I samarbete med The Guardian och medier över hela världen presenterar Fotbollskanalen VM-länderna. Nu: Senegal. Författare: Salif Diallo, APS.
Som son till en soldat, som även var tränare för arméns fotbollslag ASFA, verkade Pape Alioune ”Badou” Ndiaye ha funnit sin plats när han anslöt till den kända Diambars fotbollsakademi – som grundades år 2003 av Patrick Viera och Bernard Lama. Men han fick förtvivlat se på när hans lagkamrater rekryterades av större klubbar, medan han själv hölls tillbaka från en flytt av sina föräldrar.
”Vi var väl medvetna om hans passion för fotboll, men det fanns inte en chans att vi skulle låta det gå ut över hans studier”, förklarade hans pappa och före detta akademitränare, Mor Ndiaye. ”Jag älskar fotboll, men jag är först och främst hans pappa och jag om någon vet att även den mest talangfulle fotbollsspelaren inte alltid går hela vägen”.
Ndiaye gjorde inte sina föräldrar besvikna. Vid sidan av fotbollsträningarna på Diambars-akademin tog han ut en kandidatexamen i litteratur och gick sedan vidare till att studera juridik på Mbour Universitet, strax söder om Dakar. Samtidigt hade han nyligen blivit uttagen i Senegals U23-landslag, där han sakta börjat växa sig in i startelvan.
Det var i samband med att Diambars åkte till Norge för en turnering som han upptäcktes av scouter från Bodö/Glimt, en norsk Tippeligaklubb norr om polcirkeln. Han anslöt till laget år 2012. ”När jag vakande upp i Bodö under min första dag med klubben och öppnade dörren var jag livrädd. Jag hade aldrig sett snö förut i hela mitt liv, förutom på TV. Men stegvis lärde jag mig att inte bry mig om vädret. Om det är kallt, vad ska jag göra åt det? Jag fick den inställningen från mina föräldrar: det är viktigt att kunna anpassa sig”, berättade Ndiaye.
Bodö/Glimts supportrar tog honom tidigt till sina hjärtan. Med sin explosivitet, fysik, löpvilja och stenhårda avslut dedikerade de en ramsa om honom: ”Badou, Badou, what you gonna do?”. Men trots succén i Norge gick han helt under landslagets radar. Under sina tre år i Bodö var han knappt omnämnd i senegalesisk media av förbundskaptener, medan hans gamla lagkamrater Saido Mané, Idrissa Gueye och Kara Mbodji växte sig in i startelvan.
Det var först i samband med flytten till turkiska Osmanlipor, år 2015, som hans landslagskarriär tog fart. Förbundskapten Aliou Cissé gav honom sin första landskamp mot Namibia, som 25 år gammal. Trots det var det först inför de Afrikanska mästerskapen år 2017 som han säkrade en ordinarie plats i startelvan.
I mästerskapets andra match, mot Zimbabwe, råkade Ndiaye ut för en skada som tvingade honom till byte. Från avbytarbänken fick han se sin ersättare, Henri Saivet, storspela och göra mål på frispark. Lyckligtvis nog fick han återvända till startelvan så fort han var skadefria igen och har inte släppt sin plats sedan dess. Hans klubblagskarriär fick även ett rejält lyft efter turneringen, då han tog steget från Osmanlipor till Galatasary och 18 månader senare till Premier League-klubben Stoke City. ”Han kommer att bli en fantastisk spelare”, fastslog Stokes manager Paul Lambert efter Ndiayes debut mot Bournemouth. Så verkar även bli fallet. För trots att han och laget inte lyckades hålla Stoke kvar i den engelska högstaserien kopplas han redan ihop med en flytt tillbaka till Premier League till sommaren.
I hemlandet Senegal går snacket varmt om spelaren inför VM, huruvida han är bra nog för en startplats eller inte. Frågan är bara om han eller West Hams Cheikou Kouyaté, får chansen bredvid Gueye på det centrala mittfältet. Oavsett hur det blir, tveka in på att Ndiaye lär hugga tag i chansen om han får den.
Översättning: Christian Sundqvist.