Under tisdagen publicerade vi en lång intervju med Hasan Cetinkaya. Agenten fick ge sin syn på den granskning som Expressen och FotbollSTHLM publicerade förra onsdagen. Tidningarna uppgav då att Sveriges största fotbollsagent ”styr i svensk fotboll med hjälp av gängmän.”
I intervjun med Cetinkaya var han rak kring anklagelserna i granskningen. Han slog ner på uppgifterna som framförs och gick igenom de utpekade agenterna en efter en för att visa det. De tre personerna valde dessutom att kliva fram med sina namn i samband med intervjun.
Hasan Cetinkaya uppgav i intervjun att han ska anmäla Expressen till Medieombudsmannen och även för brottet förtal. Var det slutar återstår att se och det får givetvis vi i media följa upp. Det är två olika processer som kan ta lång tid innan vi vet slutresultatet.
Det var i måndags strax före lunch som jag fick en fråga om jag ville intervjua Hasan Cetinkaya. Vi talades vid på telefon. Fritt fram med frågor. Enda förbehållet var att få läsa citat och kunna diskutera dem. Jag fick nobben på att träffas och det som gällde var en telefonintervju som kunde publiceras i skriven form.
Vi valde att tacka ja. Det finns ett mönster som man kan känna igen att granskade personer väljer andra medier likt landshövding Anna Kinberg Batra på sistone. De två är varken de första eller de sista. Jag kan misstänka att vi inte var förstavalet för Cetinkaya och att man kollat med fler medier.
I det här fallet blir vi en plattform för någon att ge sin bild av ett skeende och uppgifter som är besvärande. Ska vi då göra det? Ja, så länge vi tar historien vidare är det givet att tacka ja. Plus att det hänger ihop med att det inte finns några förbehåll eller begränsningar.
Klart att det är svårare för oss att göra en ansvarsutkrävande intervju än reportrar på Expressen och FotbollSTHLM då de sitter på källmaterial och annan kunskap. Ändå var det till slut självklart för oss att göra intervjun med utgångspunkt från alla uppgifter som fanns i granskningen.
Plus att det i en intervju finns en rad andra möjliga frågor att ställa till Cetinkaya. Från de många spelarnas öppna stöd för sin agent till hur han ser på agentbranschen, samarbetspartners i Sverige, Gudfadern-temat i sociala medier och varför han måste vara så hård i sina uttalanden.
Överlag har Hasan Cetinkaya gjort få längre intervjuer. På senare år har Aftonbladets Erik Niva genomfört långa sittningar med agenten, dels 2017 i Stockholm, dels 2019 i London. Det blir en faktor i att tacka ja, att kunna ställa frågor till en av svensk fotbolls makthavare.
Om vi först backar till förra onsdagen så läste vi på Fotbollskanalen naturligtvis den publicerade granskningen. Inte minst för att FotbollSTHLM:s Viktor Asp, som ihop med Dagens ETC låg bakom granskningen av Universal och AIK i höstas, nu var involverad i ett nytt samarbete.
Fotbollskanalen har granskat agentbranschen i många omgångar, vilket även andra medier gjort förtjänstfullt. Det är klart att det är bra att ljus riktas mot den här delen av fotbollen där insynen är högst begränsad. Fotbollen är en industri som omsätter mycket pengar men är svårkontrollerad.
Lägg till att många unga människor börjar spela fotboll med drömmar. Då blir sportens stjärnor förebilder och projektionsytor för vad man kan uppnå. Sociala medier har snabbat på den utvecklingen och det är lätt att se spelare med de rätta attributen: feta klockor, resor i privatjet med lädersäten och rätt märken på kläder, väskor och kepsar.
Med några klick får du inblick i en del av världen kring fotbollsspelare, men det är svårare när det rör affärsdelarna. Inte ens i medlemsägda svenska föreningar finns någon större insyn i spelartransfers som är en av de viktigaste inkomstkällorna. Där det är handel i talang och med många inblandade.
Som journalist är det svårt att få loss papper och ofta är det en utmaning att bevisa vad som skett även om många säger sig veta. Inte sällan är alla parter inblandade i skumma affärer och därför blir det än svårare. Follow the money, är ett av de vanligaste råden man brukar få som journalist. Tufft i fotbollens värld.
Det finns ett skäl till att Football Leaks – en enorm dokumentläcka – gav både Uefa och Premier League material och möjligheter att gå efter Manchester City och Paris SG kring ekonomiskt fusk. Eller att det var skatteverkets genomgång av en flyttfirma som ledde till att konstiga affärer och rättsprocess följde Östersund FK:s framgångar.
När det gällde Expressen och FotbollSTHLM:s granskning valde vi på Fotbollskanalen att avvakta. Vi tyckte kopplingarna var oklara och diffusa. Utan full insyn i källmaterialet var det inte möjligt att skriva en nyhetsartikel med tydlig hänvisning till tidningarna som vore ett första steg.
