De här lagen blir topp fyra 2024

Västerås är en gåta. En gåta som saknar svar. Nu har jag sett de flesta av deras matcher i årets allsvenska och till övervägande del är det samma visa som upprepas. Ett hack i skivan. Igen och igen och igen. Tre mål gjorda på sju matcher duger inte i någon serie någonstans. Det finns liksom inga ursäkter längre. Oflyt kan man ha i korta perioder men att missa flertalet straffar, några öppna mål och många givna lägen är inget annat än oskicklighet. Jag blir själv nästan irriterad och frustrerad när jag ser spelarna missa gång på gång. Man kan då undra hur Kalle Karlsson känner? Hopplöshet? Han och spelarna har gjort ett kanonjobb för att växa in i den allsvenska kostymen. Spelmässigt är de faktiskt urstarka, men nu börjar jag undra om inte stressen och tvivlet börjar komma på riktigt. Vem ska kliva fram och göra målen?

Vilka blir topp fyra?

I min bok kan man nu efter sju omgångar se vilka lag som är topplag om de inte slås sönder i sommarfönstret. Malmö är ett givet topplag så klart. Likaså AIK och Djurgården enligt mig . Båda de två senare lagen har en grundstyrka som gör att de kan vinna matcher på olika sätt. Även om de inte har sin bästa dag så har de den individuella spetsen för att kunna vinna matcher ändå. Det såg vi Leach Holm, Fallenius och Widell Zetterström visa i Västerås senast. Den spetsen kan vi se i andra lag också givetvis men i de lagen är ofta fallet att de saknar grundspelet. Kika till exempel på Norrköping som har spets men som saknar stabiliteten fullt ut (de hade behövt en Marcus Danielson!).

Djurgården

Djurgårdens dynamiska anfallsspel har stagnerat till viss del. Gulliksen är absolut mer stillastående nu än när han kom. Bergvall tas hårdare eller ges inte något utrymme alls. Dahl och Johansson fortsätter flyga fram på kanterna men får lite mindre hjälp av spelarna framför sig. Den som fortsatt håller den höga nivån från cupspelet är Leach Holm! Hans passningsspel har jag nämnt många gånger då han är en av de få i hela serien som hela tiden utmanar motståndarnas linjer med sina passningar. Finns den yta att spela bollen framåt i så hittar Leach Holm den väldigt ofta och med bra precision. Djurgården är bra på riktigt även om de tappat lite fart. Det gäller för dem att återigen öka upp aktiviteten och intensiteten lite till för att hitta sin högsta nivå. Hur som helst är de topp fyra i min bok efter 30 omgångar.

AIK har ökat takten

AIK:s resa från förra året imponerar. Berntsen och Berg kom in och gjorde truppen och spelet till sitt. Truppen är stark och sett till bara den bör man absolut ligga i toppen. Berntsen skickade bort orosmoment som Durmaz och fick in spets i bland annat Pittas och Celina. Spelet har byggts upp under Bergs tid som tränare, från att vara lite stelt till att nu vara mer initiativrikt och modigt. När grunderna nu är på plats och de skickliga spelarnas självförtroende är tillbaka på topp så bör AIK kunna vara bland de fyra bästa lagen när serien summeras.

MFF vinner!

Malmö är den solklara seriefavoriten trots missräkningen i Borås sist. Elfsborgs spelstil verkar inte passa MFF särskilt bra. När Elfsborg bestämmer sig för att backa hem och fokusera på defensiven är de så starka i omställningarna med Hedlund, Baidoo och Zeneli att även seriens bästa lag får svårigheter. Enligt mig lovar det gott för boråsarna inför cupäventyret i Europa i sommar. Där kan man och bör man fokusera på en solid defensiv och låta motståndarna öppna upp sig för kontringar. Jag tror verkligen de kan göra bra ifrån sig internationellt med det sättet att spela på. Men de kommer inte att nå topp fyra i allsvenskan 2024.

Åter till Malmö. De har blivit ett monster som slukar mycket av det som kommer i dess väg. Otroligt hur bra de spelar! Till sin bollinnehavsorienterade fotboll har de adderat ett snabbare sätt att spela. I år är det inte alls lika mycket tråcklande i ytterzonerna (jo det tråcklar fortfarande en del) som förra året. När läge finns att slå in bollen i straffområdet syns ingen tvekan. Botheim och Kiese Thelin ska matas med bollar. Nanasi är hjärnan och finessen som kan så många olika saker. Till skillnad mot Taha Ali (som är grym på att dribbla) har Nanasi en större och mer färgrik palett. Små nätta passningar blandas med långa krossbollar och stenhårda instick. Långskott blandas med att stöta bollar mot mål från nära håll. Han är allsvenskans bäste spelare när han är på rätt humör. Med Dahlin, Cornelius och Jansson som ankare och stöttepelare bakåt och ett skickligt innermittfält finns det inget annat lag som kan hindra MFF från att vinna årets allsvenska.

Häckens kvaliteter gör dem till ett topplag

Mitt fjärde topplag är BK Häcken. Det kanske inte är en skräll att jag valt just dessa fyra då de redan nu tillhör toppskiktet, men det jag vill komma till är att över tid är det dessa lagen som kommer att ta flest poäng. Halmstad är i toppen nu men kommer absolut inte vara där om fem omgångar ens. De kommer snarare återfinnas i bottenskiktet. Häckens spel är fyndigt och vuxet. Starten på säsongen var bra offensivt men defensiven lämnade då en hel del att önska. Mycket av problematiken har rättats till och med Lode och Hovland har de hittat mer rätt än tidigare. Simon Gustafsson behövde även han lite tid för att anpassa sin defensiv så att den hjälper laget. Nu är han mer i rätt ytor i defensiven och släpper sällan motståndarna rättvända mot sin egen backlinje. Inoussa, Rygaard, Layouni, Lindberg med flera är alla oerhört vassa vapen framåt och jag ser inte hur Häcken skulle kunna hamna utanför topp fyra i november.

Värnamo och Kalmar tog viktiga segrar

Både Värnamo och Kalmar visade med sina prestationer i omgången som gick att de inte tänker tycka synd om sig själva. Värnamo gör en finfin insats i Stockholm och visst måste det ha varit så att de gärna ville visa Hellberg att han minsann inte har bytt upp sig. Värnamo gjorde sin bästa match för året och vann i mitt tycke rättvist. Nu väntar nog alla i Värnamo bara på att Engvall ska komma igång med målskyttet i år igen.

Jag har varit med om att möta tränare som jag har haft innan som har tagit “ett kliv uppåt” i karriären. Man är som spelare redo att göra det där lilla extra för att visa att tränaren har gjort ett fel val. Motfrågan blir det kanske; varför är man inte alltid redo att göra det där lilla extra? En bra fråga som inte går att svara på. Man tänker inför varje match att man ska ge allt man har och lämna sin själ och sitt hjärta ute på planen. Man lyckas inte alltid. Tro det eller ej, men jag är rätt säker på att det är en slentriankänsla som infinner sig i matchvardagen. Som spelare behöver man utmanas lite extra hela tiden eller utsättas för något särskilt för att varje match ska bli intressant. Det låter dumt när jag skriver det, men det ligger en viss sanning i att det är svårt att hitta den där extra gnistan i varje match. När man möter sin gamla tränare är det däremot inte svårt att käka taggtråd innan och löpa de där extra metrarna.

Kalmar mötte topplaget HBK och lyckades vinna med 5-2. Halmstad är absolut inget topplag och de ser sig själva inte ens som ett topplag. I mina ögon har de mycket att arbeta med för att till och med undvika den absoluta botten. Anfallsspelet bygger enbart på kontringar och fasta situationer. Det kan absolut funka, men det är lite för fragilt för att det ska hålla över tid. Kalmar kunde spela i många olika ytor i sitt anfallsspel som gav Halmstad problem. KFF var betydligt mer alerta än i tidigare matcher och trots en tappad ledning kunde de vända och vinna. Möjligen var det så att Kevin Jensens turliga 2-2 mål gav den där lilla boosten i tron på framgång som Kalmar så väl behövde. Brolin var petad efter flera misslyckade ingripanden och Kindberg gav en säkerhet till spelarna framför sig som behövs för att vinna matcher. Kalmar har absolut inte råd att släppa in så enkla mål som de har gjort i tidigare matcher och inte heller så enkla som de gjorde mot HBK. Där behöver tuffheten och försvarsattityden utvecklas i snabb takt. Men det förtar ju inte det viktiga i att ta tre poäng även när man släpper in två mål.

Derbyt då?

Äntligen fick Göteborg sitt gamla derby tillbaka. Två klassiska lag gjorde upp på Gamla Ullevi och det var mycket som var bra. Främst intensiteten och publikmatchen. Publiken var otrolig och på något vis unnar man GAIS-anhängarna att få njuta av en vinst i en otroligt viktig match. Matchen på planen var egentligen inte mycket att skriva hem om. Många frisparkar, lite ställningskrig och några hyfsade målchanser utöver målen efter det att 0-2 målet fallit. Blåvitt hade stora svårigheter att ta sig igenom GAIS defensiv. Är det något som GAIS har utvecklat snabbt så är det defensiven. Det finns inte många håligheter att hitta. Bra gjort av Holmberg och staben att sätta den delen av spelet efter att det var europavägar som ledde rakt in i eget straffområde i inledningen av allsvenskan.

Talande för derbyt i stort var 2-0 målet. Ahl Holmström (som gjorde ett kanoninhopp) sprintade med hjärtat utanpå tröjan för att sätta dit läget som gavs. Hann före Bishesari och lättade bollen mot mål. I mitten lunkar Carlén och är inte nära varken Ahl Holmström eller att hinna upp bollen som går mot målet. Han försöker inte ens! GAIS var hetare sett till hela matchen och vann rättvist och har skapat distans ner till de blåvita grannarna. Det måste svida för IFK att vara sämst i stan (i allsvenskan). Det är alltid lättare att vara underdog med absolut noll att förlora. GAIS visade storebror att passion, fart och mod slår lag som har aningen mer klass (eller har de verkligen mer klass än GAIS?).

Omgångens stjärnsmäll – Återigen fick Traustason på en kanonträff. På en touch slog han till ribba in och Nordfeldt kunde inte annat än att applådera. Wow!

Omgångens “vad hände?” – I hård konkurrens med Bajen tar ändå Sirius priset. Inget lyckades och det är sällan jag har sett Sirius så svaga som de var i matchen mot Häcken. Den negativa trenden måste brytas!

Omgångens gladaste – Axel Henriksson strålade ikapp med sina grönsvarta fans när han satte 1-0 i derbyt. Oerhört kul att se den glädjen och det var nästan så att man kunde ta på den.

Omgångens spelare – Han ser ut som en Björnbuse och ångar fram på högerkanten som ett ånglok. Med två assists och ett mål visade Tychosen sin förmåga när AIK krossade Norrköping.

Omgångstipset – omgång 8

Nästan hälften av matcherna med rätt tecken förra omgången. Nu satsar jag på minst fem rätt denna omgången.

