta som så.
Han debuterade för klubben som 18-åring, 1993, och blev samma säsong uttagen i landslaget. Vid det laget hade han ännu inte en egen bil, utan skjutsades till landslagets träningsläger av en granne i dennas Peugeot Estate från 1970.
Mot slutet av sina andra säsong i klubben, med ett år kvar på kontraktet, skrev El-Hadary i hemlighet på för Al-Ahli. Vid det laget var flertalet klubbar intresserade av målvaktens tjänster, vilket innebar att han behövdes lotsas leta efter ett nytt lag fram till att överenskommelsen med Al-Ahli kunde offentliggöras.
Essam El-Hadary spenderade tolv år i Al-Ahli, där han intog en plats som en av landets bästa spelare. Han är en dominerande och högljudd målvakt, som använder sin röst, fysik och rykte till att ingjuta skräck i sina motståndare. Den legendariska Chelsea-ivorianen, Didier Drogba, ställdes mot honom vid flera tillfällen i sin karriär. Vid ett av dessa tillfällen slog anfallaren fast att El-Hadary är den tuffaste målvakt han ställts mot. El-Hardy även är känd för att fira landslagssegrar med vattenmeloner, som en hyllning till sin hemstad, och att dansa i takt till supportrarnas sång om honom ”Oros ya Hadary”, dansa El-Hadary.
År 2008 lämnade El-Hadary Al-Ahli för schweiziska Sion, under kontroversiella omständigheter. Flytten genomfördes utan att spelaren informerat Al-Ahli, där han fortfarande hade kontrakt, vilket fick honom avstängd i fyra månader. Men han lärde sig av sitt misstag. När han år 2011 tillhörde den sudanesiska klubben Al-Merreikh, försökte Hull City värva honom. Klubben nekade dock budet och spelaren tvingades stanna i Afrika.
El-Hadary fick sin landslagsdebut år 1996, tio månader innan den yngste spelaren i Egyptens VM-trupp Ramadan Sobhi (Stoke City) var född. Sedan dess har han hunnit spela över 150 landskamper, vunnit fyra afrikanska mästerskapstitlar och vunnit priset som turneringens målvakt i tre av dem. I denna egyptiska trupp är han den sista kvarvarande spelaren som vann tre afrikanska mästerskap i följd, mellan 2006 och 2010. Även om han går mot slutet av sin karriär ses han fortfarande som en nyckelspelare för landslaget, med förmågan att kliva fram och avgöra de viktigaste matcherna. VM i Ryssland blir hans största utmaning i karriären, men också – oavsett hur det går – hans största triumf.
”Det här är mitt budskap till alla fotbollsspelare och andra människor runtom i världen: ni måste tro på era drömmar och fortsätta kämpa för att förverkliga dem”.
Översättning: Christian Sundqvist.