I grunden fanns det inget konkret om de utpekade personernas eventuella kriminella aktivitet i dag. Inte heller är det givet att de har centrala roller i HCM. Vi kan bara förhålla sig till det som är publicerat när det handlar om en nyhetstext hos oss då vi saknar källmaterialet.
Initialt var det endast SVT av svenska medier som gjorde en rerajt av granskningen. Övriga medier var avvaktande till vad Expressen och FotbollSTHLM tagit fram. Det betyder inte att man dissar den utan att man inte tycker att det som är publicerat är klart och tydligt nog.
Rätt eller fel går att diskutera, men det är inte alldeles ovanligt att det sker. Efter några dagar började en del medier haka på, men mer i krönikeform. Sportbladets Simon Bank ifrågasatte först spelarnas stöd för Cetinkaya och sedan tystnaden från SvFF och svensk fotboll.
DN:s Johan Esk undrade också kring spelarnas omedelbara stöd för Cetinkaya i några småbitar som följer hans söndagskrönika. Under tisdagen var det GP:s Robert Laul som följde Banks exempel i ämnen och samlade det i en krönika. Givetvis har Expressen och FotbollSTHLM fortsatt att följa upp med krönikor och artiklar där förbund, klubbar, sponsorer och spelare fått reagera.
Under dagarna efter publiceringen fortsatte vi att diskutera hur vi skulle göra på Fotbollskanalen, men inget hade ändrat på synen på grundpubliceringen. Det ska sägas att en hel del personer ifrågasatte vårt val att inte skriva något alls. Det finns en skyldighet att ställa upp för svensk fotboll i detta allvarliga läge menade vissa.
Delvis påminner argumentationen från de som vill att man skriver om granskningen om skälen som gällde under Metoo. Om man inte är med i den här kampen så är man emot, och därmed emot svensk fotboll. Nästan så att man knuffas över i en ringhörna med gängkriminella om man inte skriver om granskningen. Vilket givetvis är fel.
Gängkriminaliteten håller på att slita sönder Sverige. Klart att ingen vettig person står bakom den. Tyvärr har den fått ett starkt grepp om samhället och då följer den med in i fotbollen vare sig man vill eller ej. Om det utnyttjas av vissa i fotbollen? Garanterat, men vem eller vilka är svårare att slå fast.
Precis som när vi skildrar stöket kring svenska läktare – vilket existerar i olika former – är det lätt att som journalist att mer lyssna på myndigheter i form av polis och åklagare. Att de får stå för historien och de eventuella fel och övergrepp som sker vid polisens insatser mot supportrar aldrig leder till något rättsligt efterspel. De rösterna är också svårare att höra.
Även kring fotbollens skuggsidor är det lätt att vi bara ger en bild när vi talar med poliserna. De vill säkert väl, men vill också ha resurser. Om man talar med sportchefer i allsvenskan har de olika bild av hur tufft det är kring talanger, agenter och affärer. Säkert hänger det ihop med var i landet man verkar och i storstäder är det generellt mycket tuffare.
Det är uppenbart när man ser på vad som följt granskningen medialt att det är svårnavigerat journalistiskt. Aftonbladet gjorde en nyhetstext med SvFF:s Andrea Möllerberg i söndags efter två krönikor från Simon Bank som mer kretsade kring spelarna och förbundets agerande eller icke-agerande. DN hade ingen nyhetstext, men Esk-inspel.
Det finns relevanta poänger kring spelarnas stöd. En grupp som ofta är försiktig att ta ställning, men som nu sluter upp nästan mangrant. Vilket spiller över på klubbar och förbund. Å andra sidan är det kanske givet för spelarna när nu deras partner säger att allt är fel och att han ska anmäla för förtal.
Nej, jag vet inte exakt vad som sker i agentbranschen eller hur Hasan Cetinkaya och andra agenter gör affärer, rekryterar spelare och tävlar mot varandra. Hur tufft det är. Vilka påtryckningar som används. Jag hör också saker om många av de inblandade, men det finns begränsningar vad man kan skriva sett till vad man kan bevisa. Kanske är det illvillig ryktesspridning? Kanske är det sant?
Även vi på Fotbollskanalen har haft publiceringar som ifrågasätts av de granskade och där inga andra medier hakar på. Det är en del av arbetet och alla gör sina bedömningar av vad medier publicerar och hur man ser på materialet. Och om man står vid sidan får man förhålla sig till det publicerade materialet.
I måndags kväll fick jag möjligheten att prata i telefon med Hasan Cetinkaya i 50 minuter och ställa frågor. Det är första gången vi pratas vid sedan 2010 då Cetinkaya hade tydliga synpunkter på en agentgranskning som TV4 och Fotbollskanalen låg bakom och ville sätta tryck.