AIK – Sirius 3-1

Halmstad – Mjällby 0-0

GAIS – Västerås 1-1

Norrköping – Hammarby 3-3

Häcken – Kalmar 4-2

Djurgården – Elfsborg 2-1

Värnamo – BP 1-2

IFK Göteborg – Malmö 2-2

Ha det fint

// Viktor

Synd om Värnamo

Halmstad gjorde processen kort med Värnamo och gick in till halvtidsvilan med 3-0. Värnamos taffliga eller rent ut sagt horribla försvarsspel i egen box förgyllde istället HBK:s eftermiddag i VARBERG! Även om matchens destination inte bör spelar någon roll för hur väl man försvarar eget straffområde så måste man ändå tycka väldigt synd om fotbollslaget IFK Värnamo just nu. Sex matcher av allsvenskan 2024 har spelats och Värnamo har spelat alla på bortaplan. Bedrövligt och oacceptabelt! GAIS hade närmre till Värnamos hemmamatch än vad Värnamo själva hade! Halmstad hade betydligt närmre till Värnamos hemmamatch i Varberg än vad Värnamo hade. Hur kan det gå så fel? Nu får de se till att göra en bra bortaprestation mot Hammarby och sen förhoppningsvis får de slippa att spela hemma borta när BP kommer till Småland. Kämpa Värnamo!

Wängberg är underskattad

Löpvillig, stark, positionssäker och teknisk. GAIS ytterback är betydligt mer fotbollsspelare än många etablerade allsvenska högerbackar. Inte bara senast mot Djurgården utan även i tidigare matcher har GAIS lagkapten visat sina fina kvaliteter. Guld värd för sitt lag och han kan med stor sannolikhet gå till ett på pappret större allsvenskt lag framöver om han har viljan och lusten. GAIS som lag gjorde en vuxen och stabil insats igen och kunde så när få med sig en poäng från Tele2 hem till Göteborg. Inför allsvenskan var jag säker på att de skulle behöva kippa efter andan i matcherna mot nästintill alla lag, men nu verkar det som att de har gjort en klättring på sin progressionsstege. Helheten är väldigt bra och inget ges bort lättvindigt. Man ser struktur i försvaret och ett visst mod i anfallsspelet som gör att de kan skapa chanser. Fortsätter de så här finns det väldigt goda möjligheter att klara kontraktet.

Djurgården tog ändå hem segern i matchen mot GAIS till slut. Hümmet gjorde det han skulle och man måste erkänna att han har ett jäkligt bra skott! Får han ett läge träffar han ofta mål och det med bra hastighet på bollen. Annars var Djurgården lite tröttare än tidigare. Även om de var bra så märks det en viss skillnad i hastighet när det äldre gardet kommer in. Inte mycket, men den finns där. Ytor som är öppna mellan motståndarnas lagdelar hinner täppas igen. När det finns hål att spela i eller att springa i måste man ibland ta de direkt. Det går inte att vänta en halv sekund för länge för då hinner ytorna stängas. Framför allt var det löphastigheten man såg en viss skillnad på i Djurgårdens offensiv. För att spela så varierat och med den finessen som de har gjort inledningsvis måste Bergvall spela. Han är den dynamiska motorn som gör arbetet för motståndarna jobbigare. Men en viktig 1-0 seger i den så kallade serielunken ska absolut inte förminskas utan snarare tvärtom.

5-0 i serielunken

Rydström var nöjd med sitt Malmö efter fem mål framåt och noll bakåt. AIK började piggt och man såg att de hade en tanke och en idé som var genomtänkt. Trots det tog MFF udden ur Gnagets presspel och anfallsspel ganska snart därefter. AIK:arna pratade om att det var pinsamt och förnedrande. Självklart är det tungt att förlora med 5-0 men var det verkligen så illa? Nä inte riktigt. Men Malmö dominerade stort och det gick inte att se att det var seriens etta mot seriens tvåa som möttes. Skillnaden i spelet på planen var större än så. Malmö är ruskigt bra! Framför allt i sin återerövring. Fördelen med det korta passningsspelet och de relativt korta avstånden mellan varandra i Malmös lag är att de alltid har flera spelare nära bollen om eller när de blir av med den. De tre-fyra sekunderna efter bolltappet är MFF riktigt bra och tar väldigt ofta tillbaka bollen igen. Mentalt jobbigt för motståndarna och barnleksenkelt för MFF. Sen att de har spelare som IKT, Botheim och Nanasi som ligger i toppen av skytteligan gör ju livet som MFF:are ganska mycket enklare. I år kommer inget lag att komma ifatt Malmö.

En skada på Saletros vore riktigt surt för AIK just nu. Han är en stor del av AIK genom att bara vara den han är. Både som människa och som fotbollsspelare. Identiteten sitter i hans DNA och han är pådrivaren i laget. För lagets skull hoppas jag att det bara är lite småkänningar som försvinner lika snabbt som de kom. Annars är det bara för AIK att sitta upp på hästen igen och fortsätta på den väg som de slagit in på. Ett olycksfall i arbetet borta mot seriesuveränen får inte lyckas slå ner dem nämnvärt. AIK har något på gång.

Känslomässigt när Christiansen hyllades under och efter matchen

Comebacken är avklarad och vilken återkomst det blev. Hyllningarna från publiken när AC stod där på sidlinjen gav mig gåshud. Man kan ju inte annat än att älska en historia med ett lyckligt slut. Fotboll i stort ger oss ofta sådana känslor och upplevelser. Gemenskapen som fotbollen kan bidra med visade sig från sin bästa sida i Malmö i söndags. Kraften som finns i ett positivt publikklimat kan uppbåda känslostormar och kärleksbomber utan dess like. När AC efter matchen klev ut i publikhavet kom det en liten tår hos mig. Allt det fina med fotbollen var där och då! Att om en person faller står tusentals där och lyfter upp den. Ger den kraft att fortsätta. Kraft att vinna fajter som inte ens ska behöva tas. Tack alla inblandade för den upplevelsen!

Göteborg och Norrköping vinner igen

Göteborg tog en blytung 3-0 på Grimsta och Norrköping en ännu tyngre 2-1 på Hisingen. Jag blir inte riktigt klok på vissa lag i allsvenskan och de här båda lagen är två av dem. Ena stunden tänker man att de är ganska mediokra för att i nästa imponeras en aning av dem. Jag vet inte riktigt vilket ben jag ska stå på. Båda har toppar som är riktigt höga och då kan de hota alla lag i serien. Spetsen i spelarmaterialet finns där och ibland undrar man varför de inte bara kan få kontinuitet i att vinna matcher. Nu har Norrköping tio poäng på de fyra senaste och vänder underläge och försvarar överläge. Kan det kanske ändå bli ett kul år för östgötarna? Göteborg gör bra prestationer men lyckas inte ta så mycket poäng. Nu fick de islossning och Skjellerup fick stöta in en retur, vilket gör att poängskörden både för honom och för laget nu kanske kan peka uppåt. Intressant att följa, minst sagt.

Elfsborgs minikris är redan över? Kalmars fortsätter!

Jag vet hur svårt det är att vända en trend. Att tänka i nya banor och bryta dåliga vanor och mönster. Skitsvårt! Det behövs hårt jobb och en hel del tur. Den turen har absolut inte KFF för tillfället. Återigen gör ett misstag längst ner i planen att Kalmar tappar sin ledning och i matchens absolut sista minut slår Mjällby in bollen i mål genom en solklar hands. Svårt att se för domaren så klart men samtidigt oerhört tufft för Kalmar som behöver den där lilla turen just nu. Fem förluster på de sex inledande matcherna är nog ändå mer än en minikris.

Elfsborg tog sig kanske ur sin minikris. Jag vet att man inte ska ropa hej för tidigt, men visst är en hållen nolla och två fina mål framåt ändå ett tecken på någon form av utveckling och att man har stannat upp och tänkt till. Visst fanns det något bra läge för Sirius att göra mål men Elfsborg blödning är ändå stoppad. Zeneli fick kliva fram och vara viktig och ständigt jobbige och underskattade Per Frick visade vägen framåt.

Läste en ny studie om vad som skapade stress på arbetsplatser. Otydlighet var överst på listan. Är det något man skulle kunna säga om Elfsborg nu så är det att det möjligen kan vara lite otydlighet i karusellen kring tränare. Visst borde det vara så att allt är solklart för det är det ju på pappret, men i praktiken är det en övergångsperiod redan nu där den nye tränaren är på plats i någon form. Jag tror inte det är lätt att förhålla sig till den situationen alltid. Man vet att en förändring kommer att ske inom kort och då kan det vara svårt att se nuet istället för framtiden. Jag vet att den här utläggningen är ytterst lite grundad i någonting alls egentligen mer än den känslan jag har utifrån min egen erfarenhet. Ambivalens är svårt, alltid!

Omgångens mål – Zenelis frispark från ytterzon utnyttjades på bästa sätt och skottet överraskade nog många. Suveränt!

Omgångens assist – Botheims lilla läckra lobbpassning till IKT var grandios.

Omgångens spelare – Nahir Besara var överallt och visade ånyo vilken underbar spelare han är. En personlig favorit som sällan gör en besviken. Wow!

Omgångens stjärnsmäll – Diawara sänkte först Tychosen med en tackling och fick genast därefter känna på en riktigt stjärnsmäll själv. Nanasis skott gav Diawara en tråkig återkomst till Skåne.

Omgångstipset omgång 7 och cupfinalen

Cupfinal i veckan och Malmö kommer att krossa Djurgården. 3-0 skrivs siffrorna till i malmösolen.

Kalmar – Halmstad 1-2

Mjällby – BP 2-2

Sirius – Häcken 1-3

Elfsborg – Malmö 2-1

Västerås – Djurgården 2-0

AIK – Norrköping 1-1

Hammarby – Värnamo 3-0

GAIS – IFK Göteborg 2-3

Ha en fin vecka

// Viktor

Jag minns min allsvenska debut som den var igår. I ett soligt Gävle fick jag hoppa in och spela några minuter i en otroligt välspelad oavgjord tillställning. Nervositeten gjorde sig påmind när man stod där med en minut kvar att spela och gjorde i ordning benskydden. En minut var det alltså kvar! Det gick knappt att misslyckas. Den minuten var skön att få. Debuten var avdramatiserad och avklarad. I hemmamatchen mot GAIS i omgången som följde fick jag spela 20 minuter och kunde sakta men säkert växa in i den allsvenska kostymen. I tredje omgången mot Djurgården fick jag äntligen spela från start. Dock på min lillebrors bekostnad, det sved! Är det någons plats man inte vill ta så är det ju ens egen brors så klart. Men han lyckades lite bättre än mig längs karriärsvägen senare ändå så med andra ord var det kanske jag som fick honom att sätta lite extra fart och bli den fantastiska spelare han var.

I början av karriären är man väldigt spänd och nervös inför matcherna. Pressen, stressen och den egna viljan att prestera bra gör att känslorna kan gå åt alla håll samtidigt under en matchdag. Med all säkerhet vet jag att jag inte är den som har mest problem med sådana tankar utan jag har snarare varit ganska bra på att hantera dem. Men likväl kan det vara svårt att prestera när man kommer upp som ung spelare och har förväntningar på sig från såväl omgivningen som från sig själv. Rädslan för att misslyckas får inte bli större än modet att våga lyckas. Man får alltså inte glömma sin egen identitet när man väl står där och ska prestera i det största svenska rampljuset.

Elis och kamratmöte

Kopplat till det jag nyss skrev är jag mäkta imponerad av Elis Bishesaris intåg i allsvenskan. Stressen som kommer med att vara målvakt vill jag inte ens tänka på. Jag själv var mittfältare och kunde någonstans gömma mig i ett kollektiv och jobba hårt om nervositeten skulle ställa till det med tekniken av någon anledning. Elis ser inte ut att lida av någon existensiell ångest kopplat till fotbollsspelandet alls. Självklarheten han visar upp såväl med fötterna som i luftrummet förtjänar en eller två egna rader här. Sättet han skapar lugn kring sig med sitt agerande är en ovärderlig egenskap som målvakt och kommer att ge Blåvitt glädje framöver. Relaterat till mina egna stapplande minuter i allsvenskan är Elis inledning på säsongen värd att imponeras en aning över.

