När Peter Gerhardsson tog ut sin ursprungliga trupp till VM var det Hanna Lundkvist som tog högerbacksplatsen framför Stina Lennartsson. Men i VM-genrepet mot Filippinerna var olyckan framme för Lundkvist som stukade foten.
Några dagar senare kom beskedet att Lundkvist inte skulle hinna med att återhämta sig under mästerskapet. Därmed togs beslutet att Stina Lennartsson skulle kallas in och under lördagen var hon på plats.
- Det har varit tuffa dygn. Jag trodde inte alls att det skulle vara så här jobbigt, men varje dag blir det bättre och bättre. Jag känner fortfarande av det och har en del vakna nätter, men då kan man alltid ringa hem, säger Lennartsson.
Hon fortsätter:
- Men vi har gjort upp en bra plan för mig, hur jag ska stegra min träning, hur jag ska hålla mig vaken om dagarna och sysselsätta mig. Jag tränade min första fulla träning i dag, så det kändes bra.
Förbundskaptenen hade efter uttagningen ringt upp Lennartsson för att meddela att hon ska vara på alerten om hon skulle behöva kallas in. Så när en dag var på golfbanan med sin pojkvän kom samtalet - och då var det snabba puckar.
- Jag fick packa lite det jag hade. Jag var inte i Linköping utan jag var i Småland så jag fick ta med mig det jag hade.
Att hon skulle flyga själv var lite oroande för personerna i Lennartssons omgivning.
- Jag tänkte: "Gud, ska jag åka själv till Nya Zeeland. Jag tar mig knappt till Linköping". Men det gick ju nu är jag här.
Hon fortsätter:
- Det var många som var oroliga där hemma när de skulle skicka mig hit. Jag kan hamna var som helst, jag tappar bort flygbiljetter och vet inte vart jag ska ta vägen. Jag är lite vimsig. Och jag hakar mest på alla andra alltid, men nu skulle jag klara mig själv.
Hur hanterar du flygrädslan?
- Eftersom jag var själv hade jag inte så mycket val än att bara bita ihop, men det var inte så jättekul att vakna upp där mitt i natten, jag vet inte vart jag var och det blev turbulens, man är själv och tänker "ska jag dö här". Nej, skämt å sido. Nu ska det bli jätteskönt att resa med laget, förhoppningsvis var det här sista gången jag reste så långt själv.
Det svåraste har varit sömnen. Men för att hålla sig vaken har hon hållit sig sysselsatt.
- Det har varit mycket pingis, basket för att sysselsätta hjärnan och komma i gång. Sedan har vi pärlat en del och gjort mycket smycken.