Det har gått drygt en månad sedan Fridolina Rolfö satte det där avgörande målet och bärgade Champions League-titeln för Barcelona.
Rolfö slår sig ned på stolen framför mig efter landslagets träning inför stundande världsmästerskap på Nya Zeeland och i Australien – och hon börjar med att minnas tillbaka på kvällen i Eindhoven.
- Det är mycket känslor som bubblar upp. Jag älskar upphämtningar, det är nästan de roligaste matcherna både för oss men också för publiken. Det blir underhållande. Sen är det tufft att ligga under med 2-0 i första halvlek, vi hade ett jättebra halvtidssnack och fick bra energi av varandra. Vi visste att vi kunde vända det och sen att vi fick en sån start i andra halvlek gjorde att vi verkligen kunde tro på det. Att jag sedan fick avgöra var helt otroligt. Den känslan inombords var ren eufori.
Har du hunnit smälta vinsten?
- Det har varit så mycket annat som bara kastats in i nästa. Det har varit svårt att njuta av det, men när det väl lugnar ner sig lite så kommer man ha tid att reflektera och njuta av vad som faktiskt skedde.
Trots att Barcelona fick med sig resultatet var det inte en optimal uppladdning för den svenska landslagsbacken och det var inte helt säkert att hon skulle hinna med finalen då en knäskada spökade.
- Jag var borta fem, sex veckor innan finalen så det var inte den bästa uppladdningen. Men jag är otroligt glad att det gick att spela. Det är fortfarande inte helt hundra, men tillräckligt bra för att spela i ett VM, säger hon och fortsätter:
- Jag är glad att det fungerar, det har känts positivt under träningarna. Jag hoppas också att det kommer att fungera bra under mästerskapet.
Finns det några risker att spela då?
- Det finns det ju alltid när man inte är helt 100. Men jag känner ändå att jag litar på mig själv och jag har känt det här väldigt länge. Det är inget nytt som har kommit nu utan jag har spelat med tidigare så jag vet hur det är. Jag går på känslan och det känns bra.
Använder du sprutor?
- Nej, det har inte diskuterats. Just nu känns det bra, så jag behöver inte göra någonting, avslutar hon.