Kamratmötet blev inte riktigt en glimrande historia men hade så klart sina stunder. Framför allt fick vi alla väderlekar på en och samma gång men även vissa bra prestationer så klart. Enskilda spelare som man kan imponeras av är Traustason som har vuxit fram till Norrköpings allra viktigaste spelare med sina kvaliteter i såväl offensiven som defensiven. Hans erfarenhet gör sig tydligt påmind i många situationer och han kanske bör rankas som en av seriens toppspelare. Även det jag har sett av Tim Prica gillar jag skarpt. Stark i det felvända spelet men kan ta löpningar både med och utan boll. I honom har Norrköping en riktigt fin spelartyp. Annars pratas det en hel del om Yalcouye nu! Skicklig, kvick och outtröttlig. Just i den här matchen kanske han inte lämnade något större avtryck men potentialen som finns där är så klart något IFK Göteborg bör värna om och utveckla så snabbt som möjligt.

Tvillingderbyt var välspelat

Tvillingderbyt var välspelat men inte sprakande. Matchen i sig var ganska jämn men AIK verkar veta ganska väl hur man ska neutralisera Djurgårdens styrkor. De tog viss kontroll över händelserna och såg över 90 minuter aningen starkare ut än DIF. Det är inte första gången AIK visar upp sin förmåga att prestera i derbyn. Bergstrand och Lagerlöf lyckas inte riktigt uppbringa det där sista i de här matcherna för att få laget att vinna. Fråga mig inte varför det blir så men någonstans ligger det en hund begraven. Kanske är det så enkelt att AIK har ett litet litet mentalt övertag som gör att de lyckas få in bollen i mål och vinna de här tajta matcherna.

Från omgång ett mot VSK fram till omgång fyra mot Djurgården har AIK gjort en stor förbättring av sitt spel och ser väldigt stabila ut. Framför allt är det presspelet högre upp i banan som har gjort att de kan få ut mer av sina individuellt duktiga spelare. Istället för att de har bollen långt ner på egen planhalva lyckas de att vinna den högre upp och därmed få möjlighet att både kontra (vilket de är duktiga på) och att etablera possession på motståndarens planhalva. Kan de bibehålla den här nivån över tid kommer det att rulla in poäng till solnalaget.

Djurgården har verkligen ingen anledning till oro. De är bra och trots förlusten hade de nog fler chanser än AIK att faktiskt göra mål. Tillfälligheter avgör viktiga och snåla matcher. Den här gången var de på AIK:s sida. Albin Ekdal visade i derbyt att han är redo fysiskt för att spela allsvensk fotboll på riktigt igen och han kommer så klart att behövas nu i det komprimerade matchschemat. Bergvall såg frustrerad ut och måste lära sig hantera de tuffare tagen som han kommer att utsättas för. Ta det som en komplimang att bli hårt tagen och klaga inte för snabbt till domarna. Det kommer inte bli snällare spel när han kommer utomlands!

GAIS har snart en passande kostym

GAIS håller på att växa in i den allsvenska kostymen och gjorde mot Mjällby sin kanske starkaste prestation hittills. Mjällby var steget efter i många situationer vilket betyder att det blir svårt att vinna matcher. GAIS var aggressiva och hade högre fart i både presspel som i offensiva löpningar. Det betalade sig i slutändan också i form av tre poäng. GAIS måste också var nöjda med sin utvecklingskurva sett från omgång ett tills nu. Försvaret är mer kompakt och spelet i de båda straffområden är några nivåer upp i jämförelse med matchen mot BP. Borta mot Kalmar behöver de vara både kompakta och aggressiva för att slippa springa efter bollen alltför mycket. En annan sak som var av betydelse var Jack Cooper Loves inhopp och målskörd. Med Cooper Love i målform kan deras kontringsspel förbättras, vilket bör passa väl i matchen mot Kalmar och möjligen ge dem poäng.

Häckens offensiv imponerar

Häcken har höga toppar och kan prestera väldigt bra fotboll när saker stämmer. Mot Hammarby gick det i perioder. De spelar vågat i defensiven vilket kunde och kanske borde renderat i fler baklängesmål. Lägen fanns för Bajen helt klart. Om Häcken ska knipa de översta platserna i serien behöver de med all säkerhet täppa igen bakåt. Som jag sa förra veckan, de ska inte behöva göra tre-fyra mål varje match för att vinna. Men har man spelare som Inoussa, Layouni, Chilufya, Romeo, Lindahl, Gustafsson och Rygaard på planen samtidigt kanske man kan förvänta sig en frejdig offensiv och en mindre bra defensiv. Det finns val för en tränare att göra och man måste förstå innebörden och ta konsekvensen av dem. Jag kan ju gilla att Paco spelar med massor av offensiva spelare samtidigt. Framför gillade jag det jag såg av Inoussa denna gång. Tekniskt skicklig och med förmågan att glida fram och förbi sina motståndare. Spännande spelare minst sagt.

BP fortsätter att spela väl och var numret större än HBK. Imponerande framsteg av Mellbergs gäng. Västerås presterade återigen bra men inkasserade sin fjärde raka 0-1-förlust. Vem ska göra målen? MFF var inte lika bra som tidigare men tog ändå tre nya poäng tack vare Nanasi. Brattberg och VSK höll emot länge och bör ändå på något sätt vara nöjda. Kalmar vände trenden med en bra prestation och Värnamo tog en stark trepoängare i Uppsala. Vart ska serien ta vägen? Allsvenskan är vad den alltid har varit, oviss och superintressant!

Omgångens…

Omgångens frisparksmål – Zeljkovic kanon var snygg men Traustasons var ännu snyggare. Totalt otagbar och av högsta internationella klass.

Omgångens mest tragiska – Abdihakin Ali hann spela i SEX sekunder i derbyt! Det såg ut som att han fick ett pistolskott ner mot hälsenan/vaden och föll ihop. Oerhört tråkigt för honom efter att ha kämpat sig in i elvan och presterat bra. Krya på dig.

Omgångens spelare – Zeidan Inoussa charmade mig och fastnade på min näthinna. Elis Bishesari var omutlig! Båda två blir omgångens spelare i den fjärde omgången.

Omgångstipset för omgång 4 & 5

Jag kan enkelt konstatera att jag suger på att tippa, men jag fortsätter ändå! Här kommer nästa omgångstips. Denna gång för både omgång 4 och 5.

Omgång 4

AIK – Värnamo 2-0

Göteborg – Häcken 2-2

BP – Sirius 3-2

Djurgården – Malmö 1-1

Norrköping – Elfsborg 2-2

Halmstad – Hammarby 0-1

Kalmar – GAIS 1-0

Västerås – Mjällby 0-1

Omgång 5

Malmö – AIK 3-1

Värnamo – Halmstad 0-1

Djurgården – GAIS 4-1

Häcken – Norrköping 3-1

Elfsborg – Sirius 1-1

Mjällby – Kalmar 2-0

BP – Göteborg 2-1

Hammarby – Västerås 2-2

// Viktor

Hur länge ska Västerås behöva behålla sina noll poäng? Trots att man släpper in ett klantigt mål på hörna i inledningen mot Halmstad har VSK flera bra lägen att kunna kvittera (inte minst straffen). Västerås är modiga i sitt presspel och med bollen spelar de vårdat och framåt. Egentligen finns det inte särskilt mycket att klaga på gällande deras inledning på återkomsten i allsvenskan. Förutom den lilla detaljen att de inte gör mål! Hur kan man missa så många lägen? Hade det varit något annat lag än VSK hade det blivit krisstämpel och jordens undergång. Nu är det bara ett stort aber som någonstans passerar i bruset.

I omklädningsrummet är man nog mer oroliga. Det finns alltid någon sorts tröst i att man spelar väl och har övertaget i matcherna, men krasst sett handlar fotboll om att göra mål och det gör inte Västerås. Trots två straffar, flera öppna lägen och fina inspel så har VSK ett gigantiskt problem när det kommer till den lilla detaljen att förvalta sina chanser. Öva avslut varje dag på träning! Låt spelarna få göra mängder med mål i alla möjliga former. Det finns inga genvägar utan bara hårt jobb för att skaffa självförtroende i svåra situationer. Nu är det stabens ansvar att se till att spelarna får göra mål i olika avslutsformer. Då kommer de kunna vända den poängmässigt jobbiga inledningen.

Göteborg tog sin första trea

Enligt mig var det bara en tidsfråga innan Göteborg skulle få poäng för sin inledning av allsvenskan. Jag tycker att de har varit bra mot såväl Djurgården som mot Halmstad. Intensiteten finns där och de spelar synkat som ett lag i både offensiven som defensiven. Givetvis är det inte fulländat på något sätt och man kan kanske kräva ännu mer i längden från en sådan stor klubb som IFK Göteborg faktiskt är. Men med tanke på fjolårssäsongen måste klubben vara nöjd med de framsteg som görs, även om det är små steg är de ändå i rätt riktning.

Santos var den med mest spring i benen på Guldfågeln Arena och låg bakom en hel del av det som hände framåt för IFK. Hans snabbhet sätter verkligen motståndarna på prov och jag föredrar att se honom i en mer offensiv position än den som högerback. Han skapar lägen för sig själv men även för sina lagkamrater när han drar iväg med sina löpningar både med och utan boll. Mucolli är speluppläggaren, Abraham är finurlig men det är Santos som många gånger ger de andra ytor att operera i.

I och med segern får Blåvitt det lilla lugnet som de så väl behövde. Den mentala hälsan lär förbättras avsevärt och chansen att kunna vända underlägen och vinna svåra matcher ökar så klart när man får betalt i poäng för sina bra prestationer. Norrköping på hemmaplan i nästa omgång kan med stor säkerhet rendera i en ny trepoängare tack vare den väldigt viktiga trean i Kalmar.

Kalmars inledning oroar

Kalmar känns aningen dränerade på självförtroende och då är överdrivet possessionfokus kanske inte att föredra. Kortpassningar i eget straffområde kan man ju skippa för det är sällan det leder till mål framåt. Börja bollinnehavet aningen längre upp så det i alla fall finns möjligheter att ställa saker till rätta om det nu går fel. Riskminimering kan ha flera betydelser och om man vill vara ett lag som tar initiativ i matcherna med hjälp av bollinnehav bör man ändå kunna värdera situationer utifrån hur farligt ett eventuellt bolltapp skulle kunna bli. Två bortgivna mål på tre matcher leder sällan till poäng och bra tabellplaceringar. Sluta spela vid egen mållinje!

Mjällby och AIK såg bra ut

I matchen i Blekinge fick vi se AIK:s starkaste match för säsongen. Det jag efterlyste i min analys efter matchen mot BP fick vi nu se i verkligheten. Presspelet var mil bättre än i föregående matcher och flera gånger pressade AIK högt med resultatet att de lyckades sno bollen på offensiv planhalva. I och med den bra pressen fick de oftare bollinnehav på motståndarens planhalva och kunde då också enklare få in Saletros i spel. Ali spelade från start och visade ånyo att han bör ha den platsen så länge som Ellingsen är ur spel. Han springer oftare med högre hastighet än Celina och hjälper sina medspelare mer. Om AIK fortsätter så kan de bli ett lag som dominerar matchbilder och styr vad som händer på planen i större utsträckning än vad de kanske har gjort tidigare.

