För två decennier sedan var damallsvenskan på sin bästa ranking någonsin. Säsongerna 2003/04 vann Umeå IK två raka Champions League-titlar och i samma veva toppade damallsvenskan Uefa-rankingen. Sedan dess har trenden varit nedgående och när listan uppdaterades tidigare under året hade Sverige halkat ner till en sjätte plats.
- Det är tråkigt så klart. Man vill alltid stå sig bra och spela de stora turneringarna som gruppspel i Champions League, men man är också lite kluven. Det har att göra med till exempel vilka spelare vi kan titta på och välja mellan. För bara fem år sedan tittade vi på en annan hylla, men det är bara att acceptera att vi är där vi är och att vi nu får hitta vårt sätt att jobba på så vi kan utveckla spelarna, säger FC Rosengårds sportchef Therese Sjögran till Fotbollskanalen.
Storlagen runt om i Europa pumpar in stora summor pengar i sina damklubbar som svenska lag inte kan mäta sig med. Samtidigt som FC Rosengård förlorar pengar på att spela i det allra finaste rummet. Men vad behöver man då göra när dubbelklubbarna kommer och kör över svenska klubbar med sina muskler?
- Vi har svårt att hänga med och den känslan har man väl haft nu de sista åren med tanke på allt som satsats i Europa, vi får anpassa oss bara. Det är oundvikligt, de pengarna som de stora klubbarna har kommer vi aldrig, oavsett hur mycket svensk fotboll utvecklas att nå. Det är bara att acceptera det och göra det bästa vi kan med våra resurser. Jag tycker fortfarande att svenska klubbar har rätt miljö för att utveckla spelare, spelare kan komma till damallsvenskan för att sedan bli tillräckligt bra för att spela i storklubbar så småningom. Den miljön kommer vi kunna behålla flera år framöver.
Senast FC Rosengård ställdes mot Barcelona i Champions League var 2016/17 i kvartsfinalen - en kvartsfinal som kom att bli skiftet för den katalanska klubben. Den svenska mästaren jublade nästintill när man fick reda på att man skulle ställas mot Barcelona, det var ett lag man skulle slå. Så blev det inte, och drygt fyra år senare spelade Barca sin första Champions League-final. Och 2020 tog man sin första CL-titel.
- De senaste tio till femton åren har allt förbättrats. Det finns mer resurser och man investerar mer pengar, dessutom tror majoriteten av styrelsen på laget och bryr sig om spelarna. Och man har alla verktyg man behöver för att lyckas, allt från tränare till fysioterapeuter, säger spanska journalisten Rut Vilar på Catalan Ràdio till Fotbollskanalen och fortsätter:
- Allt förändras väldigt fort här. För 20 år sedan, när er (svensk) fotboll var på toppen berättade Alexia (Putellas) att hon tränades av en lagkamrats pappa, men nu håller allt på att förbättras, man investerar i flickorna som fått flytta in på ”La Masia” med pojkarna, och i Nordeuropa har utvecklingen kanske stannat av lite.
FC Rosengårds lagkapten Emma Berglund har varit professionell sedan 2006 och menar håller med om att det skett en stor utveckling i stort genom åren. Och att Barcelona rusat fram samtidigt som FC Rosengård kanske inte har utvecklats lite mycket på senare tid.
- Det tar ju längre tid för oss men vi har bibehållit en ranking och stått väldigt bra i Sverige, men ute i Europa är det väldigt stora klyftor.
Vad kan du säga om utvecklingen i stort för att man ska ta sig långt i Champions League?
- Det är klart att de stora klubbarna har börjat satsa mer och de påverkas väl inte på samma sätt heller som vi svenska klubbar gör som inte har herrlag bakom oss. En klubb som klarar sig ekonomiskt kan göra de satsningarna som krävs för att man ska klara av att gå långt i Champions League. Och det är väl det sorgliga, att det är för få som tar striden mot Uefa för att kunna nå ekonomiskt ut. De klubbarna som tar sig långt har en stabil ekonomi och behöver kanske inte titta på prispengarna för att slåss för det medan en klubb som oss behöver slåss med näbbar och klor. Som vi pratat om tidigare påverkar det oss negativt att ta oss till slutspelet och spela gruppspel fastän det är en sådan sportslig framgång blir det en negativ trend rent ekonomiskt. Det är sorgligt att det ska vara så och det påverkas oss mer än de andra lagen.
Hur bör man göra då - ska man bara nöja sig med att vara med eller ska man försöka hänga med?
- Det är en jättestor fråga. Den har ställts ända sedan jag började min karriär och jag hörde världsspelarna, landslagsspelarna, då prata i samma frågor. Det finns egentligen inget enkelt svar på det. Om vi skulle ta oss till gruppspel och få in jättemycket pengar skulle det förändra en klubb som FC Rosengård i grunden medan det inte gör det nu. Så det är klart att ekonomin är en stor del av det hela. Hur man exakt tar sig dit önskar jag att det fanns ett enkelt svar och en rak väg dit, men det är nog större än så. Det kommer vara en lång väg för svenska klubbar att gå för att nå dit de stora klubbarna är just nu, säger hon och fortsätter:
- För oss är det mer kollektivet som blir det viktiga, att locka de stora spelarna att komma till en liten klubb med allt vad det innebär rent ekonomiskt är ju så klart svårt. Samtidigt förstår att det är stort för unga spelare att spela för en klubb med ett märke som verkligen betyder något och som man sett sedan man varit liten. Där kommer vi inte kunna slåss, det krävs många år för att det ska en sådan historia kring de svenska klubbarna och en kultur av fans och allt vad det innebär.
För FC Rosengård har det inför den sista CL-gruppspelsmatchen, mot Barcelona, blivit förluster i samtliga matcher och man har inkasserat noll poäng. Benfica var laget man skulle få med sig poäng emot, men så blev det inte heller - och från att svenska lag en gång i tiden har kunnat vinna prestigefulla titlar har man under de senare åren blivit lite av en slagpåse för storklubbarna ute i Europa.
- Det är som en identitetsfråga på något vis. Där står vi och vet inte riktigt vilket ben vi ska stå på. Vi har så klart en stark tro på oss själva och kommer från en jättebra säsong där vi har gjort det bra i ligan. Man vill inte se sig som en slagpåse och lägga sig platt och säga att vi är underdogs i alla matcher, för man har fortfarande den här starka tron på sig själv och vad man gjort under ett helt år. Samtidigt är det svårt att veta exakt hur man står sig eftersom det går väldigt snabbt ute i Europa över lag. Det händer mycket och man utgår från hur klubbarna presterat för ett eller två år sedan, säger Berglund och fortsätter:
- Jag sitter också med ett svenskt hjärta och hoppas att det inte ska bli så, men det ser så ut just nu med tanke på hur vårt gruppspel varit. Och det är jättetråkigt, men vi har inte gjort våra bästa matcher i de här matcherna vi spelat heller. Jag tror att klubbarna också kommer med mycket självförtroende utifrån att man spelar i en sådan klubb. Många matcher när det står och väger ser man också skillnaden när något går bra kontra dåligt. Kanske det svänger mer för oss än dom just för att de kanske har ett självförtroende av att vara ett topplag i Europa, det bemästrar ju inte vi med tanke på att man inte har den historian eller klubbmärket.