Projekt 500 är ett initiativ från Svensk Elitfotboll som innebär att de svenska klubbarna ska inbringa ytterligare 500 miljoner kronor via spelarförsäljningar varje år. Ett projekt som har startats för att ta rygg på övriga europeiska ligor – där de ekonomiska flödena fortsätter att öka.
I avsnitt tre av podden ”Blågul framtid – om krisen i svensk fotboll” gästar ekonomen Lukas Berglund, från företaget Goalunit. Berglund har en nyckelroll i projektet, som är av stor vikt om allsvenskan ska kunna hänga med i den ekonomiska utvecklingen.
- Till stor del tror vi att det beror på att man lägger en väldigt liten andel av sina intäkter på sina träningsförutsättningar, akademier och på utveckling generellt. Det gör att man inte får upp lika högkvalitativa unga spelare, plus att man inte är lika bra på att hålla de unga spelarna hos sig, förklarar Berglund och fortsätter:
- Vi ser spelare som Roony Bardghji, Dejan Kulusevski, Victor Nilsson Lindelöf, Anthony Elanga och så vidare, som väldigt tidigt lämnar Sverige. De lyckas bevisligen locka de här spelarna med något annat utomlands och det här läckaget ser vi knappt i Danmark.
Artikeln fortsätter under bilden.
Lukas Berglund.
Vikten av att behålla de unga talangerna längre inom svensk fotboll är en vital del av ”Projekt 500”. Men den svenska utvecklingen behöver inte enbart handla om hur stora resurser som läggs ner, snarare hur resurserna används.
- Om vi tittar på danska klubbar och polska klubbar till exempel, så har inte polska klubbar mindre ekonomi än vad de danska har. Men samma sak gäller i de polska klubbarna, där deras talanger lämnar väldigt tidigt, så det handlar snarare om att man prioriterar.
- Svenska klubbar prioriterar inte att ge den unga spelaren lite bättre betalt, investera i att spelaren får bättre förutsättningar och det som jag tror spelar mest roll, att man ger spelaren en plats att spela och att den ska få möjligheten att lyckas och misslyckas för den delen.
En av anledningarna till att projektet har lanserats är att svenska klubbar har en tendens att arbeta mer kortsiktiga lösningar, i stället för att bygga ett högre truppvärde och en stabil grund att stå på.
Lukas Berglund konstaterar att skillnaderna med Norge inte är särskilt stora på planen, i nuläget. Skillnaden finns dock i strategin och det långsiktiga arbetet hos vårt grannland.
- Det är ett långsiktigt och osexigt arbete med att investera i något nu som bär frukt om fem eller tio år, i bästa fall. I Norge finns det 1 192 fullstora konstgräsplaner, i Sverige finns det 804 och Sverige är dubbelt så stort. Per person har de mycket mer tillgång till fotboll helt enkelt, förklarar Berglund och fortsätter:
- Jag tror att man måste fokusera lika mycket på matchen om fem år som matchen på söndag och försöka att alltid ha blicken uppe. Det är svårt, men man behöver det och att tro på sin egen förmåga att utveckla spelare och sätta en stolthet i det.
Lyssna på hela avsnittet kring utmaningarna för de allsvenska klubbarna och Projekt 500 av podden "Blågul framtid – om krisen i svensk fotboll" i spelaren.