AIK var bra men jag tycker även att Mjällby är bra. Oavgjort var nog ganska rättvist. Det som slog mig i denna matchen var att även Mjällby allt oftare ville och vågade spela igång bollen med kortare pass. Utan att ta överdrivet mycket risk försökte de spela sig ur AIK:s press. Just denna gång kanske med blandat resultat men i mina ögon var de rätt bra på just det spelet också. Torstensson håller på att bygga något riktigt starkt och fint på Strandvallen!

Bajen studsade tillbaka och Häcken är High Chaparall

Efter förlusten i Malmö tog Bajen emot Elfsborg. Inledningsvis var Elfsborg bättre och då första halvlek många gånger var ganska sömnig kunde man skönja att det var två lag som inte ville ge bort något i onödan. Inte något av lagen är helt i harmoni och är fortfarande lite sökande. Jag vill påstå att det snarare var Elfsborg taffliga försvarsspel än Hammarbys anfallsförmåga som blev matchavgörande. Visst har Bajen spets i Djukanovic och Besara som fick de chanser som Elfsborg mer eller mindre bjöd på. I öppna lägen gör de två herrarna sällan någon besviken. Men om jag hade varit Jimmy Thelin hade jag varit oerhört missnöjd med hur alla tre målen tillkom. Ihåligt, stillatående och avvaktande kan möjligen beskriva Elfsborgs försvarsagerande. En liten uppsträckning behövs.

Matchen på Hisingen var verkligen vilda västern. Målchanser skapades till höger och vänster. Utan att veta säkert så misstänker jag att Brommapojkarna hade fler. Både Häcken och BP spelade ett rappt anfallsspel som snabbt tog lagen framåt i planen. Jag vet inte om det säger mer om försvarsspelet än om anfallsspelet egentligen men oavsett var det väldigt trevligt att vara åskådare. Farten och rörligheten är något som lagen har gemensamt och kanske blir försvarsytorna lite för öppna just därför. Det sker positionsbyten i anfallsspelet som med stor säkerhet ställer till det såväl i det egna försvarsspelet som för motståndarnas försvarsspel. Vad är hönan och vad är ägget? Jag är inte säker. Två kreativa och offensiva lag lirade hur som helst mot varandra och drog upp underhållningsvärdet avsevärt.

Oroväckande för Häckens del bör ändå vara det faktum att man behöver göra sju mål på två matcher för att kunna ta poäng. De är inget Halmstad direkt! Om Hisingslaget vill hänga med uppe i toppen i år igen måste de kunna stänga igen mycket bättre än vad de gör just nu. Fotboll ska inte bara vara roligt utan det ska vara effektivt och vägvinnande också. Paco har en del att jobba med för att få bort High Chaparall-känslan även om helheten ser betydligt bättre ut nu än vad den gjorde för en månad sen.

Ska MFF jogga hem det här?

Jag har spelat många matcher under min karriär och mött många bra lag. Ajax 2010/11 hade världsklasspelare på i stort sett varenda position och spelade en bländande fotboll. Vertonghen, Alderwereld och Van der Wiel var grymma. Christian Eriksen styrde spelet och Luis Suarez armbågade sig fram och gjorde pressbollsfinter när han öste in mål. Det jag vill komma till är att inte ens det laget var så dominanta som Malmö är just nu. MFF lämnar inget utrymme för diskussion. De ser till att motståndarna inte ens kan kippa efter luft utan ger dem digerdöden på en gång. Just nu är det ett enkelt läge att säga den klassiska frasen “vinner de inte serien äter jag upp min hatt”.

I matchen mot svaga Värnamo återfanns Dahlin, Berg Johnsen, Taha Ali och Rosengren bland annat på bänken. Oliver Berg tillbaka på plan! Cornelius har prickat formen och Nanasi är så hal, så hal. Egentligen finns det inte så mycket mer att säga om MFF mer än att de är mer överlägsna än Ajax kanonlag var 2010.

Omgångens generaler eller kanske småpojkar – Norrköpings mittlås såg till att inte släppa någon över bron. Runars oerhört töntiga tweet fick kanske oönskad effekt då småpojkarna blev generaler. Åtminstone för en dag.

Omgångens karatekick – Baidoo visade visserligen prov på smidighet men hjärnförmågan kan man undra över. Daniel Larusso hade dock varit avundsjuk!

Omgångens spelare – Tim Erlandsson stod i vägen för allt! Toppat med en frilägesräddning och en “straffräddning”. Håller man nollan blir det poäng till laget, så enkelt är det!

Omgångstipset för omgång 4

Fyra tecken korrekt förra omgången och ett resultat. MFF:s 0-4 satt som en smäck!

Göteborg – Norrköping 3-1

Sirius – Värnamo 2-0

Malmö – Västerås 3-0

AIK – Djurgården 1-1

GAIS – Mjällby 0-2

Häcken – Hammarby 3-2

Halmstad – BP 1-1

Elfsborg – Kalmar 2-1

Ha en underbar vecka

// Viktor

Vissa lag behöver uppgradera grundjobbet

Norrköping först och främst! De är ihåliga och i många delar av spelet är de steget efter sin motståndare. Med tanke på att de har många individuellt duktiga spelare behöver de få ihop en helhet och en attityd som är något eller några steg upp från vad de har presterat i de två inledande omgångarna. I matchen mot Mjällby var det spel mot ett mål och den kampvilja som man absolut måste ha i en bortamatch på Listerlandet syntes knappast till. Visst gör Mjällby otroligt många saker bra och de kommer med stor säkerhet vara bättre än många tror under 2024, men likväl måste Norrköping kunna fungera bättre som lag och både springa och fajtas till den grad att de känner att de lämnat varenda gnutta av energi ute på planen. Jag tror att Norrköping tror att de är lite bättre än vad de faktiskt är.

Samma sak gäller Elfsborg och till viss del Kalmar. Det är absolut inte lika tydligt som i fallet med Norrköping men efter fjolårets säsong där båda dessa lag presterade väldigt bra så känns det som att de till en liten del har gjort avkall på det där skitiga grundjobbet och de där löpningarna i hög hastighet. Elfsborgs första halvlek senast mot Västerås hade kunnat sätta dem i ett läge där de hade kunnat ligga under med 3-0. Istället kom de undan men blotta förskräckelsen och kunde genom ett ursnyggt mål av Noah Söderberg vinna med 0-1. De behöver, precis som Holmén sa i sin analys, in och kriga och vinna bollar igen. Precis det de gjorde väldigt bra förra säsongen. Likaså KFF. I många delar av spelet ser det okej ut men den där intensiteten som krävs i både löphastighet och närkampsspel behöver en uppgradering för att poängen ska trilla in.

Liknande situation i AZ

Ibland är det lätt att hamna där. När jag var i AZ mitt första år 2012/2013 hamnade vi till och från i den fasen där vi visste att vi var bra och att vi hade spelare som kunde avgöra matcherna. Dock blev det så ibland att vi tullade lite på grundjobbet och förlitade oss på vår skicklighet. Matcher som vi borde ha vunnit kunde vi förlora eftersom någon eller några alldeles för ofta fuskade med löpningar för att hamna i rätt positioner. Mitt under matcherna kan det vara svårt att bryta ett momentum och det måste till en attitydförändring och en kravställning från minut ett på varenda träning.

GAIS steppade upp och VSK och Blåvitt förtjänade mer

GAIS tog sina första allsvenska poäng på många år och gjorde på flera sätt ett mycket mer positivt intryck prestationsmässigt än i premiären. Backlinjen förhöll sig bättre till varandra och lämnade inga ytor för Värnamo att komma till enkla avslut. Jag gillade även vad jag såg av Wängberg och Lundgren offensivt. Klokt men idérikt och tillsammans Amatkarijo hotade de Värnamos vänsterkant gång på gång. Sen är det givetvis synd om Värnamo som tvingas spela “hemma” borta. Deras största tillgång är gräsplanen i Värnamo och publiken där. 2024 är det nästan pinsamt att gräsplaner inte kan vara redo när serien drar igång!

Några det så klart inte är synd om på något sätt, eftersom deras oförmåga att förvalta sina chanser till mål skiner igenom, men som ändå har förtjänat mer under inledningen är Västerås och IFK Göteborg. Västerås första halvlek mot Elfsborg var klockren! Deras anfallsspel skördade framgångar gång på gång och hade bara avsluten varit någorlunda bra hade de lett matchen i halvtid med 3-0. Ali som var relativt klinisk i avsluten ifjol borde ha nätat. Börjar det att gå i troll i sådana situationer kan det vara svårt att bryta. VSK kom ganska enkelt runt på kanterna och kunde slå in bra inspel. Gefvert var verkligen aktiv och jag tycker fortfarande att Åslund och Linday spelar bra och klok fotboll.

Blåvitt var mot Halmstad precis lika bra som i inledningen mot Djurgården. Askou har implementerat en fotboll som bygger på fart och kraft och som gör det jobbigt för motståndarna då de sällan får lugn och ro. Jag tror att det är ett vägvinnande koncept i längden, om de nu också kan addera det ack så viktiga elementet att göra mål. De har kreativa spelare och kommer tillräckligt ofta till attraktiva ytor för att kunna skapa möjligheter att göra mål, men de saknar en målgörare! Nummer nio-positionen behöver fyllas med en farlig anfallare. Någon som nosar till sig målchanser och stöter in bollarna precis framför sin motståndare. Sammantaget sett gör dock IFK:s prestationer att jag ändå är ganska övertygad om att de kommer ta poäng, om inte hjärnorna börjar spöka på liknande sett som förra året.

Matchernas match och Malmös överlägsenhet

Jag är övertygad om att jag inte har sett ett mer överlägset lag än Malmö anno 2024. Mot Hammarby var de återigen herre på täppan och gjorde Bajen-spelarna till osäkra juniorer. Gül och Erabi syntes inte alls och Besara jobbade verkligen i uppförsbacke. 5-3-2-taktiken som Bajen ställde på benen gjorde att de blev baktunga och de offensiva spelarna blev väldigt isolerade. MFF dikterade villkoren på hela planen och vann helt rättvist. I mina ögon ser jag inte hur något annat lag ska kunna stoppa de himmelsblå. IKT har börjat göra mål och Nanasi och Taha Ali är precis så bra som man hoppas på att få se. Malmö är ruskigt bra!

Sen kommer vi till matchernas match i omgång två. Häcken spelar både smart och vägvinnande på Tele2. Kompakt försvarsspel och tryggt anfallsspel toppat med sylvassa kontringar. Chilufya gjorde allt rätt till 0-1. Snodde bollen av Gulliksen och skottfintade sedan bort två försvarare innan han satte bollen i nät. Han är väldigt farlig med sin kvickhet och sin teknik och kan möjligen bli en bubblare i skytteligaracet. 1-0 blev sedan både 2-0 och 3-0 innan det otroliga hände. Hur det kunde hända förstår jag fortfarande inte och att det får hända gör mig oförståendes. Skicka bollen ut i skogen i sådana lägen! Istället skulle det finspelas på egen planhalva och till och med dribblas lite. Smartnessen kan absolut ifrågasättas.

Nguen var överlägsen

Istället kom nye Nguen in och vände allt på egen hand. Smart, skicklig och hungrig. Han kanske inte är redo för 90 minuter men han kommer att göra skillnad med varenda minut han får i speltid. Nu knorrar han upp en boll i krysset och hugger på en retur och skarvnickar fram till straffsituationen. Djurgårdens spets har blivit ännu spetsigare och är det något lag som kanske kan utmana MFF i år så är det nog Djurgården. 0-3 blev alltså till 3-3 på sex minuter! Med den otroligt inspirerade publiken i ryggen kändes det som att allt var möjligt för DIF-spelarna. De flög fram! Enligt min mening var det minst lika mycket publikens förtjänst att laget kunde frambringa den moral och kraft som gav dem en poäng. Otroligt!