Innan samtalet våren 2010 hade vi under några år talats vid då och då, precis om jag hade kontakt med andra agenter som var aktiva vid den tidpunkten. Men efter samtalet 2010 var det tyst förutom ett sms under EM 2016 om att jag ”var svensk fotbolls största pajas med en agenda som lyser igenom.”
Det var inför Sveriges tredje match i EM som jag i en TV-studio föreslog att en formsvag Emil Forsberg skulle bänkas och Jimmy Durmaz borde få chansen. För en del agenter blir det personligt kring spelare och vår kontakt har varit minst sagt begränsad fram till i måndags.
Över telefon ställde jag frågor till Cetinkaya och det går säkert att hitta ämnen eller vinklar som saknas i intervjun. En del kanske undrar varför jag inte frågade om uppgifterna i granskningen gällande ett möte våren 2023. Vilket beskrevs på följande vis:
”Våren 2023 hölls ett möte mellan sportcheferna i de svenska elitklubbarna, stiftelsen Tryggare Sverige och organisationen Svensk Elitfotboll (Sef). Enligt källor på plats avråddes klubbarna uttryckligen från att göra affärer med agenturerna Universal och HCM.”
Skälet till att jag inte frågade var för att jag inför intervjun ringde tidigare polisen Fredrik Gårdare. Han gjorde en utredning som konsult åt Tryggare Sverige och som var klar i mars 2023. Gårdare var på mötet och i dag säger han att det formellt inte var stiftelsen som var representerat utan det var han.
Gårdare jobbade med polisens insats mot otillåten påverkan i idrottsmiljö från 2017 fram till 2021 och är kunnig. På frågan om han avrått klubbarna att göra affärer med de två agenturerna är hans svar nej. Han redogjorde för läget rent generellt och minns inte att någon kom med det rådet. Jag talar även med några sportchefer som inte heller minns det.
Vad är sant? Ja, det är givetvis svårt att veta, tidningarna har sina källor, men efter Gårdares version var det svårt att ställa en fråga om det. Efter att jag gjort intervjun hade Cetinkaya och jag kontakt om citat. De små skiftena i texten handlade om språkliga saker samt våra klarlägganden (en del reds anmärkning) och val kring vad vi ville publicera. Allt accepterades utan problem.
Klart att jag kan tycka att Cetinkaya är väl hård kring granskande journalister och andra agenter i intervjun. Jag förstår inte heller skämtandet med Gudfadern-tema i sociala medier i dessa tider och med tanke på anklagelserna. Just den delen hade jag städat bort.
Det finns annat som är intressant som vi känner igen från fotbollsspelare med bakgrund eller rötter i utlandet. Om hur det är att bli ifrågasatt av det skälet. Att om man heter Kalle och inte Hasan så är det tuffare. Nyligen talade Henrik Larsson ut om att han aldrig känt sig som svensk.
Hasan Cetinkaya har givetvis rätt att ge sin bild. I den bästa av världar hade han valt de som granskade honom, men även jag blir bortvald av makthavare i svensk fotboll för att de inte gillar vad som sagts eller skrivits. Då är det nästbästa att någon annan ställer frågor och så får alla bedöma svaren.
Vad är rätt och riktigt i det här? Jag vet inte och kan bara redovisa grunderna för intervjun och vilka frågor jag ställer samt de svar jag får av Cetinkaya. Sedan får alla intresserade göra sina egna bedömningar av vilka ämnen som avhandlas och hur de besvaras.
Viktor Asp var gäst i Fotbollsmorgon med Nina Svanberg under tisdagen och där var Asp ärlig om svårigheterna kring granskningen med tanke på att klubbar inte bryter med HCM jämfört med hur det blev i Universal-fallet, där en del avbröt samarbetet med den agenturen efter granskningen.
”Det var lättare för klubbarna att bryta då, det här är trots allt kopplingar mellan personer som verkar ha en hyfsat perifer roll i HCM och kriminella nätverk. Det är ingenting direkt från Hasan Cetinkaya till ett kriminellt nätverk. Så jag kan förstå att man som klubb inte vill frysa ut hela den agenturen direkt.”
Asp påpekar det givna i att både klubbar och spelare är beroende av den här agenturen. Ja, det är en komplicerad värld där mycket sitter ihop och hur fria är klubbledare och spelare? Samtidigt har spelare som gärna skiftar agent när drömflytten uteblir och klubbledare, som ena dagen fördömer en aktör och nästa gör affärer med den, också ett ansvar för hur det ser ut.
Var landar vi? Att sportjournalistiken måste fortsätta att berätta historier samt granska och ifrågasätta de involverade. Facit i dag är möjligen något annat i morgon. Jag är inte säker på något och tror tyvärr inte att det finns en början eller ett slut på det som sker i fotbollens skuggvärld.