Bergvall visade återigen vilken otroligt duktig spelare han är och vilka fina egenskaper han besitter. Ibland tar han bollen och liksom bara flyter förbi motståndarna. I en allsvensk kontext ser vi inte det särskilt ofta. Tottenham har nog gjort ett fynd!

Omgångens straffmiss – Mer än hälften av omgångens straffar missades. Vilken miss missades mest? Vilken miss missade minst? Vasic var kylig nog att valla sin straff och slå in returen. Medans Max Larssons med stor sannolikhet var mest kostsam. Otroligt ändå att så många straffar missas.

Omgångens spelare 1 – Tokmac Nguyen visade stor klass när han kom in och vände matchen. Hans betydelse för matchutgången var solklar och på de få minuter han spelade hinner han bli omgångens spelare

Omgångens spelare 2 – Isaac Kiese Thelin visade alla att han vill vara med i toppen av skytteligan igen. Han är där man ska vara och han är precis en sådan striker som varje lag skulle vilja ha. En pålitlig målskytt!

Omgångstipset för omgång 3

Andra omgången gav mig inte mycket att hurra för den heller. Två tecken rätt och noll resultat rätt. Måste anse mig själv som en ganska värdelös tippare. Men snart vänder det. Kanske i omgång 3?

Mjällby – AIK 1-0

Västerås – HBK 3-1

Norrköping – GAIS 2-2

Kalmar – IFK Göteborg 1-3

Djurgården – Sirius 2-1

Värnamo – Malmö 0-4

Häcken – BP 3-1

Hammarby – Elfsborg 1-1

Smaka på de resultaten. Nu vänder det. Ha en fin vecka

// Viktor

Hjärnsläpp mitt i all intensitet

De inledande 25 minutrarna mellan IFK Göteborg och Djurgården var oerhört underhållande och av hög allsvensk kvalitet. Blåvitt hade med all säkerhet pratat om att gå ut med hög press och mycket energi. De ville inte ge Djurgården en lugn stund och i mångt och mycket lyckades de mer än väl med sin taktik. Närkampsspelet var tufft (men ofta fair) och Blåvitts anfallsspel var både initiativrikt och med precision. De såg ut som ett lag som vill dominera matchbilder och jag tycker faktiskt att de såg ut som ett topplag tills…Thordarsson förstörde deras eftermiddag! Urbota dumt och oförlåtligt mot lagkamrater och supportrar. Ridå ner och en förlorad premiär.

Jag förstår inte vilka tankar som for igenom hans huvud när han tar det andra gula kortet högt upp på offensiv planhalva. Vad tänker han? Visst har man själv tagit en hel del dumma beslut genom alla år och man har sett många konstiga saker hända, men sällan har jag sett en mer korkad utvisning. Detta vet givetvis Thordarsson om och mår nog riktigt dåligt över situationen som blev. Men faktum kvarstår, kortet blev avgörande för matchutgången.

Båda lagen imponerade annars. Djurgården fortsatte sitt rörliga och finurliga anfallsspel där framför allt Bergvall och de båda ytterbackarna syntes. Både Piotr och Dahl är outtröttliga och far fram i varenda anfall. Dahl har dessutom kryddan i sitt spel att han kan variera både löpningar, passningar och finter efter situationen han befinner sig i. I mina ögon är det Djurgårdens nästa stora försäljning då han besitter egenskaper som är eftertraktade internationellt sett. Kul att se kreativa ytterbackar som dessutom kan försvara.

Bergvalls huvudspel! Vi har sett det i cupen tidigare men jag trodde nog inte han var så bra i luftrummet som han faktiskt är. Både timingen och spänsten är bra och när vi till det adderar modet att sätta in i huvudet i olika situationer får vi helt plötsligt en spelare som är mer komplett än man tidigare trott. Han bör vara ett namn för JDT inom kort.

Glenn är klockren!

En liten rad om Glenn Nyberg också. I mina ögon är han allsvenskans bästa domare då han inte har någon prestige. Han har spelförståelse och kan både vara mänsklig och stentuff på samma gång. I premiären gjorde han det mesta rätt trots inramningen och tuffa situationer. Bravo Glenn!

Häcken bröt sin svit

I samma stad fick Häcken se sig besegrade av mitt överraskningstips Mjällby. Häcken kunde inte förlänga sin svit av tretton raka segrar på hemmaplan och för första gången på oerhört länge blev de även mållösa på Bravida. Jag tycker absolut inte Häcken var dåliga. De dominerade matchen men kom verkligen inte igenom Mjällbys ramstarka försvarslinjer. Jag har sagt det förr och säger det igen, vill man se hur ett lag ska arbeta tillsammans och täcka upp för varandra ska man kika på Mjällby. Inget lämnas åt slumpen. De ger Häcken de ytor de vill ge bort men inget annat. När de efter 35 minuter också fick lite ordning på sitt anfallsspel kunde de även skapa vissa farligheter mot Linde i Häckens mål. Jagne visade återigen vad han kan bidra med och kommer säkerligen få chansen att visa det under längre tid i matcher framöver.

Slutsatsen efter matchen på Hisingen är ändå att båda de lagen kommer att ta ganska många poäng. Trots Häckens problem att skapa chanser mot Mjällby så tror jag att de kommer att ge sig själva chansen att vinna många matcher framöver. Däremot kanske inte Djurgården borta i nästa match är en de bör vinna.

Kalmar gav bort premiärpoängen

Hammarby och Kalmar ville båda ha boll och försöka bygga anfallsspel genom possession. Det gick sådär tycker jag. I jämförelse med matchen mellan Blåvitt och Djurgården var matchen på Tele2 rätt tafatt. Brolin/Magashy bjöd på 1-0 och Sjöstedt på 2-0. Pigge Trenschow hade tafatta avslut och Kurtulus kom in och hade tafatta uppspel. Jafarpour var tafatt i sitt försvarsspel och domare Karlsson var tafatt när han blåste bort Kalmars 2-2-kvittering. Jag har helt enkelt sett bättre matcher.

Vad var bra då? Besara som vanligt! Han är fortfarande den som gör skillnad med sin blick och sitt passningsspel. Nu gjorde han både mål och assist och gav Hellberg den där efterlängtade premiärsegern. För oj vad viktig den segern var! En förlust hade givit ringar på vattnet till känslan efter den halvdana försäsongen. Man såg på Hellbergs målfirande hur viktig matchen var. Ångest försvann för varje mål de gjorde. Så klart! Nu åker de till Malmö med en positiv känsla och ett litet lugn. Ingen tror att de ska ta poäng mot Sveriges bästa lag och kan därför gå ut och spela väldigt avslappnat, detta tack vare tre viktiga pinnar mot ett ganska tafatt KFF som man kan förvänta sig betydligt mer av framöver.

Sirius, BP och Västerås imponerade

Tre lag som man inte tänker är så bra som de kanske är visade sig från sin bästa sida under påsken. Sirius dominerade matchbilden helt mot ett svagt HBK och jag gillar vad Mattiasson har gjort med Sirius. Det är väloljat och synkat i långa perioder och laget är verkligen byggt med omsorg. De spelar en framåtlutad fotboll där individerna ges chansen att spela på sina styrkor. De kommer att bli en obehaglig överraskning för fler lag än Halmstad. Castegren visar fortsatt fin form och Noel Milleskog gjorde inte bara ett snyggt mål utan var ständigt på gång och oroade HBK:s försvar. Halmstad däremot måste skippa längre chansbollar mot ensamma forwards. I Uppsala hände det alltför ofta att en boll kom mot en isolerad spelare och då blev anfallsspelet kortvarigt och lätthanterligt för motståndarens backlinje.

BP var lite för bra för nykomlingen GAIS. Det som förvånade mig mest var hur GAIS inte var villiga att försvara sin box med allt de hade. Visst spelade de i perioder bra fotboll framåt men vad hjälper det när man bjuder på både ytor och chanser. Hålet som lämnades vid 0-2 målet är obegripligt. Mittfältet måste följa och jag tror det var Cardaklija som inte alls hade koll på att en jätteyta lämnades inne i eget straffområde. Ageranden som sådana är förbjudna om man som nykomling vill plocka poäng i en tuff allsvenska. BP däremot har en dimension till gentemot förra året. Grundtryggheten och helheten ser helt klart mer allsvensk ut och trots att de nu mötte ett svagt motstånd är jag övertygad om att de kommer prestera bra även mot tuffare motstånd.

Västerås gjorde helt klart en toppmatch mot ett nervöst och utspritt AIK. VSK höll ihop laget medan AIK var skärrade och utspridda. Kalle Karlssons man-man-spel gav önskad effekt och Saletros och Celina kom inte alls till sin rätt. Västerås mittfält var helt klart bättre än AIK:s dito och jag imponerades av både Åslund och Linday. Orädda och initiativrika med boll och dessutom aggressiva utan. I backlinjen gjorde Marques och Douglas allt rätt och så länge de klarade sig undan löpdueller med Pittas undkom de problem. Västerås förtjänade att få med sig ett bra resultat från Solna men om man ska säga att något saknas så är det den sista spetsen.

Den spetsen hade däremot AIK. Modestos mål är ingen tillfällighet och dyker det upp en chans har han gång på gång visat att bollen oftast hamnar i nät. AIK har spelare som individuellt sett besitter en hög allsvensk fotbollsförmåga. Det framkom inte riktigt i premiären. Västerås neutraliserade det AIK är bra på och istället såg AIK idéfattigt och obekvämt ut. Henning Berg var frustrerad med all rätt och hade inget motmedel till det tryck hans lag utsattes för på planen. Istället för att driva spelet blev de ihåliga i sin jakt på att hitta ett bollinnehav. De hade behövt vara mer cyniska och satt Pittas och Modesto i spel i djupled. Den läxan tror jag att de har lärt sig om liknande situation uppkommer igen. AIK-fansen ska för tillfället vara oerhört nöjda med att det blev tre poäng efter en högst medioker premiär.

MFF kommer att bli svåra att slå

Norrköping var nog inte så dåliga som många vill få det till efter 1-5 hemma mot Malmö. Resultatet är givetvis inte okej men det finns ändå något hos Peking som kan bli vasst. De är inte där ännu och ingen trodde nog på att de skulle ta poäng mot Malmö. Jag tror ändå vi kan räkna med att poängen trillar in för Norrköping ganska snart.

Med andra ord vill jag egentligen säga hur bra Malmö är! Jag har så höga förväntningar på dem att allt annat än segrar i de matcher de spelar är ett stort misslyckande. Trots att de slår Norrköping borta i en premiär med 5-1 hoppas man på någon form av totalfotboll under merparten av de 90 minuterna som spelas och det säger mycket om både mig och Malmö FF kanske? Men har man Taha Ali på bänken så vet man att de andra spelarna är jäkligt bra! Daniel Andersson har gjort ett kanonjobb och Rydström får återigen möjlighet att visa att han är den tränare som utländska klubbar bör rycka i. Min misstanke är att MFF kommer välta kull Hammarby enkelt i sin hemmapremiär nästa helg.

Omgångens solo – Noel Milleskog hann inte visa mycket i Djurgårdströjan innan han tog klivet över till Sirius. Men i den allsvenska premiären för Uppsala-laget gjorde han tunnel på Baffo, gled förbi näste HBK:are och curlade sedan in bollen i bortre. Ursnyggt!

Omgångens taktiker – Kalle Karlsson hade verkligen gjort sin läxa då VSK gjorde allt rätt i bortamatchen mot AIK. Det enda som saknades var ett mål. Torstensson och Mjällby i all ära men trots förlusten i Solna imponerades jag av Västerås modiga och välspelade premiär.

Omgångens spelare – I hård konkurrens med flera andra visade ändå Marcus Danielson sin storhet. Varenda Blåvitt-inspel tog han undan. Rätt fot på rätt plats i defensiven och kryddade sin premiär med ett mål och en assist. Toppspelare!

Omgångstipset för omgång 2

Första omgången gav mig endast tre rätta tecken och noll rätta resultat. Bättre lycka den här omgången.

BP – AIK 2-1

Mjällby – Norrköping 2-0

Malmö – Hammarby 4-1

Halmstad – Blåvitt 1-1

Värnamo – GAIS 1-1

Västerås – Elfsborg 1-3

Kalmar – Sirius 2-1

Djurgården – Häcken 2-0

Ha en fin vecka

// Viktor

Hitte på-matcher i väntan på fyrverkeriet

Med detta menar jag att alla lag, supportrar och vi som jobbar med fotboll egentligen bara går och väntar på att allvaret ska dra igång. Visst kan man tycka saker om en träningsmatch och på många sätt skapar den känslor hos de inblandade. Men man ska komma ihåg att genrep fortfarande bara är en träningsmatch som ger laget vissa svar på hur de ligger till i den process som ska leda dem framåt.

För det är på påskafton det drar igång! Det är då det gäller att stå där redo för att ge allt man har för att slå undan fötterna på sin motståndare. När jag spelade i Kalmar FF älskade jag att möta de “stora” lagen på bortaplan i en premiär. Med de stora lagen menar jag dem med mycket publik som har byggt upp stora förväntningar på sitt lag. Även om man som mindre klubb då ses som en underdog, gick man alltid ut med känslan av att det gynnar oss att det laget vi möter har höga förväntningar på sig och att deras publiken räknar med en premiärseger. Med andra kunde man njuta av att ställa till det för de lagen på deras hemmaplan. Ibland lyckades vi och ibland misslyckades vi. Sådan är fotbollen.

AIK borta

Jag kommer särskilt ihåg en premiär borta mot AIK 2007. AIK hade inför 2006 tagit sig upp till allsvenskan från superettan och gjorde en kanonsäsong och slutade tvåa. Inför 2007 var alltså förväntningarna ganska höga på laget från Solna. Vi i Kalmar hade en femteplats bakom oss och kom in i säsongen 2007 med en starkare trupp än 2006. Vi ville uppåt! Med andra ord älskade man den där känslan av att ha en stark tro på sig själv men samtidigt slå ur underläge i en premiär borta mot AIK på ett välfyllt Råsunda (26334 pers). Enligt mitt minne är jag absolut inte säker på att vi var det bättre laget i matchen, men när krutröken hade lagt sig och Martin Ingvarsson blåste i pipan stod 26000 av åskådarna och var besvikna (vi gav sen tillbaka när de fick vinna hos oss på Guldfågeln 2018). Jag har aldrig gillat att göra andra besvikna så klart, men den känslan man har som spelare när man har vunnit borta i en premiär mot en stor och svår motståndare slår väldigt många känslor. Den känslan kommer jag ihåg än idag! Trots större upplevelser och vinster som jag var med om åren som följde är den premiärseger-känslan något jag är glad över att ha fått uppleva.

Anno 2024

Nog med nostalgi. Allsvenskan anno 2024 stundar. Ett oskrivet blad i några dagar till. Sen brakar det loss. Norrköping tar emot seriefavoriten Malmö på hemmaplan och har förmodligen en liknande känsla som jag beskrev ovan. De har allt att vinna och ingen förväntar sig att de ska slå MFF. Med andra ord gäller det att hitta en balans mellan disciplin och att bara ut och tuta och köra och ge skånelaget ett inferno! Hela fotbollssverige tittar på. Men innan kolossen (som konceptet allsvenskan är) kommer i rullning är det hög tid för ett tips. Jag har sett de olika lagen mycket och känner mig väl förberedd för att kunna skärskåda och försöka göra ett kvalificerat tabelltips. Svårt så klart men alltid roligt att gissa.

Jag lägger upp tipset i fyra olika avdelningar där jag gör en liten kommentar om fyra lag i ett och samma stycke. Alltså plats 13-16 kommer först. Därefter plats 9-12, 5-8 och sist 1-4. Enkelt!

Plats 13-16

13. Brommapojkarna

14. Värnamo

15. Västerås

16. GAIS

Kommentar:

Alla analyser och bedömningar man gör sker ju ofta i jämförelse med något annat. GAIS känns som det svagaste laget i serien och kommer att få sällskap av VSK ner i superettan igen. Klassiskt att tippa att nykomlingarna ska åka ut, men mina känsla är att det sällan har funnits så många bra allsvenska lag som det faktiskt gör just nu. Varenda poäng kommer att bli viktig! Värnamo spelar bra fotboll men jag tycker att de är för svaga i båda sista tredejdelarna just nu. Kan de få ordning på det så kommer de undvika kvalet men mitt utgångstips säger att de får kvala. BP lyfter sig en aning gentemot förra året och kommer att ta sina poäng för att undvika de tre nedersta platserna. De har både ungt och rappt som kan överraska och erfaret som ska stå för stabiliteten.

Plats 9-12

9. Norrköping

10. Sirius

11. IFK Göteborg

12. Halmstad

Kommentar:

Varken Norrköping eller Blåvitt kommer att underskattas av några motståndare och därför inte få några “gratispoäng”. Klubbnamnet och historien säger att de är bra lag! De har tagit kliv framåt spelmässigt men i jämförelse med till exempel Mjällby och Kalmar är de efter. Vissa element saknas helt enkelt för att de ens ska nå den övre halvan. Sirius är ganska bra och HBK är svårspelade vilket gör att en placering mellan plats nio och tolv känns rimlig. Sirius hittar bra spelare i mindre klubbar och får dem att lyfta och HBK:s erfarenhet räcker för att hålla sig borta från de nedersta regionerna.

Plats 5-8

5. Elfsborg

6. Mjällby

7. Kalmar

8. Hammarby

Kommentar:

Det är små marginaler mellan lagen i den här regionen vilket gör det väldigt svårtippat. Elfsborgs fina fjolår är absolut inte bortglömt och får de träff kan de återigen vara med längst upp. Men de är inte där riktigt än. Precis som jag tycker att de har höga toppar kan de ha lägre dalar än förra året. Hammarby är i ett liknande läge. De har höga toppar och kan med säkerhet slå alla lag i serien, men de letar fortfarande efter stabiliteten. Om den kommer kan de utmana högre upp. Kalmar och Mjällby känns som två av de mest pålitliga lagen i serien och står nästan alltid för solida prestationer numera. Poängen kommer att trilla in och att båda dessa lag hamnar i regionen 5-8 känns för mig ganska självklart.

Plats 1-4

1. Malmö FF

2. Djurgården

3. Häcken

4. AIK

Kommentar:

Malmös trupp är överlägsen. De har massvis av vinnarkultur och vinnarerfarenhet. De har flest spelare som kan avgöra matcher. Malmö är helt enkelt laget att slå! I enskilda matcher kan andra lag lyckas med det men sett över hela säsongen kommer ingen att hamna över MFF. Djurgårdens cupspel lovar mycket gott inför seriespelet. Topparna är skyhöga och den mix av spelartyper som nu finns i laget gör att de känns som den enda riktiga utmanaren till MFF. Häcken och AIK har mycket individuell kvalitet i trupperna. Trots att Häcken läckt en del bakåt under försäsongen tror jag att de får ihop en fungerande defensiv som kan ge offensiven chans att vinna matcher åt dem. AIK:s cupspel visar på att de har tagit steg framåt och återigen bör räknas in som ett lag för toppen. I AIK:s fall, till skillnad mot Häcken, hade man snarare velat se en dominans och friskhet i offensiven som kan ta laget upp en nivå till, släpp aningen på bromsen utan att för den skull riskera något.

Tipset i sin helhet

1. Malmö
2. Djurgården
3. Häcken
4. AIK
5. Elfsborg
6. Mjällby
7. Kalmar
8. Hammarby
9. Norrköping
10. Sirius
11. IFK Göteborg
12. Halmstad
13. BP
14. Värnamo
15. Västerås
16. GAIS

Vad tror ni? Oerhört svårt att tippa och både lag och momentum förändras under en lång säsong. Om en månad kanske man inte tror på något som man har skrivit här idag.

Omgångstips

Jag roade mig i slutet på förra året att göra ett omgångstips inför varje omgång. Där jag helt enkelt tippar resultat utan vidare analys. Så nu är det dags för att tippa årets premiäromgång.

Norrköping – Malmö 1-3

Hammarby – Kalmar 1-1

GAIS – Brommapojkarna 2-1

Häcken – Mjällby 0-0

IFK Göteborg – Djurgården 2-2

Sirius – Halmstad 2-0

AIK – Västerås 2-1

Elfsborg – Värnamo 3-1

Kom ihåg! Älska ert lag, hata inte på alla andra. Fotboll är förenande och inte segregerande. Jag har mött oerhört många människor som jag har lärt känna genom fotbollen. Människor som kommer ifrån olika platser och som hejar på olika lag. I fotbollen har vi hittat varandra och därifrån kunnat bygga något mer. Nu ser vi till att allsvenskan 2024 blir en fest värd att minnas.

Ha det fint

// Viktor

Semifinalen i Stockholm gav oss ett intensivt och ganska bra derby. Kampmomentet gav det man som åskådare önskar, tufft närkampsspel och småtjuriga spelare. Speltekniskt bjöds vi på många fina aktioner som i längden tyder på att båda de här lagen är väl rustade inför den allsvenska starten.

Djurgårdens form håller ändå i sig

Lagen hade olika delar av matchen och det var verkligen jämnt. I stunder kunde man känna igen Djurgården från tidigare matcher där deras snabba och dynamiska spel bar frukt. Ytterbackarna är väldigt frejdiga och verkar kunna springa hur mycket som helst. Samarbetet mellan spelarna i mittfältstrion sitter klockrent. I denna matchen kanske man hade önskat lite mer från trion längst fram i form av individuella aktioner och mod i den sista tredjedelen. Inte för att de var dåliga men både Gulliksen och Fallenius (utbytt ganska tidigt dock) har kvaliteter i en-mot-en som de bör utnyttja lite oftare än de gjorde i söndags.

Djurgården har verkligen hittat fram till en väl fungerande helhet redan tidigt på säsongen och de känns som ett lag redo för att återigen utmana om placeringarna allra högst upp i den allsvenska tabellen. Truppen är både spetsig och bred och relationerna mellan startspelarna är ytterst välfungerande. Schüller, Tehno och Danielson står för en stabilitet som skänker både trygghet och lugn till övriga, samtidigt som det möjliggör att andra spelare får glänsa med sina individuella styrkor. Bland annat behöver Bergvall och Leach Holm den stabiliteten runt omkring sig. Det vore spännande att se hur det skulle se ut om Danielson skulle saknas i någon eller några matcher. Han är fadersfiguren som håller ihop laget och verkar som fundamentet i bygget.

Widell Zetterström

Dock var det Widell Zetterström som imponerade mest i Djurgårdens lag denna gång. Räddningen på Pittas nick i första är suverän och pondusen i hans aktioner generellt sett känns en nivå högre än förra året. Min misstanke är att DIF:s målis kommer att göra en kanonsäsong mellan stolparna och utmana om titeln årets målvakt.

AIK ser ut som ett topp fem-lag

AIK spelade under långa stunder i andra halvlek en ganska bra anfallsfotboll där de metodiskt kunde bygga anfall. De har många skickliga spelare som både kan hantera trånga situationer och som kan attackera motståndarna på olika sätt. Saletros passningsspel är riktigt vasst. Celinas och Ayaris förmåga att driva boll in i ytor är bra. Modestos kvickhet och tekniska förmåga leder till flera farligheter och Farajs styrka och teknik samspelar väl med Pittas förmåga att löpa in i rätt ytor och nosa till sig farligheter. Mest imponerad är jag faktiskt av Faraj! Som försvarare bör du inte gå nära honom när han är felvänd för med sin styrka och teknik vänder han ganska enkelt bort dig. Både Schüller, Leach Holm och någon mer fick veta hur dumt det är att vara för nära Faraj. Försvararen borde istället hålla en meters avstånd för att sen hugga när Faraj göra nästa aktion. Jag har skrivit det tidigare och nu känner jag mig övertygad om att det blir ett kul år för Omar Faraj i år.

AIK visade återigen att de är tunga att möta och de skapar många fasta situationer som också blir farliga. Henning Berg behöver få in lite bättre fart och synk i presspelet för att kunna dominera matcher fullt ut. Då skulle de kunna ha ett ännu större bollinnehav samt göra livet riktigt surt för de motståndare som försöker spela passningsspel lågt i planen. AIK ska inte behöva gå och vänta på att motståndaren ska utmana dem med ett anfallsspel utan de ska kunna styra matchen även när de inte har bollen. I mina ögon har de alla möjligheter att sätta ett sådant presspel och därmed kunna köra över mindre starka motståndare.

Derbypressen!

Själv har man spelat några derbyn i Nederländerna och uppladdningen är alltid speciell. Media är extra “på”, fansen är övertaggade och med det får man i princip berättat för sig om matchens betydelse. Ibland lägger det en tyngd på spelarens axlar eller kanske till och med lagets axlar. Vid andra tillfällen adderar det ett positivt adrenalintillskott som gör en omutbar. Jag har varit med om båda! Ibland har man blivit passiv och en slav under sina egna och andras uppförstorade förväntningar och ibland har man kunnat spela ut sitt fulla register. Men jag har aldrig behövt genomlida en straffläggning i ett derby. Jag hade inte velat vara spelare i matchen i söndags. Den mentala stressen som det innebär att slå en derbystraff kan nog inte någon föreställa sig som inte har varit i den situationen. Imponerande gjort av dem som kunde hålla lugnet där och då!

På tal om spets och bredd..

…så har Malmö en trupp utöver det vi tidigare skådat i allsvensk väg. I matchen mot Halmstad hoppade Taha Ali, Stefano Vecchia och Sören Rieks in när övriga offensiva pjäser var slutkörda eller kanske bara behövde vila. Matchen var då redan avgjord och 0-2 blev 0-4.

Rydström snackade om att det de gjorde i första halvlek skulle bära frukt senare in i matchen. Han menar att Malmös possession syftar till att trötta ut motståndarna och när tröttheten har slagit till kan MFF skapa de chanser de behöver för att göra mål. Även att 0-1 kom på hörna och 0-2 på ett kanonskott i krysset så kan man väl påstå att taktiken slog väl ut i semin mot Halmstad. HBK stod emot bra mot ett bolltrillande Malmö men fick ge sig till slut. Förstå mig rätt nu för nu blir det att leta skavanker i ett urstarkt Malmö, men i mina ögon går det ibland för långsamt i Malmös spel för att man ska bli riktigt impad. Peña har en tendens att stanna upp anfallen lite för ofta med många touch och stamp på bollen. Vid tillfällen finns stora möjligheter för olika MFF-spelare att ta sig framåt i planen där de istället väljer att spela säkert. Förmodligen är det en uttalad taktik att vänta på många spelare och sedan överbelasta i ytterytorna. Man vill helt enkelt inte attackera om man är för få spelare även om möjligheter finns. Och vem är jag att ha synpunkter när laget krossar det motstånd som kommer i deras väg?

Botheim har visat sig vara väldigt rörlig och jag misstänker att han just nu är MFF:s försteforward. Om staben väljer att spela med en ensam anfallare tror jag att IKT får sätta sig på sidan. Han är farlig i boxen men i spelet utanför är han inte allsvensk toppklass. Om du jämför med Faraj till exempel så har han mer strängar på sin lyra en Kiese Thelin. Däremot kan man inte ta ifrån förra årets skytteligavinnare att han är väldigt giftig i box när det vankas målchanser. Då gäller det med andra ord att Malmö smäller in lite bollar i straffområdet med jämna mellanrum för att på så vis spela på IKT:s styrkor. Botheim bringar en mer allroundfotboll när han spelar. Han är bra både med och utan boll och känns just nu som en klockren värvning för att Malmö ska kunna ta ett steg till i sin utveckling mot att dominera svensk fotboll. Malmö är laget att jaga och jag tror att alla vet om det.

Final i maj?

Första frågan är varför de lägger finalen så långt efter resten av cupspelet? Det måste finnas en bra anledning tänker jag. Enligt mig borde den ha spelats klart innan allsvenskan drar igång istället för att trycka in en extramatch i maj. Egentligen är det av mindre betydelse men jag hade gärna vetat orsaken så om ni vet den får ni gärna upplysa mig.

Andra frågan är så klart vilka som vinner? Mycket hinner hända innan maj och om jag har förstått det hela rätt är nu Djurgården klart för europaspel. Det hindrar dem förstås inte att vilja vinna en titel. Trots Djurgårdens säsongsinledning håller jag MFF som favorit för att ta sin andra titel inom ett halvår. De spelar hemma och har fler spelare som kommer att gilla den där stressen och pressen som kommer i en final. Hur som helst är det en riktig toppmatch som kommer att ge oss det vi vill ha!

Allsvenskan väntar härnäst

Innan cupen avgörs ska vi alltså spela allsvenska. Underbart! Premiären närmar sig med stormsteg och det är något visst med halvkalla läktare och fotbollskorv i slutet av mars. Som man längtar! Jag ser fram emot att sätta mig och syna lagen i sömmarna och sen avlägga ett införtips. Fel kommer jag att ha men kul är det ändå. Det enda jag vet just nu är att GAIS kommer få det oerhört tufft och att Mjällby blir årets överraskning.

På återhörande

// Viktor

Djurgården

Djurgården var inledningsvis inte riktigt lika pigga som de har varit i föregående matcher men hade likväl ett stort övertag. Den fart och genombrottsförmåga de visat i gruppspelet återkom inte förrän i andra halvlek och då kom målen på löpande band. Albin Ekdal tog Schüllers plats och gjorde det okej. I min mening såg han lite tvekande ut och försökte snarare anpassa sig än att ta plats. Det är inget som oroar utan kanske är ett sundhetstecken som visar på att Ekdal anser laget vara större än jaget. Men visst hade man velat se Albin gå in med pondus och stjärnglans och bara äga. Förhoppningsvis kommer det också.

Annars var det Leach Holms tur att dominera och göra avtryck. Han har varit bra i tidigare matcher också men i denna var det total dominans enligt mig. Ständigt spelbar och slår en stor mängd passningar framåt, vilket hotar motståndarna och utmanar deras försvarslinjer. Den spelartypen har Djurgården saknat och min misstanke är att Leach Holm kommer att bli ovärderlig för DIF 2024.

Målen de gjorde var också ursnygga. Tre olika sorters mål och alla tre med tekniska moment som imponerar. Danielsons nickmål var som att se Kennet Andersson -94 då han bara hoppad igenom, framför och över allt och alla och bara tryckte bollen i mål. Det andra målet var det snyggaste och framför allt Hümmets sinnesnärvaro att lägga ner bollen till Sabovic imponerar. Sista målet tillkom i en kontring där först Bergvalls fart tog dem framåt och sen Fallenius fart och avslut tog dem i mål. Massa mål gjorda och NOLL insläppta så här långt gör Djurgården till storfavorit i derbysemin.

Derbysemi

AIK smyger lite under radarn och är kanske lite starkare än man tror. I samtliga matcher utom mot Kalmar har man gjort bra prestationer och där individuella spelare har visat spetsegenskaper. Mot Mjällby tog det inte mer än en kvart in det hade legat två bollar i MAIF:s holk. Visserligen fick Modesto första målet av Mjällbys givmildhet men bara det att han chanslöper bakom motståndarens backlinje bäddar ju för att en chans kan skapas. AIK-spelarna är inte särskilt reaktiva utan snarare proaktiva just nu. De ger sig själv möjligheter att skapa chanser och vinna matcher!

Pittas, Faraj, Saletros och Modesto är fyra spelare av hög allsvensk klass när de har sina bra dagar. De kan skapa chanser på olika sätt och kompletterar varandra väldigt väl gällande styrka, teknik, passningsspel och snabbhet. I ett kontringsorienterat spel mot Djurgården i semin kan dessa fyra herrar bli avgörande. Även om Djurgården ser väldigt starka ut så har de hittills inte stött på så bra motstånd som AIK kommer att ge dem. Det kan mycket väl bli en mini-skräll där AIK tar sig vidare till en cupfinal.

Men det man nästan mest ser fram emot i semin är ju inramningen! Ett derby i mars gör en fotbollssupporter lycklig. Jag satt och såg matchen mellan BP och Halmstad och kände ingen puls eller någon action alls. Även om lagen inte var dåliga så märker man då hur mycket publiken gör för att göra en fotbollsmatch levande. Hoppas fansen sköter derbyt snyggt och bidrar istället för att förstöra! Då kommer vi få årets hittills bästa fotbollsupplevelse.

Malmö FF öser på

Har svensk fotboll någonsin haft en bredare trupp med så mycket spets som Malmö har just nu? De bänkar Kiese-Thelin, Friedrich, Vecchia, Moisander, Rieks och Taha Ali. Oliver Berg, Christiansen, Ceesay, Martin Olsson och Tinnerholm var inte tillgängliga. Där har du startelva som förmodligen skulle vinna allsvenskan. Ändå slår de Norrköping med 5-2 relativt enkelt. Malmö är urstarka och kommer bara bli bättre och bättre om Rydström kan hålla alla nöjda.

Man har pratat om att det blir svårt för Djurgården att hålla alla mittfältare nöjda. I Malmö borde det vara ännu svårare. När så många bra spelare finns på samma ställe är det ju alltid minst fem som inte får starta som kanske borde starta. Är man en duktig ledare kan man skapa förståelse hos spelarna men kommunicerar man inte som ledare skapas det bara oro och missnöje.

Jag hade en liknande situation i Heerenveen där vi var otroligt många landslagsspelare och andra duktiga spelare samtidigt. Vi hade värvat den duktiga målskytten Bas Dost och hade flera andra spelare som var oerhört bra men som hamnade på bänken. Spelarnas personligheter tillsammans med tränarens förmåga att kommunicera avgör hur situationen blir. I Heerenveen urartade situationen då flera starka personligheter gick ihop i någon form av klagosång och spred dålig stämning. De försökte få med sig så många spelare som möjligt i sitt missnöje och skapa problem för tränaren. I mina ögon löste tränare Ron Jans detta ganska bra och tog tag i problemen. Han fastslog att deras beteende inte var okej men samtidigt visade han upp en förstående sida som gav bänkspelarna svårt att fortsätta med sitt tisslande och tasslande i korridorerna.

Nu känner jag Henrik Rydström väl och jag är övertygad om att han löser sådana eventuella problem i sin linda. Lyhördhet, tydlighet och en blandning av kärlek och krav leder många ledare rätt.

Semifinaltipsen då?

Halmstad – Malmö

Tro inte att Malmö kommer att jogga hem det här. Halmstad hade lite flyt mot BP då Tim Rönning storspelade och BP fick en spelare utvisad. Men likväl är det ett ramstarkt grundbygge HBK kan ställa upp med. Malmö kommer inte att ges något gratis och Haglund kommer att veta precis hur man ska anfalla när tillfälle ges. De kommer att få sina lägen och de kommer att göra ett mål, men det kommer inte att räcka. Malmö maler på och vinner med 2-1. Vecchia avgör och för Malmö till cupfinal!

AIK – Djurgården

Naturgräs är inte Djurgårdens allra bästa sport och jag tror att AIK kan lyfta sig ett steg till. Trots att Djurgården just nu är snäppet bättre än AIK och favoriter i matchen så tror jag att Gnaget lyckas ta sig till final. AIK:s kvartett som jag nämnde ovan löser avancemanget genom att göra två mål. Djurgården kommer att försöka föra spelet och har press under långa stunder utan att skapa de solklara målchanserna. Kontringsspelet blir AIK:s melodi och det bli cupfinal mot Malmö längre fram.

Spännande blir det hur eller hur och jag tror många ser fram emot helgens matcher.

Ha en fin vecka

// Viktor

När man tittar på den matchen förvånas man över hur många långbollar som inte hittar rätt adress. Den annars så säkre Johan Larsson skickar bollar upp i luften både långt och brett. Förmodligen har han en tanke med det han gör så klart men det såg verkligen inte ut så. Det kändes som att det var på chans. I det stora hela blev det för mycket chansbollar för min smak. Med de spelare de har borde de kunna etablera spel lite oftare mot de gruppmotståndare de nu mött. Rulla bollen snabbt längs backen och få motståndarna i förflyttning för att sen spela den långa bollen de är så bra på. Som det såg ut nu var Degerfors ofta samlade och hade koll på Elfsborgs spelare när den längre bollen slogs. Variationen och säkerheten i det offensiva behöver boråsarna just nu förbättra. Och jag känner mig ganska säker på att det kommer bli bättre innan serien drar igång.

BP ser stabila ut

Ett lag som har gjort mer än vad man hade förväntat sig är BP. Som jag skrev förra veckan misstänkte man kanske att nivån skulle dala en aning när de tappade tongivande spelare till andra allsvenska klubbar. Även om spelet inte ser riktigt likadant ut som ifjol känns det som att de har tagit kliv i sin utveckling och sättet de spelar på känns mer självklart än 2023. Mellberg med stab har med små medel lyckats bli vägvinnande och det ska bli jätteintressant att se hur Irandust kan passa in i laget och kanske utveckla det offensiva spelet ännu mer. Snyggt jobbat i Bromma!

Häcken var dock sett över hela matchen det bättre laget även om det kanske var marginellt. Inledningsvis var de betydligt starkare än BP och fick också ett mål efter ett typiskt “Häcken-anfall”. Hade två noll också kommit hade Brommapojkarna inte orkat ta sig tillbaka. Men istället jämnades matchen ut och efter första 25-30 minutrarna är den i princip helt jämn. Även här slås man av att likt Elfsborg har Häcken just nu tagit ett steg bakåt. Det saknas lite edge! Men efter ett steg bakåt kan man kanske förvänta att det blir två steg framåt när den nye tränaren har fått sätta sin prägel under en aningen längre tid. Men faktum kvarstår, Häcken bör vara lite bättre än vad de är just nu.

Hjärnsläpp!

Malmös match mot Varberg var ointressant fram tills det började bråkas. En liten skalle hit och en knytnäve dit i matchens absoluta slutskede. Faaan va onödigt! Martin Olssons hjärnsläpp förvånar mig. En man i 35-årsåldern som har varit med om så mycket bör kunna hålla sig lite coolare i den 90:e minuten mot Varberg. I en match som i princip var över och MFF var vidare ur gruppspelet. Men det är den där glöden som är så svår att behärska. Utan den glöden kanske Martin inte hade nått dit han har gjort. Jag försvarar inget av det han gjorde i matchen och jag förstår att en privatperson kan få nog av våld inom om sportvärlden och polisanmäler. Olssons agerande är oacceptabelt så klart men den glöden han har får man inte gratis. Det gäller bara att kanalisera den i rätt riktning. Avstängning lär det bli och det ska bli spännande att se hur polisen agerar i en sådan här situation.

En annan torftig match

Den avgörande matchen i Kalmar bjöd på en ganska dålig gräsmatta och därmed ett ganska långsamt spel. Kalmar var det piggare laget och hade bud på mål inledningsvis. AIK hade problem med gräsmattan men när de fick till bra anfall var det oftast via Omar Faraj. Han är stark och teknisk och nyttig på många sätt. När han hamnar mer rätt inne i straffområdet och börjar göra mål har AIK en kanonforward “in house”. Sen att Modestos målform är ihållande bör AIK-anhängare vara tacksamma för. En snygg vallning på Saetra gav AIK den poängen de behövde för att glida in i kvartsfinalerna.

Däremot, om Kalmar kan få igång Jonathan Ring och Dino Islamovic kan det bli kul för KFF i år igen. Laget spelar väl och behöver bara den sista finslipningen för att det ska leda till fler målchanser. Med tanke på nämnda spelares ålder så tar jag för givet att de är dittagna för att göra skillnad.

Bajens bästa match

Hammarby var tvungna att slå Mjällby för att ta sig vidare ur en lurig grupp. Första 20 minutrarna i matchen tog laget en hel del konstiga beslut och onödiga risker när de spelade i sidled djupt ner i eget straffområde. Men efterhand fick de ordning på sitt djärva passningsspel och när återerövringsspelet dessutom fungerade utmärkt blev det i stora stunder spel mot ett mål. Bajen spelade snabbt och säkert fram till sista tredjedelen men hade inte finessen för att lirka upp Mjällbys otroligt bra försvarsspel. Djukanovic hade behövt våga lite mer! Han är den som kan luckra upp ett försvar genom att dribbla sig förbi. Hade jag varit tränare hade jag sagt till en mittfältare och ytterbacken att löpa runt honom så de kan ta bort eventuella “extra” försvarsspelare och sen låta Djukanovic köra. Med största sannolikhet hade det blivit farligt fler gånger än det hade gått dåligt om ni förstår vad jag menar.

Mjällbys ramstarka laga imponerade med sin offervilja och sin disciplin. Ytterst få gånger blev det farligt nere hos Lundin. Återigen är jag mest imponerad av deras mittfältare som är villiga att göra ett stenhårt jobb och därmed göra livet enkelt för mittbackarna. Besluten som backarna behöver ta blir så mycket enklare när mittfältarna begränsar motståndarnas möjligheter. Kan man spela på det sättet kommer AIK att få det svårt i kvartsfinalen. Slänger man in Jagne och Bergström från start också så har Mjällby två riktigt tunga offensiva pjäser som kan ställa till oreda i motståndarförsvaren på egen hand. Mjällby blir farliga i det här cupspelet. Precis som förra året!

De spelar lite modigare än de klarar av

Varken Norrköping eller Sirius är på något sätt dåliga. De försöker spela bra fotboll och vill gärna snabbt framåt. Men jag tycker också båda lagen spelar på gränsen till övermodigt. När vissa lag spelar passningsspel lågt på egen planhalva känner man sig rätt trygg med att de kommer att komma därifrån med bollen i behåll. När både Sirius och Peking spelar känns det fragilt. Som att det när som helst kan gå snett. När de möttes i en ganska underhållande 2-2 match i Uppsala var det inte ofta det gick snett, men möter de lag som är mer samkörda i presspelet och lite mer aggressiva kan det sluta illa för båda dessa lagen om de fortsätter ta onödiga risker i uppspelen. Det ska bli intressant att se Norrköping mot ett starkt MFF!

Sirius var ändå det aningen bättre laget tycker jag. Framför allt är det Joakim Persson som skapar oreda hos motståndarna. Jag tror jag har sagt det innan men visst är spelstilen lite likadan som Luis Suarez. Lite flaxigt men ofta kommer han framåt med bollen och hans mod tar honom ofta till avslutslägen. Det modet hade man velat se hos fler spelare! Tillsammans med Melker Heier är han den drivande i Sirius anfallsspel och kommer i år igen ställa till det för många backar. Att Norrköping tog sig vidare ur gruppen må vara hänt men i min bok var Sirius aningen bättre.

Kvartsfinalerna

BP – HBK känns oviss. Brommapojkarna hemma på konstgräs är favorit men HBK:s gnetande är likt Mjällbys svårt att spela emot. Inte alltid supersexigt men vem fan behöver det när det handlar om att vinna en match och att ta sig vidare? Ingen! Nu är det vinna eller försvinna och då kan man försvara sig till segrar. Mitt tips är 1-1 och straffläggning avgör där HBK lyckas vinna.

Malmö är stor favorit på gräs mot Norrköping. Peking försvarar sig lite för dåligt för att kunna stå emot Malmös offensiv. Kan Malmö få upp tempot i passningsspelet och inte stampa för mycket på bollen som de gör ibland så blir det svårt för Norrköping att komma nära de himmelsblå. Mitt tips är 3-0 till Malmö där Botheim gör sina två första mål.

Djurgårdens gruppspel har varit urstarkt och jag har svårt att se att formen ska fallera på en vecka. Degerfors kommer att få det hett om öronen men kommer ändå ta ledningen på Tele2. Därefter blir det spel mot ett mål och 2-1 vinsten för DIF blir knapp men solklar. Hümmet fortsätter att prestera och gör det avgörande målet.

Mjällby mot AIK blir målsnålt och jag misstänker att Mjällbys tyngd blir avgörande. När Saletros inte får utrymme att styra (vilket han inte fick mot Kalmar) är AIK ganska lättlästa. Mjällby är smarta nog att ta bort Saletros och då blir det en matchbild som passar blekingarna utmärkt. 1-0 på Strandvallen känns väldigt rimligt.

Fyra cupfinaler och tre vinster – en cupspelare

Jag spelade många kvartsfinaler i cupspel. Jag älskar konceptet att en match avgör. Vinna eller försvinna! Då kände jag mig alltid som bäst. Det kan låta konstigt men en seriematch kan ibland bli mellanmjölk till känslan. Man borde givetvis se alla matcher som en cupfinal men vissa matcher bara händer och man är inte 100% där. Däremot när det är utslagning som gäller är man alltid påkopplad deluxe och inget lämnas åt slumpen. I min karriär tog jag mig med mina lag till fyra cupfinaler och vann tre av dem. Två gånger vann jag skytteligan i cupspelet. Jag var kanske en cupspelare mer än en seriespelare. Det kan jag vara fine med.

Slutligen måste jag nämna ett av de konstigaste målen jag har sett. Pontus Dahlberg kunde bara skratta åt eländet när han missade bollen och släppte in en djupledspassning från 70 meter i mål. Bisarrt nästan. Allt kan tydligen hända i kärlek och i fotboll.

Ha en fin vecka

// Viktor